Enkel glad och folklig, Äntligen!

Från kyrkomusikernas tidning KMT har vi med tillåtelse från artikelförfattaren Henrik Tobin fått lov att publicera följande intervju, med anledning av en ny bok "Gudstjänstsång i Svenska kyrkan".

Gudstjänstsång i Svenska kyrkan
– några frågor till en förlagsredaktör

Hej Lotten Wesslén på Verbum – nu kommer det material som det länge talats om och som man ibland ironiserat över – svaret på en kyrkomötesmotionärs önskan om "glad, enkel och folklig" mässmusik. Varför har det dröjt ett tag?

– Gudstjänstsång har tagits fram på begäran av Kyrkomötet som efterfrågade alternativ till den liturgiska musiken för huvudgudstjänster i Den svenska kyrkohandboken från 1986.

Gudstjänstsång är ett försöksmaterial, både som ett led i ett ständigt pågående liturgiskt förnyelsearbete och inför kommande handboksrevisioner. Projektet som lett fram till Gudstjänstsång startade i Nämnden för Kyrkolivets utveckling och har förankrats i Kyrkostyrelsen samt i Biskopsmötet.

– Ny mässmusik efterlystes redan i en motion till Kyrkomötet 1993. I motionen användes uttrycket ”musik med enkel, folklig och glad karaktär”, vilket gav projektet namnet GEF – glad, enkel och folklig. Då dessa ord lösryckta från resonemanget i motionen kan tolkas i många olika riktningar har projektet under senare tid istället använt benämningen ”ny mässmusik”.

– I projektets inledande fas gjordes ett urval av de drygt 100-talet nyskrivna mässor som producerats i Sverige från 1986 och framåt. Kriterierna för urvalet var hållbarhet, både vad gäller musik och text, att mässan sånger till övervägande del bestod av församlingssånger och att mässan kunde tolkas i paritet med begreppen ”glad, enkel och folklig”. Ur resterande mässor samt ur sångsamlingar och tidigare publikationer med liturgiska sånger hämtades grundmaterialet till de tre serierna.

– En viktig del i projekten var försöksverksamheten, där sångerna såväl i de genomkomponerade mässorna som i serierna provats. Sammanlagt har över 40 församlingar i olika delar av Svenska kyrkan deltagit i försöksverksamheten och använt en del av materialet i församlingens ordinarie gudstjänster vid fyra-fem gudstjänsttillfällen.

Kan du ge en bild av utgåvans innehåll?

– Gudstjänstsång har två delar. I den första ingår sex mässor som alla är genomkomponerade. Texterna i ett par av mässorna är en lätt revidering av texterna till de liturgiska sångerna i Den svenska kyrkohandboken från 1986. I övriga mässor är texten nyskriven. Flera av dessa mässor är redan utgivna och använda sedan en tid tillbaka.

– I den andra delen av materialet har sångerna hämtas från olika håll och ställts samman till serier. Vissa sånger hör ursprungligen hemma i genomkomponerade mässor. Andra är hämtade från olika delar av den världsvida kyrkan och har vunnit genomslag i svenskt gudstjänstfirande. Några sånger i är nykomponerade.

– De tre serierna har olika musikalisk profil. Utgångspunkt i den första serien är visan. I andra serien är grundtanken inspiration från afroamerikansk och/eller latinamerikansk tradition. Den tredje serien fångar upp den anglikanska kyrkans musiktradition.

Finns det något i den här samlingen som innebär en nyansats för mässmusiken, något som kan leda vidare in i det nya decenniet?

– Den sista av de genomkomponerade mässorna, Nära heliga, har vuxit fram under projektets gång. Parallellt med längtan efter liturgisk musik som fångar upp andra musikaliska genrer än nuvarande kyrkohandbok, och som kan spelas på andra instrument än orgel, har det från flera håll efterlysts ny mässmusik i konstmusikalisk stil, komponerad för orgel och med församlingens sång i fokus.

Utfrågare: Henrik Tobin, Kyrkomusikernas tidning


Den motion som skickades in 1993 var skriven av POSKaren Tomas Forsner som idag är kyrkoherde i Lidköping.

Jag ringer upp Tomas Forsner och frågar hur det känns när nu boken kommer.

-Äntligen! utropar Tomas och skrattar. Jag har inte sett boken ännu, men jag har beställt den. Jag har fått fortlöpande rapporter om arbetet och ser mycket fram emot att se boken. Jag är glad att det äntligen har blivit färdigt.
- Jag får tacka Gunnar Prytz och Lena Petersson som i kyrkostyrelse och kyrkohandboksarbete har drivit på att arbetet har blivit genomfört.

Vad är enkel, glad och folklig för dig?

- Det är musik som är lättsjungen, musik där duktiga musiker kan spela bra och fylligt och inte krångligt, så att det blir svårt att hänga med. Det är musik som gör att man drar på munnen och inte tvärtom. Musiken skall lyfta gudstjänsten!

Kommer du att pröva all musik i boken i din församling nu?

- Ha, ha, ja, det får vi väl göra, skrattar Tomas. Jag får diskutera det med våra musiker och hoppas verkligen att det är bra musik, glad, enkel och folklig!

Carina Etander Rimborg