Den här texten är beställd av Strängnäs stift i Svenska Kyrkan och till stiftstidningen Portalen. Där finns den med i nummer 7/2010.
Den Kommunicerande Församlingen väljer kommunikation på mest mänskliga sätt, i direkta möten så snart det går, där två eller tre är församlade. Och där många samlas, är ändå strävan att mötas på ögonhöjd.Liksom en familj tar tekniken till hjälp för kontakten med varandra, då det inte är möjligt för alla familjemedlemmar att alltid vara i samma rum vid samma tid, så gör den Kommunicerande Församlingen: Meddelandet skrivs och sätts upp på anslagstavlan i församlingshemmet, brevet postas eller mejlas, en medlem ringer och får svar.
Vissa sätt att kommunicera är mer sociala än andra, därför att underlättar ett ömsesidigt utbyte av information, då “röret är lika brett i båda ändar”. Och mer sociala när innehållet är många samlade bidrag. De rätta medierna känns igen på att de är förlänger kropp och sinnen utan att förvränga.
Paulus bild av församlingen som en kropp med många lemmar är något som den kommunicerande församling tar på allvar och hämtar kraft ifrån.
Aldrig har en enda kanal fungerat för att nå alla människor. Några olika kanaler har dominerat församlingskommunikation och ändrats med tiden. Vilka har styrts av ekonomi, organisation och värderingar. Det rimliga är att församlingens ledare och styrande förstår att byta kanal om det erbjuds nya som bättre sätt, som bättre stämmer överens med den kristna synen på människan - hon som har kapacitet till fritt skapande och ansvarigt handlande - ställs emot ett gammalt medium för kommunikation, då kommer alla som sätter tro före kontroll att byta.
Digitaliseringen innebär främst en demokratisering av kommunikation på distans. När tillgängligheten ökar och kostnaderna minskar kan allt fler få mer information, få fler kontakter som skapar fler relationer. En gång var masskommunikation ekonomiskt nödvändigt, men inte nu. En personligt riktad kommunikation blir därför förstahandsvalet.
Den Kommunicerande Församlingen involverar många medlemmar i att söka information, värdera, sortera och fördela. Här har man tänkt igenom den digitala närvaron och kommit fram till att medarbetarnas ska sträva efter att vara lika integrerade i sin personlighet på nätet som i mötet med människor i den “verkliga vardagen”.
Vintern 2011 känns den Kommunicerande Församlingen igen på att många aktiva medlemmar som räknar sin närvaro på Facebook som en del av församlingstjänsten. Där hittar de varandra och når egna kontaktnät, direkt och i flera led. Församlingens webbplats är öppen och det märks på att många människor skrivit och bidragit med bilder. Webbsidorna fylls på av kommentarer och man länkar in från andra webbsajter.
Här behövs inget intranät. När varje medlem är en ideell kraft att hoppas på, som gott kan all få ta del av det mesta. Mejladresser och mobilnummer i Kboks register är guld värda för nyhetsbrev och andra utskick, men alltmer info hämtar medlemmarna själva - för de vet vad de vill ha och behöver. Det mesta bygger på transparens och tilltro. Det är sinnesrikt och samstämt. Glada budskap och glada budbärare.
Martin Garlöv
Ordförande i POSKs stiftsförening i Uppsala stift
Texten finns också på Martins blogg Brygubben 13 januari 2011>>
Texten finns också på www.posk.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar