När vi fördelar platserna…

I alla församlingar pågår förhandlingar om hur de olika platserna skall fördelas. Valresultatet har redovisat ett utslag - men om små grupper går samman i en valkartell eller valsamarbete så blir gruppen större och kan på så sätt få del av platser man inte fått förut. Proportionerliga val ger alltid fördelar åt större grupper och nackdel för små.

I dagens Arbetarbladet är det en upprörd församlingsbo som skriver att ALF (Arbetsgrupp för levande församling, en obunden grupp)i deras församling, hade fått 45,5 procent av rösterna i valet och var därmed största grupp. Men eftersom S, C och M efter valet gick samman i en kartell (efter valet, utan att säga något innan) så har nu kartellen tagit ordförandeplatser och C har fått en ledamot i kyrkorådet, vilket man inte fått annars. "Ni undergräver förtroendet för andra kyrkopolitiker" säger insändaren.

Detta mina vänner, är ett mycket, mycket delikat problem…

Jag har fått flera samtal, frågor och synpunkter på hur vi i POSK skall agera. Givetvis är vi partipolitiskt obundna! Inte tal om annat. MEN… när det händer som exemplet ovan - där grupper går samman bara för att undergräva valresultatet så måste även POSK agera.

Det finns inget generellt förhållningssätt till detta. Det enda som finns beslutat är att kyrkomötesgruppen har sagt att man inte kommer att samverka på något sätt med Sverigedemokraterna.

Varje församling, varje nivå, måste finna den väg som gynnar POSK bäst. Går det att göra det genom att stå helt fri - jättebra. Måste även POSK göra en valkartell för att få del av mandaten - gör det som gynnar POSK. Och en valkartell handlar bara om att fördela platserna - inte samverka i alla frågor.

Det problem som insändaren i Arbetarbladet tar upp är att valresultatet inte får utslag. Att väljarnas röster inte ger det resultat man förväntar sig. Man kan ju verkligen undra över hur vi skall kunna fortsätta att motivera människor att gå och rösta när det ändå inte blir som de vill…

Lika problematiskt är det ju i de församlingar med direktvalt kyrkoråd där nomineringsgrupper inte haft tillräckligt många kandidater på listorna - och därmed inte kan fylla upp sina "fådda" mandat. Och då fylls ju mandaten upp av de andra gruppernas listor… För kyrkorådet måste ju vara fullt.

Ett exempel är i Göteborg. En församling där S och ÖKA sammanlagt fick sex mandat och POSK fick fyra, efter valresultatet. Men S och ÖKA hade bara sammanlagt tre personer på sin lista - så deras övriga tre platser har gått till POSK. Som nu får gå in och ta ansvaret och göra det jobbet som väljarna egentligen ville att S och ÖKA skulle gjort. Men som de inte klarade av att svara upp till.

Detta är också ett stort problem i vår väldiga organisation. Hur skall vi kunna motivera människor att gå och rösta när det ändå inte spelar någon roll?

Nej, jag säger som vi säger i POSKs handlingprogram.

Svenska kyrkans valsystem är både för dyrt och för krångligt. Vi vill förenkla kyrkovalet och åter införa indirekta val. Det medför besparingar på cirka 50 miljoner kronor och en mer stabil demokrati.

Om vi bara hade direkta val till församlingsnivå, där man röstar på människor som finns i närmiljön och som man kan möta och prata med i kyrkan. Där de lokala frågorna får större utrymme och där det lokala blir viktigt - då kan vi få människor att engagera sig för kyrkovalet, tror jag.