POSKs svar på strukturutredningen

När POSKs styrelse hade möte måndagen 26 september så beslutade de om det remissvar som POSK som organisation skall skicka in på strukturutredningen Närhet och samverkan.
Du hittar all information om utredningen här>>

Här hittar du POSKs svar (där du också kan ladda ner en pdf)>>

Här har du hela POSKs svar (här hittar du frågorna>>)

Strukturutredningens betänkande Närhet och samverkan är på remiss till den 15 december 2011. Vid POSKs riksårsmöte i Sollentuna den 7 maj 2011 uttrycktes önskemål om att styrelsen skulle ta fram underlag för vad man bör tänka på när man arbetar med remissen.
Styrelsen har därför utarbetat följande material som stöd för de POSK-representanter som ska delta i remissarbetet. Styrelsen vill också uppmuntra till samtal inom POSK om dessa frågor, och peka på stiftsföreningarna som en möjlighet att få kontakt med andra POSKare i pastorat med likartad storlek och struktur.

Uppsala den 26 september 2011 Styrelsen

Remissfrågorna

POSKs styrelse kommer att avge remissvar enligt nedanstående. I de fall svaret är Ja är kommentaren främst avsedd som hjälp för dem som läser detta underlag.

Här hittar du alla frågorna>>

1. POSKs riksstyrelse.

2. Ja. Detta är vad som i dagligt tal kan kallas självständig församling. En sådan ska vara tillräckligt stor för att ha ekonomisk bärkraft. Naturligtvis måste det också finnas en kyrka och en gudstjänstfirande gemenskap. Det är utmärkt att begreppet församling på detta sätt återfår sin ursprungliga innebörd.

3. Ja. Begreppet pastorat definieras om från att vara kyrkoherdens verksamhetsområde till att bli en samverkansform för församlingar. Genom detta återupprättas församlingarna. De krav som hittills har ställts på varje församling flyttas till pastoratsnivån vilket gör det möjligt att bibehålla och även i många fall återskapa gamla församlingar. Det här förslaget är innebörden av Närhet och samverkan – betänkandets titel.

4. Ja. Vi vill att alla kyrkliga enheter ska ha en pastoral styrning och ledning, och att det pastorala ansvaret ska finnas hos pastoratet. Pastoral styrning saknas i dagens flerpastoratssamfälligheter, och på det här sättet får vi ihop det andliga och det världsliga. Vi vill därför inte att det skapas undantag för de största samfälligheterna, utan om man anser att de blir för stora som pastorat är det bättre att dela upp dem. Detta alternativ bör dock vägas mot fördelen med att kunna uppträda enhetligt som kyrkan på orten, till exempel Svenska kyrkan i Göteborg eller Malmö. Ett alternativ till formell uppdelning är att skapa understrukturer för inbördes samverkan med en mellannivå som kan fatta vissa egna beslut.

5. Ja. Pastoral styrning och ledning förutsätter självständiga enheter och en enkel organisation. Inbördes samverkan kan man ordna utan att det behöver regleras i kyrkoordningen och det går utmärkt att träffa avtal om verksamhet och resurser, se bilagan till betänkandet. Härvid bör hänsyn tas till momsfrågan som blir aktuell, men den omöjliggör inte alls att olika former av samverkan ändå kan komma till stånd.

6. Ja. Pastoratet ska ha ansvaret för den grundläggande uppgiften, inte varje församling.

7. Ja. Alla behöver kanske inte ha egen konfirmandverksamhet, eller kvalificerad diakoni. De som tar ansvar kan vara anställda, men behöver inte vara det. Det gäller att komma överens med domkapitlet om gudstjänstutbudet, och tänk då på att vissa gudstjänster mycket väl kan vara lekmannaledda. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar, och frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Vissa församlingssammanläggningar kan upphävas tack vare denna förändring.

8. Ja. Detta innebär ingen skillnad mot hur det fungerar nu.

9. Ja. Pastoratet känner bäst till hur det fungerar internt och vilken församlingsindelning som är lämplig. Det är fortfarande viktigt att domkapitlet är med på tåget, men stiftsstyrelsen ska inte ha någon avgörande roll. Detta innebär att pastoraten får ta ansvar för församlingsindelningen och det går inte längre att skylla på att stiftet fattar dåliga beslut.

10. Nej. Vi instämmer i att det bara bör vara ett direktval till den lokala nivån, men föredrar att detta sker till församlingsråden vilka därefter indirekt utser pastoratets kyrkofullmäktige, på det sätt som föreslogs i den föregående utredningen Styra och leda. Vi är positiva till att valbarheten utökas till att omfatta alla som bor inom pastoratet, och menar att detta lika väl kan gälla om församlingsråden utses genom direktval. POSK anser alltså inte att det är nödvändigt att alla organ som beslutar om utdebitering av kyrkoavgift måste utses genom direkta val.

