Kyrkbänk och sociala medier

När jag under morgonen skummar igenom artiklar på internet så hittar jag två som fångar mitt intresse.

Den ena handlar om Harplinge-Steninge församling i Halland som satsar på sociala medier för att nå ut till konfirmanderna i församlingen.

”Jag tror absolut att de sociala medierna kan vara ett komplement för församlingarna att locka till sig konfirmander. De nätbaserade mötena tar aldrig bort mötena i verkliga livet. Det finns inget att vara rädd för”, säger Håkan Widepalm, församlingspedagog vid Harplinge-Steninge församling.

Läs hela artiklen här>>

Den andra artikeln handlar om kyrkbänken i Danderyds köpcentrum. Det är en kyrkbänk från den avlysta Mariakyrkan i Edsberg som har fått ett nytt "hem" och nu står i köpcentrat sedan 1,5 år. Mellan 15-17 varje onsdag finns minst en personal på plats.

Denna onsdag hittar vi diakon Fredrik Gyllenög här. Får han ögonkontakt med någon som passerar hälsar han. Ibland kan en enkel hälsningsfras leda över till ett samtal kring livets stora och små frågor.

- Jag älskar verkligen att sitta här, berättar han.
- När jag sitter på bänken får jag vara kyrka mitt i centrum. Här blir mötena.

Läs hela artikeln här>>

Det finns en kyrkbänk i Allums köpcentrum i Partille strax utanför Göteborg också. Den bänken är också bemannad med personal 2 timmar varje tisdag. (Dagen skrev om detta 2007, men den artikeln kan man bara nå om man är prenumerant på dagen).

Detta är två olika sätt att nå ut till medlemmar och intresserade av kyrkan. De kompletterar varandra - men… jag undrar lite. Vilken signal sänder det när det står en tom kyrkbänk på ett torg med en lapp att kyrkan finns tillgänglig 2 timmar en viss veckodag? Att kyrkbänken är lika tom som bänkarna i kyrkan?

Möten är viktiga, de personliga mötena är livsviktiga skulle jag till och med vilja säga. Jesus mötte människor, såg dem i ögonen och var närvarande. Det skall kyrkan också vara - där människor är. Och det är bland annat på köpcentrum och det är på nätet.

Jag funderar ibland på vad Jesus hade gjort om han hade kommit idag. Hade han sett till att komma till Oprah Winfreys pratshow eller hade han valt någon av de Asiatiska showerna (som vi aldrig hört talas om men som når långt fler människor), hade han haft en facebooksida, ett twitterkonto? Ja, det hade han nog - men han hade aldrig låtit bli det personliga mötet.

Det personliga mötet är styrkan hos kyrkan. Det skall vi ta vara på och värna om. Men vi skall också vara kloka och finnas på alla arenor där det finns människor.

POSK skriver i sitt handlingsprogram:

Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Konfirmationsseden viker och de ungdomar som idag väljer att konfirmeras är i minoritet. POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och måste innebära att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Flyktingar, alkohol- och drogberoende, ensamma, sörjande, människor med relationsproblem, arbetslösa – nöden är skiftande och behoven är stora och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.