Har du anmält dig till Fairtrade-fika?

På Svenska kyrkans webbsida hittar jag följande artikel:

Fika Fairtrade för barnens skull

I morgon onsdag är det dags för den årliga utmaningen i att bli så många som möjligt som ”fikar Fairtrade”, det vill säga tar en fikapaus där en Fairtradeprodukt, till exempel kaffe eller te ingår. Förra året deltog 350 000 svenskar i manifestationen. Fairtrade har blivit ett viktigt verktyg i kampen för de över 100 miljoner barn som utsätts för skadligt barnarbete. Vi har frågat två kakaobönder från Ghana vad Fairtrade betyder för dem.

I byar där föräldrarna är med i kakaokooperativet Kuapa Kokoo får barnen del av bland annat skolor och sjukvård. Foto: Kuapa Kooko

- Det här är bra för oss, för våra samhällen, säger två kakaoodlare från Ghana på kort besök i Sverige och tittar märkligt på oss när vi undrar om pengarna gör något nytta. Att den bonus som Fairtrade ger deras kooperativ, bidrar till att göra livet bättre, är för dem självklart.

Delägare i företaget
På hyllan intill kassan står en rad chokladkakor och guldfärgen på omslagspappret glänser i solen.

Trots det snirkliga guldet och det matta luxuösa pappret verkar inte Appiah Kwarteng och Victoria Boamah särskilt imponerade. Kakaon i chokladen kommer från deras egna odlingar.

De är medlemmar i ett kollektiv i Ghana, Kuapa Kooko, och säljer gemensamt Fairtrademärkt kakao. Kollektivet är också delägare i företaget som tillverkat chokladen. Nu besöker de Sverige och vi träffas på ett kafé som säljer deras choklad.

Namnet betyder omtanke och hopp
- Jag gick med i kooperativet för att jag såg att de hade privilegier, de hade det bättre, säger Appiah Kwarteng, en liten senig man, med händer fårade av livslångt arbete på fälten.
Han såg kollektivodlarna gå på möten, få träning och utbildning och särskild bonus. Förutom att ta hand om sina sju tunnland mark, sköter han numera insamlingen och vägningen av bönorna vid skörden och har olika uppdrag för kooperativet.

- För mig betyder Kuapa Kooko omtanke, hopp och utveckling, säger Victoria Boamah, på knagglig engelska. Hon äger fem hektar mark med kakaoplantor som hon odlar, vattnar och sköter om varje dag från tidig morgon till eftermiddag.

Extra summa till vatten och sjukvårdsteam
Priset på kakao i Ghana bestäms av staten, vilket betyder att kakaoodlarna inom kooperativet inte får mer betalt, men de får genom avtalet med Fairtrade en extra summa, som ges till kollektivet, och som används för gemensamma projekt.

Viktigast hittills har varit att ordna rent vatten till byarna, berättar Appiah Kwarteng som sitter med i den grupp som bestämmer till vad pengarna ska användas. På listan över gemensamma projekt finns även skolor, toaletter, utdelning av machetes, mobila sjukvårdsteam och kurser i jordbruk, bokföring och juridik.

Då och då får Fairtrade kritik för att modellen inte fungerar. Att pengarna inte når fram till de som förtjänar dem. Kritiken fick luft under vingarna då Sveriges television visade en dokumentär där arbetare vid teplantage i Sri Lanka, berättade att de saknade inflytande på plantaget och inte fick del av någon premie.

Förstår inte kritiken
Men kritiken och frågan om pengarna verkligen går dit de behövs, har de två kakaoodlarna svårt att förstå. De förstår inte varför vi skulle tvivla, när de själva ser en positiv utveckling.

- Vattenbrunnarna med pumpar förändrade livet i många byar. Sjukdomarna har försvunnit, säger Apphia Kwarteng och menar parasiter som Bilharzia och Guineamasken som tidigare gjorde många sjuka och oförmögna att arbeta.

- Alla i byn var glada när vi hade fått en brunn, säger Victoria Boamah.

Hur hade ni haft det om ni inte varit med, frågar jag?

De funderar en kort stund, men så säger Appiah Kwarteng att de som inte gått med i kollektivet har halkat efter, deras odlingar och produkter har inte utvecklats i samma takt som hans egna.

- De vet inte hur de ska investera sina pengar i sin odling och i kommersiella aktiviteter, de använder sina pengar till annat, säger han.
Maria Jansson

Ur POSKs handlingsprogram:

POSK anser att kyrkan ska tala tydligt om miljö och rättvisa. En ohållbar livsstil orsakar förutom sociala orättvisor och miljöförstöring också klimatförändringar. Vi riskerar alla, men främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi människor kan bromsa den negativa utvecklingen genom att vi värnar skapelsen.

Ett sätt att ta ansvar är att endast efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar samhällsutveckling i samklang med hela skapelsen. Därför är det naturligt att POSK förespråkar rättvis handel.