11. Ja. Detta är självklart.

12. I första hand anser vi att församlingsråden ska utses genom direktval, enligt svaret på fråga 10. Om det ändå blir så att kyrkofullmäktige väljs direkt så bör de naturligtvis utse församlingsråden, eftersom de får ta ansvar för följderna av församlingsrådens beslut, men det bör i så fall ske Efter viss justering av utredningens förslag. Det är viktigt att kyrkofullmäktige tar hänsyn till församlingarnas önskemål när församlingsråden utses och en samrådsskyldighet bör skrivas in i kyrkoordningen. Det bör också stadgas att församlingarna ska utgöra valdistrikt (dock inte valkretsar) så att den lokala opinionen blir känd och kan tas hänsyn till.

13. Ja. Detta är ett bra första steg mot en friare församlingstillhörighet.

14. Ja. Detta innebär att den dubbla ansvarslinjen gäller även på församlingsnivån, och är samma system som i dag.

15. Ja. Det handlar först och främst om sådant som har med gudstjänstlivet och kyrkorna att göra. Men det kan bli fråga om mycket mer, särskilt i stora församlingar.

16. Ja. Det blir en tydlig ansvarsfördelning när all styrning samlas till kyrkorådet och det inte dessutom finns en nämndorganisation under kyrkofullmäktige. En sådan är ett arv från den kommunala tiden, men inom kyrkan saknas det sådana avgränsade områden som det finns i kommunerna för till exempel socialtjänsten, där socialnämnden har lagstöd för sina uppgifter.

17. Nej. Stiftsstyrelsen bör ha hela ansvaret för styrningen av stiftet, och kan istället inrätta utskott för till exempel förvaltningen av prästlönetillgångarna. Det är viktigt att det finns en tydlig koppling till stiftsstyrelsen i ett sådant utskott, men för att få in särskild kompetens och sakkunskap går det utmärkt att även utse ledamöter som inte sitter i stiftsstyrelsen.

18. Efter viss justering. Det bör tydligare framgå att församlingsinstruktionen ska innehålla ett avsnitt per församling, och att dessa ska koppla till varandra. Detta är ett praktiskt sätt att göra det lätt att se så att de gemensamma uppgifterna hänger ihop.

19. Ja. Det får naturligtvis gärna ske oftare om det behövs. I stora pastorat är det lämpligt att göra det betydligt oftare.
20. Ja. Detta förekommer nästan aldrig. Behövs det så får man skriva ett brev så det tas upp som ett ärende. Naturligtvis behöver vi inte räkna upp alla som får skicka brev till varandra.

21. Ja. Detta används mycket sällan, och behöver inte stå i kyrkoordningen. Om man vill kan man skriva in det i arbetsordningen.

22. Ja. Tillsättning av befattningar, eller enklare uttryckt beslut om anställningar, görs inte av fullmäktige. Därför behövs inte dessa bestämmelser, de leder bara tanken fel.

23. Ja. Styrelsen ska självklart göra de framställningar som behövs för att sköta sina uppgifter, men det behöver inte regleras av kyrkoordningen.

24. Ja. Det bör inte finnas några nämnder, och att alla anställda ska stå till respektive styrelses förfogande för att lämna upplysningar är självklart.

25. Ja. Detta är en intressant förändring som tydliggör att allt andligt och världsligt hänger ihop och att stiftets tillsynsansvar även ska omfatta förvaltningen.

26. Ja. Detta behövs inte minst med anledning av att Göteborg och Malmö föreslås bilda pastorat som kommer att omfatta flera kontrakt. Då kan naturligtvis tillsynen lösas på annat sätt än genom kontraktsprostarna.

27. Ja. Det är viktigt att vi kan bibehålla kyrkorna överallt, och att inte alla församlingar har haft råd med egeninsatsen för att erhålla kyrkoantikvarisk ersättning är ett problem. Att stiften bara ska ha ansvar för kyrkobyggnaderna kan motiveras av att församlingarna i allmänhet har svårt att göra sig av med övertaliga kyrkor, men det bör finnas ett fortsatt incitament att se över behovet av att ha kvar andra byggnader.

28. Ja. Detta är ett så komplext område att det behöver belysas ytterligare av särskilt sakkunniga.
29. Efter viss justering. Det kan ifrågasättas om syftet alltid ska vara att ha gemensamma system ”i största möjliga utsträckning”, det kan finnas sådana skillnader mellan olika pastorat att det mycket väl kan motivera att det är mer ändamålsenligt att dessa använder olika system för vissa uppgifter.

30. –

31. Mycket bra.