Håkan Juholt berättar om att han åter gick med i Svenska kyrkan för tre år sedan för att han ville vara med och stödja kyrkans goda arbete.
Helt OK tycker jag.
Däremot tycker jag förundrad över att han tycker att kyrkan har gjort en resa och förändrat sin syn på människor som samhället vänt ryggen till. För mig så är det hela kyrkans kärna och har alltid varit det och inget som hänt endast de senaste 20 åren (från då Juholt gick ur, till det han gick med igen). Men jag vet inte vilken erfarenhet han har haft av den lokala verksamheten eller om han bara skapat sig erfarenhet genom att läsa tidningar.
Håkan Juholt säger:
– Jag tror inte på att minska samhällets engagemang i kyrkan. Då tror jag kyrkan riskerar att sluta sig inåt.Och lite längre ner i artikeln säger han:
– En bred folkkyrka måste ledas av människor som har förtroende i sin bygd.
Han säger att han är glad över att många socialdemokrater engagerar sig i kyrkovalet och blir valda.
– Jag önskar att fler engagerar sig i kyrkovalet och inte färre, gärna under öppen flagg.
– Det fina är att vi är det vi heter och det vill åstadkomma - en social demokrati.Och då vill jag bara säga! Det är POSK också. Vi är precis vad vi heter! Vi är partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.
Det är människor som är engagerade i kyrkan och går i gudstjänst som skall vara med och bestämma.Och en del av våra ledamöter ställer i de allmänna valet upp på olika partilistor.
Och jag vill påpeka att jag, precis som Juholt, också är glad över alla de socialdemokrater som är engagerade i Svenska kyrkan och vill ställa upp i kyrkovalet. Och jag tycker också att det är viktigt för folkkyrkan att de som är valda på den lokala nivån har ett förtroende i sin bygd.
Men… jag är förundrad över att dessa socialdemokrater är villiga att låta sig ledas av en person som inte säger sig tro på Gud, när det gäller det kyrkliga valen.
Och jag blir också väldigt förvånad och förundrad över den debattartikel som två moderater skriver i dagens SvD opinion. Moderaterna borde fortsätta delta i kyrkovalen>>
De skriver:
Efter relationsändringen tillkom ett antal nomineringsgrupper vid sidan av riksdagspartierna. I valet till kyrkomötet år 2009 deltog förutom nomineringsgrupper från samtliga riksdagspartier, POSK, Frimodig kyrka och Öppen kyrka. Riksdagspartiernas nomineringsgrupper fick 80 procent av rösterna. De nya grupperna spelar en marginell roll i valen på central nivå. Därför kommer tomrummet efter Moderaterna sannolikt att fyllas av de andra riksdagspartiers nomineringsgrupper. Demokratin urholkas istället för att stärkas.Då undrar jag hur de tänker? För det första - POSK har funnits sedan 1987 och inget som startade vid relationsförändringen. ÖKA kom till valet 2001 och Frimodig kyrka 2005.
POSK, Frimodig kyrka och ÖKA fick vid valet 2009 tillsammans 54 mandat i kyrkomötet och den obundna gruppen är därmed den näst största gruppen i kyrkomötet. Det är bara socialdemokraterna som är större.
Hur dessa moderater kan tro att ett tomrum efter moderaterna skulle fyllas av andra riksdagspartier är för mig en gåta.
Nästan alla jag talar med tycker det är självklart att valet till kyrkan skall vara ett partipolitiskt obundet val. Det skall inte vara politiska partier som skall bestämma. Det skall vara lokalt engagerade och kända människor, det skall vara människor som har en kännedom om verksamheten, det skall vara människor som vill vara med och se till att evangeliet blir delat i Sverige. DET skall vara grunden för engagemanget - inte partiboken.
Alla de moderater som nu känner sig vilsna är välkomna att ställa upp på någon av de obundna listor som finns. Tyvärr tillåts ju inte socialdemokraterna att ställa upp på andra listor, om de inte vill bli uteslutna ur sitt parti. Men de är mer än välkomna när de känner att det är kyrkans frågor som är viktigare - mer än partiboken och partiledaren.
Uppdaterad 2011 09 09
Dagen: Socialdemokraterna och Svenska kyrkan>>
2 kommentarer:
För mig är det starkaste argumentet mot allmänpolitiska partier i kyrkan den dubbelmoral som nödvändigtvis måste till för att klara det. Jag skulle ha färre invändningar (flera invändningar skulle stå kvar, t.ex. att kyrkan inte bör vara lierad med statsmakten) om bara SAP och Centern öppet kunde deklarera att de är kristna partier, som aktivt och hängivet arbetar för att alla svenskar ska omvända sig och tro evangelium. Fast det är de ju inte, och det gör de ju inte. De är ju sekulära och tar inte ställning för en viss livsåskådning. Detta är kärnpunkten för mig: antingen arbetar partierna med att sprida evangelium, eller så gör de det inte!
Påstår man att man är en sekulär och religiöst obunden organisation så kan man inte rimligen samtidigt arbeta med kristen mission. Det föreligger en lojalitetskonflikt - antingen är man illojal mot sin bekännelse som sekulär, eller så är man illojal mot kyrkans grundläggande uppdrag.
Om det inte intervjun nämndes Svenska Kyrkan skulle ingen av Juholts svar kunna dra slutsatsen att han talar om en kristen organisation.
Om några månader är 20 det år sedan jag kom tillbaka till Kyrkan. När Juholt lämnade kom jag tillbaka. Det är en fruktansvärd församling han beskriver. För det kan väl inte vara så att han medvetet sitter och ljuger? Jag tror att han gör en efterkonstruktion för att slippa säga, att han inte hade haft någon kontakt med Kyrkan sen konfirmationen, när han lämnade. Den beskrivning han gör kan han möjligen hört berättas av sin farfar, vilket i sig känns lite patetiskt.
Jag minns min mormors berättelser om svartrockarna i norra Finland som motarbetade arbetarrörelsen. När jag lämnade Kyrkan 1970 skulle jag ha rodnat av skam om jag skulle använt mormors kritik från början av förra seklet, som skäl till varför jag lämnade kyrkan 1970.
Ju mer jag tänker på motiveringen, desto säkrare blir jag att det är en medveten hittepåförklaring Juholt gör.
Skicka en kommentar