2 feb. 2010

Haiti

Den naturkatastrof som inträffade 12 januari på Haiti har berört oss alla, tror jag. Ni har säkert, precis som jag, varit på gudstjänster där man tagit upp kollekt till Haiti, sett bilderna på TV och blivit berörd.

Här kan du se en del av vad Svenska kyrkan gör på Haiti "Här får barnen hjälp">>
Läs "Så fungerar katastrofhjälpen">>
Läs artikeln i Kyrkans tidning här "Svenska kyrkan skickar personal till Haiti">>
Läs bloggen från Tomas Brundin, läs om Svenska kyrkans arbete på Haiti och se bilder här>>

Vill du hjälpa till ekonomiskt så kan du göra det här, Svenska kyrkans insamling>>

Bön för Haiti (Mats Hermansson, domprost Visby stift)

Gud, vi kommer inför dig med det lidande folket på Haiti. Vi ber för alla; som
just i denna stund sörjer sina döda, som ännu letar efter saknade, som försöker
hitta ett nytt liv mitt i en sönderslagen värld. Vi ber för dem som nu anländer till
Haiti för att hjälpa människor i katastrofen – låt dem komma med framtidshopp.

Gud, hjälp oss att leva i en värld som vi inte kan behärska, kontrollera eller
förstå. Hjälp oss att leva med tillit och öppenhet, även om vi ofta känner oss små
och rädda. Låt oss höra evangeliernas ständiga uppmaning, både från änglar och
Jesus: Var inte rädd.

Gud, tack för livet som du ger oss. Låt oss se varandra som delar i ett bärarlag
som bär livet vidare trots det som händer. Gud, vi ber om styrka och mod så vi
kan vara dina medhjälpare för en mänskligare värld. Med profeten Jesaja ber vi
att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep och befriar de förtryckta –
låt oss vara dina redskap i det arbetet …

Gud, lär oss att leva för de levande den tid vi har kvar.
Hjälp oss se svaret på frågan: Gud, vad kan vi göra?
Om detta ropar vi till dig Gud.
Gud, hör vår bön.
Amen.
_______________________

Så ett litet personligt vittnesbörd.
Jag har en god vän, en svenska, som är bosatt i Holland och gift där. Paret har en son som är adopterad från Haiti och fick i höstas reda på att de skulle få en son till, från Haiti. De hade varit nere och hälsat på honom, vilket Haiti hade krävt. Men pappersarbetet gick väldigt, väldigt långsamt och det kunde dröja upp till ett år innan de kunde få hem honom.

Efter jordbävningen var det givetvis en stor ovisshet om hur det gått med alla barnen på barnhemmet. Lyckligtvis var inte barnhemmet drabbat, de hade bara känt skakningarna, men ingen där var skada. Tyvärr gick det inte lika bra för de två familjer som just hade varit och hämtat sina barn och befann sig i huvudstaden.

Nu såg i alla fall barnhemmet och dess organisation till att alla "klara" adoptioner gick med raketfart. Barnhemmet chartrade till och med ett plan för att kunna få hem barnen till sina nya föräldrar, föräldrar som hade gått och väntat länge, länge.

Så mitt i all denna olycka, katastrof och sorg så kunde min vän och hennes familj återförenas med sin nye son. Och barnhemmet står redo att ta emot nya barn, barn som har blivit föräldralösa i jordbävningen.

Den här kopplingen till Haiti gör att jag hör och ser på Haiti på ett alldeles särskilt sätt. Och jag tror att det är så för många. När vi får en personlig koppling, på ett eller annat sätt, så hör och ser vi annorlunda på informationen.

Därför är också Svenska kyrkans långsiktiga arbete ute i världen så viktigt. Där man bygger relationer och organisationer, så att det relativt snabbt går att komma ut i ett katastrofläge.

Inga kommentarer: