En erfarenhet för livet
Unga konfirmandledare i Svenska kyrkan
Niklas Grahn, Jonas Eek & Britt-Marie Frisell
Svenska kyrkan, Karlstads stift
2011
96 sidor (+ bilagor)
Detta är en projektrapport som berättar om erfarenheterna av unga konfirmandledare och hur man kan arbeta med det. De tre författarna har stor erfarenhet av konfirmandarbete från tre olika stift.
Niklas Grahn, Karlstads stift, är stiftsadjunkt med ansvar för för ungdomsfrågor.
Jonas Eek, teol.dr och stiftsteolog i Göteborgs stift
Britt-Marie Frisell, Härnösands stift är konfirmandkonsulent.
Forskningsprojektet är ett led i utvecklingsarbetet Konfirmand-Kvalitet.
Boken presenterar flera olika undersökningar som ligger till grund för forskningsrapporten. Dessa presenteras av de tre författarna i var sina kapitel. Vi får en genomgång av historien i olika stift. Och vi får ta del av intervjuer och undersökningar.
På slutet gör författarna en konklusion och ställer frågan "Vad är fel i världens rikaste kyrka?" och försöker svara på den frågan genom att hänvisa till de många anställda och de ökade ekonomiska resurserna. Nu håller trenden på att vända - och författarna säger att det är en ödesfråga för Svenska kyrkan att åter utveckla former för människor engagemang och ansvarstagande i församlingarnas liv.
De skriver:
En av de största utmaningarna för världens rikaste kyrka är befrielse från synsättet att församlingarna är dess anställda som producerar verksamhet och tjänster åt andra. En sådan kyrkosyn är främmande för en evangelisk-luthersk kyrka.Det finns några saker som författarna tar upp som jag tycker är viktigt att fortsätta att fundera på.
(…)
Det finns behov av en omfattande reflektion i Svenska kyrkans församlingar kring vad en evangelisk luthersk församlingssyn innebär.
Det ena är att de som rekryteras till ledare tillfrågas till 50% av en vuxen ledare om de vill vara med. Men så många som 46% frågar själva om de får vara med! Hur kommer det sig undrar jag - när vi ser hur viktig denna verksamhet är? Det kanske finns ännu fler som vill vara med?
Den andra är att det kateketiska lärandet börjar långt innan konfirmadtiden börjar - och håller på långt efter konfirmandtiden är slut. Eftersom många av konfirmanderna fortsätter som ledare så fördjupas undervisningen. Författarna pratar därför om flerårskonfirmation. Hur lägger man upp en sådan undervisning - och ändå ger tillräckligt för de som faktiskt bara går ett år?
Det tredje jag tänker på det som författarna skriver att många av hjälpledarna faktiskt också ansvarar för undervisningen. Men var finns strategierna och undervisningen av hjälpledarna? Det tar författarna upp och föreslår att det borde finnas en kursplan med minsta gemensamma nämnare för undervisningen. En kursplan som kanske skall tas fram på nationell nivå.
På slutet tar författarna upp åtta förslag på strategier på hur Svenska kyrkan kan fortsätta att arbeta med konfirmandledare och konfirmand och ungdomsverksamheten.
Jag hoppas att rapporten kommer att användas i det fortsatta arbetet och planeringen för ungdomsverksamheten och konfirmandplaneringen inom Svenska kyrkan. Här finns mycket intressant erfarenhet att dra nytta av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar