Lugnet före döden

I Kyrkans Tidning finns en artikel Lugnet före döden - Hur mycket är livet värt i slutskedet?>> (tyvärr hittade jag inte artikeln på nätet, men man kan läsa den i tidningens elektroniska upplaga.)

Artikeln tar upp precis se synpunkter som jag flera gånger har försökt att skriva om på min blogg.

I artikeln får vi möta kuratorn Solveig Hultkvist som arbetar på Stockholms sjukhem, på en sluten avdelning för palliativ vård. Där möter hon människor i livet slutskede.

Tillsammans med läkaren Richard Skröder skrev hon en debattartikel i läkartidningen 2009 och ville påpeka att det finns god lindrande vård vid livets slut. Hon önskar också att den palliativa vården skulle vara mer aktiv i debatten mer.
Läkartidningen Eutanasi och läkarassisterat självmord som ersättning för god lindrande vård? 20090113 nr 3>>

Och precis så tycker jag också att Svenska kyrkan skall våga vara ännu mer tydligare när det gäller eutanasi (dödshjälp). Att våga prata om vad Gud säger om livet och döden, att våga prata om smärta och livets gång. Att våga prata om livet efter detta livet. Att våga prata om ångest och att prata om hopp.

I artikeln säger Solveig Hultkvist

"-Min erfarenhet är att det är de friska som säger att de är för dödshjälp. Men ju mer sjuk en människa blir desto mer livsuppehållande hjälp vill han eller hon ha. Livet blir mer värt ju sjukare man är.

Jag fick berättat för mig om ett par som för många år sedan gått med föreningen "rätten till en värdig död" - för att slippa ligga sjuk och oförmögen när de blev gamla. Sen blev de gamla.

Den ena parten har försökt ta sitt liv tre gånger under djupa depressioner och problem med smärta. Den andra parten har under många år haft problem med hjärtat. På slutet när det ena parten låg mycket sjuk ställdes kraven på barnen att ta besluten - från föräldrarna. För plötsligt ville inte paret ta ansvar för detta själv. De ville att någon annan skulle bestämma åt dem. Ingen av parterna ville driva igenom dödshjälpen, ingen ville släppa taget om livet.

Jag tror att det handlar om rädslan för döden, men framför allt rädslan för smärtan i livet. Och där kan vi i kyrkan vara med som en part - att prata och vara medvandrare. För ingen vet mer om smärtan än Jesus Kristus.

I artikeln i Läkartidningen skriver Skröder och Hultkvist

Brist på perspektiv och kommunikation från vårdens representanter bidrar säkert till att allt starkare röster höjs för att legalisera rätten till att aktivt avsluta patienters liv.
Men låt dem som har kunskapen få vara med och planera för att så gott liv det går! Att sprida kunskap till hela samhället för att ta rätt beslut när livet snart är till ända är den största utmaningen; inte att trumfa igenom en lag som föregriper kunskapen.

Här kan du också läsa en artikel som presenterades i läkartidningen angående en undersökning av palliativ sedering - att sänka vakenhetsgraden i samband med livets slutskede.
Läkartidningen Palliativ sedering 20090310 nr 10 >>