En managementkonsult berättade om förändringskultur och hur den förändrats. Hur man förut har sett på förändring som ett rationalistiskt, mekaniskt system (vi styrs av policys, regler och bestämmelser) till att mer bli ett förståelsebaserat, levande system (vi styrs av vår tolkning och förståelsen för den specifika situationen.) Det är en typ av paradigmskifte.
Det levande systemet bygger på delaktighet, förståelse, samverkan och dialog.
Men man kan inte bara överge det mekaniska, fasta systemet för att övergå till det levande. Båda behövs.
När jag är på den här typen av föreläsningar så ser jag nästan alltid Svenska kyrkan framför mig. Jag sätter in Svenska kyrkan i de här systemen och försöker föreställa mig hur det blir.
Och det gjorde jag idag igen - givetvis. Förändring - hur tänker Svenska kyrkan om förändring? Hur tänker församlingarna om förändring? Hur får vi med oss församlingar, kyrkoråd, stiften, Svenska kyrkan på förändring? Varför gör vi förändring? Hur vill vi att det skall blir?
Konsulten idag talade om dialog, reflektion, att få pröva på. Att förståelsen bara skapas genom en gemensam process.
En lyckad förändringsprocess utmärks av
- Visions- och möjlighetsorientering
- Delaktighet och engagemang
- Utrymme för lärande
- Struktur och tydlighet
- Bra tidsplaner och kommunikationsvägar
Använder sig Svenska kyrkan av det mekaniska systemet eller av förståelsebaserade systemet? Ja, det känns inte som en särskilt svår fråga - jag skulle ganska snabbt svara - det mekaniska systemet. Vi vill styra Svenska kyrkan med regler och system. Det kan handla om kyrkoordningen, men det kan också handla om bibeln och dess tolkning. Och det skall alltid finnas ett rätt eller ett fel.
Kan detta förändras? Ja, jag hoppas det. Jag hoppas att Svenska kyrkan blir mer öppen för dialog och möjlighetsorientering. Och då på ett sätt som inte innebär utslätning, likriktning över allt, eller ens konsensus.
Men en dialog som innebär att man börjar med att se möjligheterna och likheterna innan man börjar se vad som skiljer eller vad man tycker den andre gör fel. Det är inte heller en dialog som åsidosätter bibeln eller det innersta i vår tro.
Men när vi börjar bete oss som farisén som står i gathörnet och tycker att vi är mycket bättre än änkan i hörnet - då är vi farligt ute. När Svenska kyrkan tror att den kan göra saker utan stå i dialog med andra kristna. När enskilda församlingar tycker man är bättre än grannförsamlingen. När enskilda kristna tycker man är bättre än en annan kristen… då är vi farligt ute!
Evolution is a process of transformation through conservation
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar