Ett spännande projekt som vårt informationsutskott skall hålla på med under hela våren är hur vi skall nå ut till Göteborgarna, vilka målgrupper vi skall ha och slutligen också vilka kanaler som skall användas. Till sommaren hoppas vi ha en kommunikationsstrategi klar - parallellt med den strategi som Svenska kyrkan på nationell nivå håller på att arbeta fram.
Det här med kommunikation är någon som berör oss alla. Och många är också de som har åsikter om vad, hur och var Svenska kyrkan skall koncentrera sin kommunikation. För mycket, för lite, för tydlig, för otydlig, rakt, snårig, papper, internet, TV, handskrivet eller öga mot öga…
I mitt facebookflöde råkade jag på detta från en församling i Svenska kyrkan:
Ikväll har kyrkans ungdomsgård öppet ikväll för sista gången den här terminen, mellan 18.30-22. Ikväll visar vi Tim Burton's Nightmare before christmas på storbildsskärmen och bjuder på snacks till det.Detta är alltså ett sätt som Svenska kyrkan kommunicerar med ungdomar.
Utan att veta hur just den här församlingen fungerar eller hur stor den ungdomsgruppen är, kan jag själv säga att jag är väldigt förvånad över att det inte finns något som antyder att det är Svenska kyrkan - mer än att det är Svenska kyrkan som bjuder in. Men vilka signaler sänder vi ut med en sådan här inbjudan? De kanske har andakt, men det står inget om det här. De kanske har samtal, men det står ingenting om det här.
Ikväll, under vårt möte, tittade vi på en undersökning där det konstaterades att ungdomar känner allt mindre samhörighet med Svenska kyrkan, de känner till Svenska kyrkan allt mindre och färre vill tillhöra Svenska kyrkan och fler kan tänka sig att gå ur.Detta, mina vänner, är djupt allvarligt.
Vi kunde också se i denna undersökning att av Svenska kyrkans medlemmarna så var det ca 50 procent som tillhörde kyrkan utan att relatera detta till en tro. Hälften av våra medlemmar säger sig alltså inte vara troende.
Hur skall vi nå till dem, hur skall vi få dem att känna den samhörigheten där kyrkan är faktiskt är en partner, en plats där man kan komma med sina frågor, få svar på sina existentiella frågor. Där Svenska kyrkan kan visa på Jesus Kristus som som frälsaren. Där Svenska kyrkan får visa på mission, diakoni, undervisning och framförallt gudstjänster. Levande gudstjänster, olika gudstjänster, gudstjänster som ger hopp och mod för hela livet.
Så, med hjälp av kommunikation, till olika målgrupper, med hjälp av olika kanaler så hoppas jag att vi kan nå de som är medlemmar i Svenska kyrkan. Och i Göteborg har vi ett spännande arbete framför oss under våren.
POSK säger i sitt handlingsprogram:
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.
Bilden är lånad från den här sidan>>
Uppdaterad 20101217 kl 9:16
Brygubben skriver på sin blogg Involvera för att kommunicera väl
Aldrig har en enda kanal fungerat för att nå alla människor. Några olika kanaler har dominerat församlingskommunikation och ändrats med tiden. Vilka har styrts av ekonomi, organisation och värderingar. Det rimliga är att församlingens ledare och styrande förstår att byta kanal om det erbjuds nya som bättre sätt, som bättre stämmer överens med den kristna synen på människan - hon som har kapacitet till fritt skapande och ansvarigt handlande - ställs emot ett gammalt medium för kommunikation, då kommer alla som sätter tro före kontroll att byta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar