Jag har varit på seminariet som hölls av Mikael Ringlander och Annika Broman. De berättade hur dessa temamässor i Göteborg har uppstått och de teologiska tankar som ligger bakom.
Det är biskop Claes-Bertil Ytterbergs herdabrev "Det världstillvända altaret" och den pastorala strategi som han beskriver där som ligger till grund för temamässorna.
Efter en genomläsning av den pastorala teologin så blir jag mycket upplyft.
Jesu ord: "Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla" måste också vara riktmärke för kyrkan om hon vill vara trogen sitt uppdrag. I alla tider har kyrkan, där hon varit framgångsrik i sin evengelisation , knutit an till detta Jesusord. Hon har inifrån kristnat kulturerna, tagit det för samtiden typiska och karakteristiska i sin tjänst för att på så sätt bredda och fördjupa. "Knyt an!" har varit det pastorala slagordet. (C-B Ytterberg)Mikael och Annika berättade om de olika produktionerna i Göteborg, om tankarna, diskussionerna och hur allt hade vuxit fram.
Nu är Göteborg inte på något sätt unika när det gäller temamässor. Möjligtvis i det här stora formatet, men temamässor med annan musik och andra uttryck finns på flera håll i landet, vilket flera i publiken vittnade om. Erfarenheter finns från flera ställen och jag tänker att ett gemensam kunskapsbank vore väl bra? Kanske något för Svenska kyrkans intranät, att skapa en plattform för erfarenheter av produktion av temamässor?
Många hade, precis som jag, upplevt mässorna mer som konserter än som gudstjänster och det pratade vi en hel del om. Om delaktigheten och om omsorgen av de människor som kommer till kyrkan. Så kom frågan upp - varför bryr vi oss så mycket om just människor i samband med rockmässorna och deras Gudsupplevelser - men inte om människor som går på ett Mozarts-requim eller orgelkonsert? Förutsätter vi kanske att det är mer "kristna" människor? Ingen hade ett bra svar på den frågan.
Jag hittade en blogg>> i morse - en kvinna som varit med på "Kärlekens väg" igår. Hon beskriver sina upplevelser och sina reaktioner. En människa som troligen aldrig skulle satt sin fot i kyrkan om inte Eldkvarn varit där. En människa som berördes djup - men som hade svårt att förstå varför Jesus skulle nämnas i predikan.
Men vem är du eller jag att döma vad denna kvinna har fått med sig i sitt hjärta? Vem är du eller jag att säga vilken väg som Gud arbetar på?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar