9 feb. 2012

Kyrkovalen lockar fler


Kyrkans Tidning skriver den 9 februari om kyrkovalen (sid 4-5 nr6/12).
Kyrkans Tidning: Kyrkovalen lockar fler än årsmöten>>

Artikelförfattaren Erik Lindfelt har undersökt hur många som röstar på årsmötena i frikyrkorna i Jönköping och jämfört med hur många som röstar i Svenska kyrkans kyrkoval. Och resultatet blev att det är fler som röstar i kyrkovalen än de som kommer till ett årsmöte i frikyrkan och väljer sin församlings styrelse.

Trots att det visar sig att det procentuellt är betydligt fler som mycket regelbundet går i kyrkan hos frikyrkorna jämfört med Svenska kyrkan.

Där finns också en intervju med Jörgen Hermansson, professor i statskunskap i Uppsala.
Kyrkans Tidning: Kyrkovalen skulle kunna göras enklare och billigare>>
Han tycker att Svenska kyrkan valt ett extremt kostsamt sätt att säkra demokratin i kyrkan.
– Det skulle gå att göra det mycket enklare och spara mycket pengar, anser han.
Jörgen Hermansson tycker att direktvalet till församlingsnivån skulle kunna behållas.
– Sedan kunde de utse stiftsnivån och stiften utse ledamöter till kyrkomötet. Det skulle bli billigare och enklare och fullt godtagbart demokratiskt. Svenska kyrkan kan hävda att den är en annan sorts organ än stat, landsting och kommuner.
Det dessa artiklar tar upp är en viktig fråga som POSK har drivit länge. Det är viktigt med ett demokratiskt valsätt. Men som artikeln påpekar så är det inte säkert att det blir större valdeltagande om valet sker med hjälp av ett årsmöte istället för ett direkt val.

Professor Jörgen Hermanssons förslag ligger helt i linje med POSKs förslag.
Ur POSKs program:

Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar frågor som rör församlingar, inte enskilda medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. Särskilt viktig är behandlingen av lärofrågor.

POSK menar därför, att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte måste ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt, av kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. För kyrkans trovärdighet måste partipolitiseringen brytas. Svenska kyrkans beroende av de politiska partierna är ett arv från den tid när kyrkan var en del av den offentliga sektorn. Kyrkan måste nu tydligare framträda som trossamfund och folkkyrka. På församlingsnivå bör kyrkliga val bli personval.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Siffrorna i KTs artikel är friserade för att verka positiva för Svenska kyrkans system. Man redovisar vissa procenttal med decimal, andra utan osv. Med lite kritisk läsning så fattar man att det i stort sett är jämnt skägg mellan systemen. Alltså är rubriken i KT grovt vilseledande!

Carina Etander Rimborg sa...

Hej Anonym
Även om siffrorna är med eller utan decimaler så är det väl ändå klart att det inte blir bättre demokrati (lika med många fler deltagare) med årsmöten i en mycket aktiv församling jämfört med kyrkovalen?

POSK vill ha kvar direktvalet till den lokala nivån - det står i vårt program. Men på de andra nivåerna vill vi ha indirekta val, precis som professor Hermansson föreslår.

bmnmora sa...

Jag anser att det skall vara direkta val på alla nivåer - det går att ordna på enklare vis nu i ITvärlden.
Med den starka politiseringen av vår svenska kyrka som det var i senaste val så skrämmer det mig att indirekta var skall ske till stift och kyrkomöte; starka grupper kan utmanövrera svagare som idag genom addering från fler församlingar kan få platser.

Carina Etander Rimborg sa...

bmnmora
På den tiden när vi fortfarande hade indirekta val till stift och kyrkomöte var det betydligt mindre partipolitik som dominerade och fler obundna (församlingsförankrade) personer som blev invalda.
Det tål att tänka på.

LeoH sa...

Anser på goda grunder att KT jämför äpplen med päron.
Vi vet ju alla hur det går till när valen sker i SvK. Vi går till pastorsexpeditionen vart fjärde år kryssar för namn på tre valsedlar, stoppar i tre kuvert och lämnar kuverten till utsedd person. Tidsåtgång 5-10 minuter.

Det förfarandet jämställer KT med ett årsmöte. Varje år samlas medlemmar i våra frikyrkor kring godkännande av dagordning, val av mötesordförande och mötessektreterare, justeringspersoner, rösträknare, besluta om mötet blivit utlyst i behörig ordning. Årsmötesdeltagarna skall godkänna verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, besluta om verksamhetsberättelse, besluta om ansvarsfrihet, utse styrelse och ersättare, välja revisorer och andra funktioner i församlingen.
Tidsåtgången torde vara minst 1 timme. Märk väl varje år.

Det måste till ett tigerhjärta som kan trösta sig med, att andelen deltagare i bägge fallen är lika stort.

För att fortsätta vara grinig så här på nattkröken, så bör vi inte glömma, att det inte är medlemmarna som utser en styrelse i en svenskkyrklig församling. De väljer elektorer som i sin tur väljer kyrkoråd.

Vad jag förstår har medlemmar i en frikyrkoförsamling rätt att nominera kandidater till styrelsen. Den rätten har inte jag som enskild medlem i SvK. Hos oss är det ju nomineringsgrupperna som har den rätten.

Anonym sa...

Angående procenttalen. Om man anger de korrekta siffrorna så är rubriken i KT såväl som på detta blogginlägg inte med sanningen överensstämmande. Det är problematiskt i mina ögon.