När blev åldern ett hinder?

Måndagen 30 augusti blev Växjö först ut av de fyra stift som nu skall välja en ny biskop. Fredagen den 3 september kommer hearingen i Linköping att äga rum. Se Linköpings webbsida här>>

Ett argument som ständigt hör och som är återkommande är att en kandidat är för ung eller för gammal.
Men… när är man för ung eller för gammal för att vara med och ta ansvar för Svenska kyrkan?

Biskop Jan-Olof Johansson är 62 år och kommer därför inte att sitta så länge på biskopsstolen i Växjö, redan under nästa mandatperiod skall stiftet gå till biskopsval igen. Men hur kommer det att bli i de andra stiften? Och hur blir det i biskopskollegiet?

Det finns egentligen bara en ålderbestämmelse i kyrkoordningen (om jag inte har missat någon i de 835 §§ i kyrkoordningen). I 34 kap §9 står det att man skall ha fyllt 30 år för att få anställas som kyrkoherde eller domprost. Man skall också ha haft en prästtjänst i tre år.

Varför skulle det behöva vara så himla annorlunda för att anställas som biskop? Det finns inget så vitt jag kan förstå, inget annat ålderhinder för en biskop.

Jo, jo, jag inser också att man får mer erfarenhet när man är äldre. Jag tycker också att det är en viktigt poäng att biskoparna är disputerade eller har liknande teologisk utbildning. Och jo, jag inser också att det blir jobbigt om man har valt en ung präst som inte visar sig fungera så bra, eller blir "trött" och tappar "lusten" och man blir "fast" med den i decennier. Men att en biskop kan avsluta sin tjänst innan pensionen har vi ju sett i Växjö.

Jag satt och gjorde en liten lista på hur det har sett ut när det gäller ålder, under 1900-talet när det gäller biskopar och ärkebiskopar. Nu tittade jag bara på Göteborgs stift (eftersom detta ligger mig närmast…) samt ärkebiskoparna.(reservation för felräkningar)

Göteborgs stift

• Edvard Herman Rodhe (f 1845) biskop 1888-1929 , 43 år vid tillträde (även riksdagsman)
• Carl Block (f 1874) biskop 1929-1948, 45 år vid tillträde
• Bo Giertz (f 1905) biskop 1949-1970, 44 år vid tillträde
• Bertil Gärtner (f 1924) biskop 1970-1991, 46 år vid tillträde
• Lars Eckerdal (f 1938) biskop 1991-2003, 53 år vid tillträde
• Carl Axel Aurelius (f 1948) biskop 2003- 2011 , 55 år vid tillträde

Ärekbiskopar

• Nathan Söderblom (f 1866) ärkebiskop 1914-1931, 48 år vid tillträde
• Erling Eidem (f 1880) ärkebiskop 1931-1950, 51 år vid tillträde
• Yngve Brilioth (f 1891) ärkebiskop 1050-1958, 59 år vid tillträde
• Gunnar Hultgren (f 1902) ärkebiskop 1958-1967, 56 år vid tillträde
• Ruben Josefson (f 1907) ärkebiskop 1967-1972, 60 år vid tillträde
• Olof Sundby (f 1917) ärkebiskop 1972-1983, 55 år vid tillträde
• Bertil Werkström (f 1928) ärkebiskop 1983-1993, 55 år vid tillträde
• Gunnar Weman (f 1932) ärkebiskop 1993-1997, 61 år vid tillträde
  
• KG Hammar (f 1945) ärkebiskop 1997-2006, 52 år vid tillträde
• Anders Wejryd (f 1948) ärkebiskop 2006 - , 58 år vid tillträde

Vad är den optimala åldern för att bli biskop? Finns det någon sådan? Nej, det tror inte jag. Vi skall ha präster som sitter i biskopskollegiet som har en fast förankring i Svenska kyrkan, som har tänkt och läst, som gärna har disputerat i något teologiskt ämne, som har församlingserfarenhet och som vill driva Svenska kyrkan framåt!

Det är viktigare än hur ung eller gammal en biskop är!

POSK skriver om biskopar och stiftets uppgift:

Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, det vill säga är indelad i stift med biskopar som ledare. I Svenska kyrkan har biskopen en särskild funktion för enheten inom stiftet och som förbindelselänk mellan stiftet, Svenska kyrkan på nationell nivå och den världsvida kyrkan. Tillsynen över att församlingar, präster och diakoner verkar i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ligger på biskop och domkapitel.

Biskop och stiftsstyrelse har att främja församlingarna i deras uppgift. POSK vill verka för att stiften lyhört uppfattar församlingarnas behov och främjar deras liv. Stiften ska inspirera till uthållighet i vår tid med en vikande traditionell kyrklighet men ett ökat andligt intresse. Församlingarnas självklara närvaro i människors viktiga livssituationer är betydelsefull.

Stiften som har ansvaret för att församlingar och pastorat är lagom stora behöver föra en nära dialog med församlingar som berörs av förändringar. POSK anser att denna måste utgå från en reflektion över vad en församling är och hur den kan verka med utgångspunkt i det lokala engagemanget. Stiften bör i framtiden ges en större roll i den ekonomiska utjämningen och erbjuda pastoraten stöd i ansvaret för kyrkobyggnader och fastighetsförvaltning.

I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion. POSK menar därför, att biskoparna ska vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet och förutom sin roll i läronämnden ges ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor.