En klok man sa till mig ikväll (ungefär)
"Gud kan låta sin kyrka vara en kyrka i öknen, men inte ha en öken i kyrkan".
Den tål att tänka på… vad kommer detta att betyda?
Vi håller nu på att behandla alla de 95 motioner som kommit in till kyrkomötet. Flera är oroade över ur det kommer att gå med äktenskapsfrågan och vigselrätten. Och med oroar så menar jag att man, från "båda håll", brinner för att kyrkan skall gå rätt väg.
Frågan är bara vilken väg som är den rätta. Eftersom båda sidor hävdar - med bibeln i hand - att man har rätt. Båda hävdar att tolkningen är korrekt, båda hävdar att det inte går att se det på något annat sätt. Och båda sidor (vad än någon säger) är kloka människor med flera års teologiska studier bakom sig. Och trots detta, så kommer de fram till olika ståndpunkter.
Jag tycker det är svårt och jättejobbigt. Jag har hela tiden sagt att jag tycker att Svenska kyrkan skall släppa vigselrätten. Det tror jag är klokast ekumeniskt. Vi har sedan ett par år en ordning för ingånget partnerskap. Vi har också en ordning för ingången borgerligt äktenskap. Vi behöver inte ändra på vår handbok. Jag har hela tiden sagt att jag tror det är klokast ekumeniskt.
Vi får väl se vad gudstjänstutskottet kommer fram till och vad förslaget blir och med vilken skrivning. Debatten förväntas ta lång tid i oktober.
Detta är en blogg som skrivs av POSKs informatör. Den innehåller kommentarer och synpunkter på religion, Svenska kyrkan, kyrkans organisation, media, kultur – allt förhoppningsvis sett med en POSKares ögon. Stort, smått, roligt, tråkigt – allt i en salig blandning.
1 kommentar:
Du sätter fingret på knäckfrågan. Hur tolkar vi bibeln. Det är det äktenskapsfrågan i grund och botten handlar om.
Utan att ha med oss alla andra kristna och vad de trott och tänkt genom årtusenden hamnar vi snabbt i individens autonomi. Och är det något vi alla borde vara överrens om så är det ju att vårt eget omdöme, vår egen klarsyn och vår egen förmåga är en bräcklig grund, vi är ju syndare. Vår eget omdöme är en klen högsta vägledande norm. Det som nu händer är att man väljer att bortse från att den tolkning man nu gör har avvisats av alla kristna genom alla tider och väljer att gå sin egen väg. Det är en otrolig börda att placera på sin egen klarsyn och omdöme. Den kräver att SvK verkligen har fattat helt rätt det alla heliga sedan apostlarnas dagar helt missuppfattat.
Allt gott
Skicka en kommentar