Kollekt till SKUT eller inte

Kyrkoherden i Täby, Stockholm, Johan Blix, skriver i en debattartikel i Kyrkans Tidning att kollekten på Alla Helgons Dag borde tillfalla församlingen istället för utlandsförsamlingarna.
Kyrkans Tidning: Kollekten Alla Helgons dag är fel>>
Johan Blix skriver:

Att motivera alla dessa sörjande att skänka pengar till kyrklig verksamhet i utlandsförsamlingar som i mångt och mycket betjänar utlandssvenskar som är medlemmar i Svenska kyrkan utan att betala kyrkoavgift är inte lätt. Frågan är om det över huvud taget är rätt att ta upp rikskollekt till Skut? Saken är åtminstone i ett helt annat läge än på sjömansmissionens och sjömanskyrkans tid.
(…)
Låt kollekten Alla helgons dag bli en församlingskollekt, eller hitta ett relevant kollektändamål som anknyter till situationen för de som kommer till kyrkorna denna dag.

På detta skriver Anders Roos, kyrkoherde i Sollentuna, Stockholm, och ledamot i nämnden (eller rådet som det numera heter) för utlandskyrkan, ett svar som han låter oss publicera. Det finns också på utlandskyrkans facebooksida.

Bäste Johan!

Kyrkoherde i Täby, prost i Roslagen, kyrkomötesomdbud för (s). Om kollekten på Alla helgons dag siktar du galet!

1. Kollekten på Alla Helgons dag går till Svenska kyrkan i utlandet för ”det diakonala arbetet och kris och katastrofarbete”. Vi är flera som minns Svenska kyrkans insatser vid olyckor och katastrofer utomlands. Många av dem som kommer till kyrkorna vid Allhelgona minns också. Tillsammans försöker man gå vidare efter den hjälp som getts – av Svenska kyrkan utomlands. Kolleken är inte svår att motivera!
2. De syföreningsdamer som stickar julklappar till sjömän är få. Men ett arbete bland sjömän finns fortfarande. Världen förändras och villkoren är annorlunda. I dag handlar det mer om svenskar som arbetar utomlands, unga kvinnor som arbetar som ”au-pair”, ungdomar som seglar runt världen som back-packers, turister som seglar snett och många andra.
3. Du vet vilken betydelse en kyrka i utlandet har för soldater som tjänstgör utomlands. Större behov finns hos dem som inte har den ”militära tryggheten”.
4. Medlemmar i församlingarna utomlands är inte mer välbeställda än dina egna församlingsbor i Täby. Jag tror det finns fler behövande svenskar utomlands än det finns behövande i Täby. Vi som har sett den sociala nöden vet!
5. Kollektändamål kan alltid diskuteras, men kyrkomötets kollektberedning ökar antalet rikskollekter till Svenska kyrkan i utlandet. Kan det bero på att man har sett ett behov som du inte sett?
6. Verksamheten i Svenska kyrkans församlingar bekostas till stor del av församlingarna själva genom insamlade medel. Från Sverige bidrar vi med viss personal och vissa lokaler.
7. Det är lätt att skjuta men svårare att sikta och den här gången drabbades din egen fot!
8. Hoppas att du är ensam i (s) att tycka som du gör!

Anders Roos, prost i Sollentuna. Kyrkomötesombud och ledamot i Rådet för Svenska kyrkan i utlandet (posk)

Ur POSKs handlingsprogram:

Svenska kyrkan i utlandet, är en betydelsefull del av kyrkan som vänder sig till alla de svenskar som av olika anledningar vistas utanför Sverige en längre eller kortare tid. Arbetet utomlands har mycket olika förutsättningar inte minst när det gäller juridisk status och finansiering. Verksamheten finansieras med lokalt insamlade medel, genom anslag från kyrkan på nationell nivå och genom insamlingar i Sverige.

Det är angeläget att utlandskyrkans arbete knyts närmare kyrkan i Sverige och ekumeniskt till de kyrkor som finns där verksamheten är förlagd. Visby stift har ett särskilt ansvar för församlingar och präster i utlandet, och viss rösträtt tillkommer utlandsförsamlingarna vid valet av biskop i Visby stift. POSK anser att utlandsförsamlingarna ska bli representerade i kyrkomötet och i utlandskyrkans styrelse