Svenska kyrkan och politiken

Vår gästbloggare idag är Dan Bernsprång, kyrkoherde i Backa, Göteborg. Vi har fått låna hans blogginlägg från 19 april 2010.


Jag är på konferens med kyrkoherdar, kyrkorådsordförande, kyrkonämnd och cheferna från Göteborgs kyrkoförvaltning. Vi diskuterar viktiga framtidsfrågor för Svenska Kyrkan i Göteborg. Det är bra att vi träffas och bra att vi tillsammans funderar över framtiden.

Det som har slagit mig under denna konferens är bl.a. hur vi ser på Svenska kyrkans roll i samhället. Vad är det vi skall göra och varför? Två samtal med två olika personer har satt mitt fokus på just detta.

Det ena samtalet handlade om huruvida kyrkan skall uttala sig om politiska ämnen. Den person jag pratade med sade: ”Kyrkan skall aldrig uttala sig om frågor som är politiska. Det leder alltid fel”.

Jag funderade på detta och menar att det blir en ohållbar ståndpunkt. Mitt argument mot detta är helt enkelt att vad vi än säger så är det politik. Vi kan inte säga någonting som inte någon annan kan kritisera. Säger vi: ”alla människor har samma värde”, kommer någon kunna svara att så är det inte alls.

Säger vi: ”människovärdet är okränkbart” kan man får höra att människor kan förverka sitt människovärde om de begått något hemskt brott. Vi kan alltså inte låta bli att vara politiska om vi skall uttala oss om någonting alls. Jag delar inte uppfattningen att kyrkan inte skall uttala sig i politiska frågor, däremot skall vi fundera på vad vi säger och varför.

Det andra exemplet är egentligen andra sidan av samma sak. Jag fick höra följande av en annan person. ”Människor som är tveksamma till att själva viga samkönade par borde inte få bli präster och särskilt inte kyrkoherdar”. När jag frågade om motivet till detta uttalande sade personen. ”Vi måste acceptera politiska beslut”.

Som jag ser det är detta den andra sidan av samma sak. Precis som vi måste uttala oss i frågor som kan uppfattas som politiska, måste vi också kunna säga att vissa politiska beslut går att ifrågasätta.

Vi som kyrka kan aldrig vara bundna av politiska beslut genom automatik. Att säga att skälet till att vi skall viga samkönade är att det är politiskt beslutat är inte hållbart enligt mig. Jag har flera vänner som viger samkönade par och som delar denna uppfattning. Skälet för dem är inte att det finns ett politiskt beslut, skälet för dem att viga samkönade är Jesu kärleksbudskap.

Jag vill med denna blogg egentligen inte diskutera själva sakfrågan, utan motivet. Om vi har Jesu ord och vilja i centrum, kan och måste vi uttala oss politiskt och då behöver vi också hänvisa till honom och inte låta oss styras av det som just nu är politiskt korrekt. Vi kan komma fram till olika slutsatser, men Jesu ord måste finnas som grund för kyrkans ståndpunkt och beslut.

Bara för att förtydliga vill jag dock påpeka att beslutet som riksdagen och sedan kyrkomötet tagit säger att det är möjligt för homosexuella att gifta sig, men att enskilda vigselförrättare har rätt att neka att själva göra det. I detta specifika fall kan man säga att man följer beslutet oavsett om man viger eller säger nej till att viga samkönade. Men egentligen spelar det i denna blogg mindre roll.

Det jag vill påpeka är att kyrkan varken kan låta bli att vara politisk, eller alltid är bundna av alla politiska beslut. Om politiska beslut strider mot Guds vilja, måste kyrkan tvärtom reagera.

Exempel på detta är det orättfärdiga utvisandet från Sverige av kristna Irakier. Där är det vår plikt att reagera och vår plikt att gå emot politiskt fattade beslut. Historien är full av avskräckande exempel på när kyrkan har gått maktens ärenden. Det vill i alla fall jag inte att vi skall göra igen.

/Dan Bernspång

Dan Bernspång är kyrkoherde i Backa pastorat. Har suttit för POSK i Göteborgs samfällda kyrkofullmäktige tidigare mandatperiod.

Håller du med Dan? Kommentera här på POSKs valblogg