Vad är en kyrkoherde?

Vad är en kyrkoherde? Den frågan ställer sig fyra kyrkoherdar i Kyrkans Tidning och listar upp en rad egenskaper som de tycker karaktäriserar en kyrkoherde.

Kyrkans Tidning: Direktör eller andlig ledare?>>
En kyrkoherde är:

• Ansvarig för församlingsbyggandet
• Ansvarig för det levande gudstjänstlivet
• Ska finnas i verksamheterna
• Själavårdande
• Ha en fungerande relation till församlingsborna och aktiva gudstjänstfirare

De säger att man måste mötas ansikte mot ansikte. Att man måste ha närhet.

Och de tror inte att detta kan hända om strukturutredningen genomförs. De målar upp en bild där kyrkoherden blir en "överherde". Där församlingarna behandlas som distrikt, där det kanske inte ens finns en präst som chef. Där församlingsråden saknar en kyrkoherde.

Nya stora pastorat måste ju delas upp i tydliga distrikt eller ”församlingar” med mellanchefer. Det pastorala ansvaret kommer med nödvändighet att delegeras från kyrkoherden till dessa distriktschefer. Vi får då lokala chefer, inte med nödvändighet inom vigningstjänsten, och församlingsråd utan kyrkoherde som blir beroende av delegationer.

(Det påståendet stämmer inte eftersom det i 5 kap §6 samt 4 kap § 23 tydligt framgår att kyrkoherden själv eller genom delegation till annan präst sitter i församlingsrådet).

Då undrar jag vad som är problemet. Är det själva titeln "kyrkoherden" eller? Är det funktionen? Vad är det i kap 5 (om kyrkoherden) som inte passar?

Den lokala närheten som åberopas i debattartikeln - är det bara kyrkoherden som ska stå för den? Vilken kyrkoherde idag kan ärligt säga att man känner hela sin församling? Och allvarligt talat - tror ni verkligen att församlingsborna vet vem deras kyrkoherde är, som det påstås.

Flertalet medlemmar i Svenska kyrkan har ett ansikte på någon av hennes företrädare. Ofta har man mött och vet vem kyrkoherden är. Vi måste värja oss mot den anonymisering som de enorma pastoraten riskerar att medföra, någonting som på sikt kommer att få en ökad medlemsflykt till följd.

Nej, ni får allt ge åtminstone mig bättre argument - och framförallt förslag på hur det ska se ut istället för att ni ska få med mig på tåget!

Istället för att säga att strukturutredningen är helt fel skulle jag vilja att alla de personer som har synpunkter istället talar om hur organisationen ska se ut och hur ekonomin ska klaras av i Svenska kyrkan. Istället för att bara säga att det är fel.

Så tala om hur förslaget skulle sett ut i stället! Vad är den optimala storleken på en församling? Vad ska en församling i så fall göra? Hur mycket makt ska en kyrkoherde ha? Hur mycket ansvar ska en församling ha? Anställda? Ekonomi? Verksamhet? Vad är det som ska definiera en församling?

För ursäkta mig - men från mitt perspektiv så är det här bara gnäll som de här fyra kyrkoherdarna håller på med! Jag kan inte se att strukturutredningen skulle försvaga kyrkoherden på det viset som påstås.

Jag kan förstå att det finns oro för att det blir en "överkyrkoherde" (eller vad det ska kallas) som styr "sina" präster. Som skulle bestämma vad som får göras eller inte göras. Det är nog detta som är det största farhågan. Och det är ett bekymmer som man verkligen kan diskutera. Men är då lösningen att göra kyrkoherdens roll starkare? Eller är det kanske bättre att att se till att kyrkoherden faktiskt måste samarbeta och samverka med alla präster i sitt pastorat/församlingar?

Andra kritiker till förslaget har sagt att församlingen utarmas, att det inte blir något församlingsbygge. Och jag tror precis tvärtom. För nu kommer det att finnas alla möjligheter att få bygga upp en församling som vill fira gudstjänst tillsammans. Utan att behöva ha löst det med alla anställda, all ekonomi, all verksamhet - bara man får fira gudstjänst tillsammans.

Ur POSKs program:

En viktig uppgift för POSK är att skapa möjligheter för och uppmuntra människor med engagemang i Svenska kyrkans gudstjänst- och församlingsliv till att också ta ansvar som förtroendevalda i kyrkan. Till uppgiften hör att stödja dem genom utbildning, samtal och gruppgemenskap. Särskilt viktigt är det att intressera unga vuxna att bli förtroendevalda. POSKs kandidater utses lokalt där de är kända och engagerade och där det finns ett förtroende för dem som personer.

POSK slår vakt om kyrkans närvaro i hela landet genom de territoriella församlingarna, som är ett uttryck för ansvaret för alla som tillhör kyrkan oavsett var de är bosatta. De territoriella församlingarna är basen för kyrkans verksamhet, och de har också ett ansvar för alla som vistas inom församlingens område. Samtidigt är den enskilde fri att delta i gudstjänst- och församlingsliv i vilken församling den vill. Genom clearingsystemet är det kostnadsfritt att välja en annan kyrka än hemkyrkan för de kyrkliga handlingarna – dop, konfirmation, vigsel och begravning.

POSK vill öka möjligheterna för dem som tillhör Svenska kyrkan att kunna engagera sig i en annan församling än hemförsamlingen genom att ge möjlighet att bli vald till förtroendeuppdrag där. POSK vill också verka för att genomföra de begränsade möjligheter till en friare församlingstillhörighet som är förenliga med Lagen om Svenska kyrkan. På sikt bör den enskilde få större möjligheter att påverka sin församlingstillhörighet utifrån sitt kyrkliga engagemang.

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Uppdaterad 2012 03 05 Frimodig kyrka bloggar: Kyrkans tidning nr 9