Måndag morgon.
I många av landet dagstidningar finns idag en annons från POSK. I GP som jag har, återfanns annonsen på sidan 29 i del 1.
Vad hände med intervjun som Ny tid gjorde med mig i torsdags? Jo, den står i deras tidning idag. Vinklingen från deras sida blev "Borgeliga blir opolitiska i POSK".
Vad skall man säga? Tja, det är klart att de vill ha en tydlig vänstervinkling när de granskar oss. Men det känns ändå ganska tunt tycker jag. De ger ett exempel. En person som har varit nämndeman. Jag frågade när jag fick läsa igenom artikeln i förväg vilka fler exempel de hade, men fick inget svar. Det verkar inte heller som de hade fler exempel eftersom de inte har uppgett dessa.
Journalisten skriver också om vår obundenheten "Kandidaternas obundenhet gentemot det som POSK kallar för allmänpolitiska partier begränsar sig, enligt Carina Etander Rimborg, till dessa partiers verksamhet inom kyrkan. Att det står något annat på valmaterialet kommenterar hon med:
– Det är en intressant synpunkt som jag får ta till mig."
Jag förstod inte vad journalisten menad här och frågade om det när jag fick läsa igenom texten. Tydligen valde han att inte utveckla det. Tydligen tolkar vi texten olika när POSK skriver om kandidaternas obundenhet. Det var den synpunkten som var intressant och som jag sa att jag skulle ta med mig. Det är journalisten som säger att det står något annat på valmaterialet. Alltså hans tolkning.
Jag försökte också förklara att vi var partipolitiskt obundna - inte opolitiska. Men det gick visst inte heller hem.
Journalisten tog många foton - men valde väl kanske inte det bästa tycker jag. (eller så var det just så…) Men, men, det är sådana smällar man får ta…
En annan intressant krönika hittar jag också på Ny tid. Det är Lars Stjernkvist (S) som skriver om sitt engagemang i kyrkan och som ledamot i kyrkomötet. Och hur någon som hade varit och röstat på honom i förra valet trodde att han hade röstat på Lars som biskop.
En sån här krönika bara stärker mig i uppfattningen att vi skall ha indirekta val till stifts- och kyrkomötet. Folk vet inte vad de röstar på, de har ingen aning. Och som jag skrev in mitt blogginlägg här, lite slarvig, att frågor i stift och kyrkomöte oftast inte är av intresse för allmänheten, tycker jag bevisas genom ett uttalande att den som röstade trodde att man tillsatt en biskop.
Ja, jo, jag vet att det troligen inte är alla röstande som har samma dåliga koll på läget. Men jag tror att personen som röstade ändå var intresserad av frågorna, förstod att biskopar hade något med kyrkomötet att göra och säkert läste artiklar och satte sig in i frågor också. Men det kanske inte är den personen som då skall vara med och bestämma vem som skall ta ansvar i kyrkan. Det tycker i alla fall inte jag.
Detta är en blogg som skrivs av POSKs informatör. Den innehåller kommentarer och synpunkter på religion, Svenska kyrkan, kyrkans organisation, media, kultur – allt förhoppningsvis sett med en POSKares ögon. Stort, smått, roligt, tråkigt – allt i en salig blandning.
7 kommentarer:
Den artikeln var ingen journalistisk bragd, det får jag hålla med om. Han har försökt att få till ett avslöjande, men det gick inget vidare. Vad är det för en tidning egentligen?
Fast jag hittade en ny metafor, som jag inte stött på förut. Det där med att man inte väljer nån till fotbollsföreningens styrelse, som inte kan nåt om fotboll, tycker jag inte håller. Det kan man mycket väl göra, med utmärkt resultat och till stor nytta för föreningen. Men vad menar du med orkester-bilden? Måste man själv kunna spela fotboll för att få vara med i fotbollsföreningen? Är det de förtroendevalda som ska spela - boll eller instrument - för oss andra, som hejar på och applåderar? För mig blir det väldigt svårt att få ihop den bilden med folkkyrkotanken... som vi väl delar, POSK och ÖKA?
Hej Markus
Då skall vi se om jag lyckas förklara mig så att du förstår hur jag tänker.
Jag tänkte så här med orkestermetaforen.
Orkestern = församlingens styrelsen/kyrkorådet.
Alla som lyssnar eller är intresserade av musik = församlingen, alla medlemmarna.
Det vill säga - vi i POSK väljer att sätta folk i kyrkorådet (orkestern) som kan eller vet vad det innebära att styra och vad de styr över (i orkestern, som kan spela instrumentet, kan noter, ibland vara solist osv. osv.)
Om vi i styrelsen hade valt att sätta folk som inte har kunskap om kyrkan och dess verksamhet, men tycker det verkar bra med kyrkan (i orkestern inte kan spela ett instrument eller inte kan läsa noter tex men gillar att lyssna på musik) så får vi en styrelse som ingen vill lyssna på eller som kan styra verksamheten på ett klokt sätt (orkestern som ingen vill lyssna på…).
