11 jan. 2011

Vem har ansvaret för budskapet?


Jonas Lindberg, präst och religionssociolog skriver på sin blogg Länge leve den elektroniska anslagstavlan. Om kyrkans trista webbvärld, informatörer och bristen på autenticitet.>>

Han ställer sig bland annat frågan vem som är ansvarig för våra elektroniska anslagstavlor och vad som står på dem.
Om jag idag beskriver kyrkliga webbar som elektroniska anslagstavlor är det däremot ett trist konstaterande. För om vi jämför dem med de anslagstavlor, som varje kyrka har stående utanför porten, är skillnaden påfallande liten. Det är i grund och botten samma affischer och samma information om kontaktuppgifter, men i ett nyare medium.
(…)
Låt mig ge några konkreta exempel, utöver alla numera hårt mallade församlingssajter. I mitt tycke har Svenska kyrkans portal bara varit intressant två gånger under de senaste 15 åren. Dels den gången när det utfrågningarna kring homosexualitet webb-tv-sändes och dels den nuvarande bönewebben. Poängen är att kyrkan då lyckades något allmänmänskligt och på samma gång specifikt kyrkligt. Det var andlighet, snarare än religion och organisation. Och formen kändes, för en gångs skull, helt nutida.
(…)
Nu tänker jag provocera en smula. För jag tror att en delförklaring är att kyrkoherdar och kyrkoråd inte förstår dessa frågor och därför tror att det är informatörer de behöver. Informatörer är bra på strategier, att vara kanaler och kanske också på relationer. Informatörer har sina mantran: ”Vårda varumärket”, ”bygg relationer”. Problemet med den sortens motor är bara att det så lätt blir överslätande och därmed ointressant. För informatörer är inte bra på innehåll. Svenska kyrkan skulle istället behöva fler journalister och andra kreatörer.

Informatörerna är naturligtvis inte ensamt skyldiga. Svenska kyrkan är en konservativ organisation, som drivs av trygghetslängtan. Men när det blir den enda verkliga signal vi försöker sända är det inte konstigt om människor tycker att vi är bra i krissituationer, men inte annars.
(…)
Vad är då innehållet? Som religionssociolog skulle jag säga att den postmoderna människan söker autenticitet. Inte teorier och dogmer, men äkta mänsklighet och andlighet. Där finns innehållet och där finns relationsskapandet.
Så långt Jonas Lindberg. Vad tycker du? Är det verkligen fler journalister som Svenska kyrkan behöver? Skall våra webbplatser vara tydligare med budskapet - och hur gör vi då?

Bönewebben som Svenska kyrkan startade inför kyrkovalet 2009 fungerar fortfarande. Många är de som skickar in sina böner som sedan tas om hand av de olika domkyrkorna i deras förböner. Det är ett sätt att vara med i den interaktiva världen. Det är en kanal.

Men som jag brukar skriva när det handlar om att nå människor - det finns inget, INGET, som slår det personliga mötet med en annan människa. Det är Svenska kyrkan bra på. Det skall vi vara tydliga med. Det personliga mötet, ögonkontakten, möjligheten att få tala och någon som lyssnar, att bli sedd och det personliga mötet som kan ge mig hjälp att få ett personligt möte med Gud. Det är kyrkans styrka.

Men - vi skall använda alla tillgängliga kanaler att nå fram till det personliga mötet. Vi skall finnas med på webben, i sociala medier, radio, TV och övriga medier. Det är fullständigt självklart. Jag tycker Jonas Lindberg har en klar poäng i att många webbplatser erbjuder alldeles för andlig fattig information. Det kan kyrkan definitivt bli bättre på. Jag tror dock inte att journalister är lösningen - men om budskapet är helt klart för alla våra medarbetare (anställda som frivilliga) så kommer det att genomsyra allt vi säger och vi gör.

POSK skriver i sitt handlingsprogram:
POSK vill att Svenska kyrkan ska vara en fri kyrka som vågar tala klarspråk i vårt samhälle och i världen.
(…)
Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan måste församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap.
Uppdaterad 10.55
Jag hittade denna bloggpost av Stefan Gelfgren som skall hålla ett föredrag på EFS konferens och prata om "Vad har kyrkan att göra på internet?"

Inga kommentarer: