När svenska soldater förr i tiden drog ut i krig utanför Sveriges gränser fanns ofta en präst med. Uppgiften var att erbjuda själavård och tröst i ett liv långt hemifrån. Man var borta länge, man riskerade att aldrig komma tillbaka, oron för dem där hemma och för det egna livet fanns som en pockande känsla i tillvaron.
Kanske var det då gott att ha en präst att samtala med – även om han då var utsänd av kungen för att se till att alla gjorde sin plikt. Hemma bad man i kyrkorna för ”dem som äro i någon nöd eller farlighet … sorg och bekymmer, fängelse, sjönöd.”
På det sättet länkades hemma och borta samman i bönen och i gudstjänsten. Det kanske inte alltid blev ”som hemma fast långt borta”, men man länkades samman.
På 1600-talet inrättades officiella svenska representationer på platser som var intressanta ur svensk synpunkt. Till några av de ställena fanns också en präst knuten.
Till hamnstäder ute i världen kom svenska båtar med sjömän som varit borta från hemmet kanske under lång tid. De levde ofta i en ekonomisk och social misär. Några arbetsrättsliga regler fanns knappast, för att inte tala om MBL och arbetssociala rättigheter!
I Sverige började församlingar, framför allt inom väckelserörelserna från sent 1800-tal, att engagera sig för sjömännen långt borta. Man skickade gåvor, sände ut präster och pastorer och samlade in pengar till kyrkobygge. EFS var pionjärer också på detta område.
Tiderna blev annorlunda. De ekonomiska villkoren i Sverige förändrades. Allt flera svenska reste ut i världen. Så småningom arbetade många utomlands på längre eller kortare tid. Inte så få började bosätta sig utomlands under hela eller delar av året. Charterbolagen ordnade ”billiga” resor som gjorde det möjligt för ”den vanlige svensken” att tillbringa semester i varmare länder. Samtidigt minskade sjöfarten och antalet båtar under svensk flagg minskade radikalt och besättningarna på båtar som var kvar var och är av mixad nationalitet.
Under alla år har Svenska kyrkan försökt följa med. Vi vill vara där svenskar finns – fortfarande med uppgiften att fira gudstjänst, vara öppen för själavård och forma en social gemenskap. På många orter har svenska församlingar växt upp. På andra ställen finns kyrkor som möter turister, på åter andra får sjömän en bit av det svenska. Alla bitarna i utlandskyrkans verksamhet är viktiga. Svenska kyrkan i utlandet - ”Som hemma fast utomlands!”
Verksamheten är viktig och måste hela tiden förändras för att på bästa sättet kunna möta människor där de är. Det ser inte ut idag som det gjorde för 100 eller 50 år sedan. Mycket är annorlunda, även om vissa verksamhetsplatser finns kvar. Om ytterligare 25 år kommer det att se annorlunda ut än i dag. Det är spännande att följa och att vara med och samtala, lyssna och besluta. Olika sätt att tillsammans med andra forma framtiden.
Det är viktigt för POSK att finnas med. Vi har många vänner utomlands. Hälsa på i kyrkor och församlingar när du är ute och reser … fira gudstjänst tillsammans … samtala … skapa kontakter … var med vänner.
/Anders Roos
Ledamot av kyrkomötet för POSK och invald i SKUT-nämnden
Vill du tala mer med Anders Roos om utlandskyrkan? Du når honom här>>
Här hittar du Svenska kyrkan i utlandet>>
2 kommentarer:
Jag hade för mig att Sverige var ett sekulariserat samhälle? Detta som en kommentar på hela bloggen.
Hej Anonym
Ja, Sverige kallas för ett sekulariserat samhälle.
I wikipedia står det om sekularisering:
Sekularisering (av latin sæcularis, "som hör till seklet", det vill säga till den timliga, dagliga världen) har många betydelser. En är den process varigenom en stat inte baserar sina lagar på någon religion utan är neutral i trosfrågor. En annan är att även andra "icke-religiösa" områden i samhället i allt mindre utsträckning påverkas av religion. En tredje är att allt färre människor är religiösa.
Trots att Sverige sägs vara ett sekulariserat samhälle så väljer fortfarande de politiska partierna att ställa upp i kyrkovalet. Det tycker vi i POSK är konstigt.
I Sverige tillhör fortfarande nästan 70% av befolkningen Svenska kyrkan. Det betyder att Svenska kyrkan är viktig.
Personligen så anser jag också att Svenska kyrkan är viktigt, därför att där får jag kraft att leva mitt liv som kristen, i gudstjänster, undervisning, bön och lovsång.
Det finns i Sverige ett stort andligt sökande - och jag är övertygad om att många av de som söker kunde finna svar i Svenska kyrkan.
Så ja, sekulärt, men i en mångkulturell och religiös kontext.
Skicka en kommentar