Förstår du min bild nu? Självklart så vill vi fortsatt ha en folkkyrka - vi skriver om detta i vårt handlingsprogram, en hel sida. Jag hänvisar dig till att ta del av den.
Vad bilden handlar om är alltså att vi vill att de som styr i kyrkan i kyrkoråden skall vara folk som är förankrade och har kunskap med som om kyrkan. (orkestern - kan spela ett instrument).
Jag tror inte vi skall dra den metaforen längre än så eller försöka tolka in något annat.
Tyvärr låter din förklaring lite som jag fruktade... De förtroendevalda blir en slags "elit", där bara de med specialkunskaper platsar, inte vanliga musiclovers...
I ÖKA:s kyrka får man vara med och ta ansvar om man har viljan och motivationen, även om man inte kan spela nåt vidare.
Vet du vad Markus. Det är du som väljer att tolka den så. Det är inte det jag menar.
Om du med "specialkunskaper" menar att man skall ha kännedom om kyrkan - så har du rätt.
En orkester som inte spelar något vidare är det ingen som vill lyssna på. Men det är ditt val.
I en orkesterförening finns det säkert folk i styrelsen som bara gillar att lyssna på musiken - man behöver inte kunna spela.
Men det skulle förvåna mig mycket om man i en sådan styrelse skulle hitta en fotbollsspelare som är helt ointresserade av orkestermusik.
Han/hon skulle kunna blivit invald för någon annan specialistkompetens som föreningen saknar - men knappast är ointresse och fotbollskunnande en merit. (Kyrkofullmäktige kan välja personer med sådan specialistkompetens till kyrkorådet)
Men varför ens ställa upp?
för arvodet? orkesterintresserad partner?
Det är fullständigt självklart, och jag trodde inte att det behövde sägas, att de som väljs till förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan ska ha ett intresse för kyrkan. De ska veta vad uppgiften innebär, och drivas av en vilja att göra en insats. Där är ÖKA och POSK överens, och Frimodig kyrka också, för den delen.
Jag tror nog - positiv som jag är ;-) att många politiska partier har en allvarligt menad strävan att också de placera intresserade och kunnniga personer på sina listor. Sedan går inte det, alltid, och då blir det på helt andra meriter.
Frågan är vad vi menar med att ha intrese och kunskap. POSK säger explicit att man hämtar sina kandidater ur kyrkbänken. OK - att återfinnas där tyder på ett slags intresse och borgar för en viss kunskap.
I ÖKA menar vi att POSK:s kriterier är för traditionella och riskerar att leda till att bara en viss sorts intresse och kunskap räknas. Jag vågar av personlig erfarenhet hävda att det finns väldigt, väldigt många bland Svenska kyrkans medlemmar som har ett stort intresse för kyrkan. Men de återfinns inte i kyrkbänkarna, eftersom de upplever att deras intresse inte blir tillvarataget där. Många människor har ingen personlig relation till kyrkan, i den bemärkelsen att de deltar i, eller har kontakt med, någon verksamhet - helt enkelt därför att det inte erbjuds någon intressant verksamhet. Det betyder varken att de valt att ta avstånd från kyrkan, eller att de skulle vara likgiltiga.
ÖKA menar att dessa medlemmar är lika viktiga att ha med på förtroendeposter, som de traditionellt aktiva. I sjäva verket är det nog en förutsättning, om inte kyrkan ska ytterligare marginaliseras.
Av samma skäl menar ÖKA att vi ska ha kvar de direkta valen till alla kyrkliga nivåer. Personval förutsätter personkännedom, och då har vi återigen begränsat utrymmet för dem som inte är kyrkliga på traditonellt vis, men ändå vill vara med och ta ansvar. För blotta deltagandet i ett kyrkligt val är en form av ansvarstagande. Personval snävar in möjligheten att vara med och ta ansvar.
Avståndet mellan den enskilde medlemmen och t ex kyrkomötets beslut blir större med ett personvalssystem. Inte för dem som känner de personer som väljs, eller själva är en sådan person - men för den stora majoriteten i övrigt.
ÖKA tror på att ha tydliga grupper som alterantiv i kyrkovalet. Vi menar att det är bra att vi nu har tre starka partipolitiskt obundna grupper. Självklart kommer vi att argumentera med varandra, det är grunden i ett demokratiskt system. Men det är inget farligt. Det är ett gott tecken att det finns så mycket tankar och energi att det kan bli en kyrklig debatt.
Det vi har gemensamt är övertygelsen att indelningen av människor efter tillhörighet till, eller sympatier med, ett politiskt parti inte är rätt grund för att bygga upp kyrkans förtroendemannaorganisation. Ibland tror jag att vi nog inte är överens om varför det är så, men åtminstone kan vi enas om att det är så.
Markus
Jag svarar dig med denna intervju i SR International där vår ordförande Hans-Olof Andrén berättar om det underliga system vi har i Svenska kyrkan.
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1954617&BroadcastDate=&IsBlock=
Skicka en kommentar