Gratistjänster och betaltjänster

Hur skall kyrkans anställda använda sina kunskaper? Och vad är lämpligt?

Frågan är aktuell nu när en diakon i Luleå stift är anmäld för att erbjuda massage - mot betalning - och därefter gratis samtal.
Så här står det i annonsen:

Du landar i dig själv och samtalet kan ske efteråt utan att du har dagens stress alldeles inpå dig. Du talar i förtroende med diakon Eva Magnusson. Hon har tystnadsplikt och för inga journaler. Det handlar helt enkelt om det goda samtalet.

Du betalar för massagen och får sedan 40 minuter samtal kostnadsfritt.

Jag vet inte hur den här diakonen tänkte - men något blev väl ändå fel här?

Eller är detta kanske så här kyrkan kommer att överleva? Vi säljer tjänster och får in pengar till verksamheten, men erbjuder det vi är bra på gratis.

I St Görans församling i Stockholm kan man få gratis massage samtidigt som man är på orgelkonsert. Jag skulle gissa att man får ett gratis samtal med diakonen i St Görans församling efteråt också.

Kyrkans Tidning: Diakon anmäld till domkaptilet efter annons på företags hemsida>>
Luleås domkapitel>>
Annonsen>>

Ur POSKs handlingsprogram:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och måste innebära att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Flyktingar, alkohol- och drogberoende, ensamma, sörjande, människor med relationsproblem, arbetslösa – nöden är skiftande och behoven är stora och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.