Fötternas bekännelse - även på webben?

I lördagen 6 mars hade Göteborgs kyrkliga fullmäktiges presidium inbjudit alla ledamöter i kyrkoråden i Göteborg att komma på en kyrkorådsdag. Temat var gudstjänst.

Ett av de valbara seminarierna var "Gudstjänst eller webb - eller gudstjänst på webben". Det var Anders Tingström, projektledare för ett projekt som handlar om hur vi möter ungdomar på webbplatser, andra än våra egna, som höll i det. Projektet är ett treårigt projekt och Anders är i insamlingsfasen, men har redan många spännande tankar och idéer. För det handlar bland annat om att vi skall möta ungdomarna där de är, inte bara där vi står och väntar på dem. Och det handlar också om att vi skall kunna möta ungdomarna med personer som de vet att de kan lita på, så att ingen utger sig för att vara präst/diakon/ungdomsledare och sedan visar sig ha helt andra avsikter.

När Anders startade sin föreläsning började han med att koppla upp sig till två vänner, genom Skype. Det var två präster, en i England och en i USA (som hade gått upp mitt i natten) för att tillsammans med Anders be för föreläsningen och önska de som var där en lyckad utbildningsdag.

Det här var ett ganska enkelt grepp för att göra fler delaktiga. Och då kommer frasen "fötternas bekännelse" i ett annat läge. För är det så att du kan vara med på en gudstjänst och var fullt delaktig - även om du befinner dig på andra sidan jordklotet? (och hur gör vi då med gudstjänststatistiken…)

I en bilaga (en annons från Universum) i Dagens Industri (8/3) läser jag om företaget E.ON och dess rekryteringsansvarige Sophie Stakston. Hon säger:

"-Många barn bestämmer sig redan som fjortonåringar för vilken inriktning deras liv ska ha. Då gäller det att vara med. "

Och det står också i artikeln:

"Med en ökande andel yngre anställda ökar också efterfrågan på sociala medier. Sophie Stakston påpekar att om företagets framtida medarbetare rör sig på Facebook, YouTube, Linkedin och andra bloggar så måste även E.ON och dessa anställa i någon mån göra det."

Och det här sätter fokus på precis det som Anders Tingströms projekt handlar om. Vi i Svenska kyrkan måste också finnas där ungdomarna finns. Och vi skall göra det professionellt och uppriktigt. Det tar inte fokus från andra viktiga verksamheter, eller för den delen, det personliga mötet. Men det är ytterligare en arena som vi måste ta till oss!

POSK säger i sitt handlingsprogram:

POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.