7 jan. 2010

Ring, klocka, ring!

Som en del av er kanske vet så är jag väldigt förtjust i ljudet av kyrkklockor. Jag tycker att vi skall använda oss av klockorna och jag älskar klangen av kyrkklockorna. Det ger mig ro.

Jag vet också att det har varit mycket diskussion om kyrkklockor och ljudvolym och klang och annat. Senast idag läser vi i tidningen Dagen om en församling i Malmö, där två personer har anmält församlingen till Miljönämnden, som har bett församlingen utreda ljudvolymen.

Jag tycker att klockringning är en naturlig del av gatubilden. Och jag hade inte tänkt att jag skulle kommentera detta - om det inte varit så att jag hade läst länken till den blogg som också hade kommenterat artikeln.

Det är en kyrkvaktmästare som skriver. Han skriver i sitt svar till en kommentar:
Är det verkligen så mycket förrättningar där så tycker jag mitt förslag att ringa bara när det är förrättningar också borde ifrågasättas, i synnerhet de ringningarna som inte är i direkt anslutning till förrättningarna.

Jag har f ö svårt att förstå kopplingen du gör mellan ringning och helgdagar som är religösa. Helgdagarna må ha varit religösa från början, men det är svårt att kalla julen för särskilt religös

MEN HALLÅ… "det är svårt att kalla julen för särskilt religiös…" och detta säger en kyrkvaktmästare! Nja, det där får allt stå för dig - jag för min del anser i allra högsta grad att julen är religiös!

Och vi skall ringa i kyrkklockorna när det är gudstjänst, båda "vanliga" gudstjänster och kyrkliga handlingar. Vi skall ringa när det är själaringning och vi skall ringa när det är helg.
Kyrkklockorna slår alla sociala medier med hästlängder, det är självklart att vi skall utnyttja detta!

(och jag skulle uppskatta andra religioners ljud från sina kyrkor också, för då vet jag att människor ber och tänker på Gud!)

Läs Mikael Mogrens text om kyrkklockor här>>
Läs Sydsvenskans artikel här>>
Läs Kyrkans tidnings artikel här>>
Läs tidningen Dagens artikel här>>

5 kommentarer:

Alltid Rött Alltid Rätt sa...

Jag syftade på att julen för de flesta människor som riskerar bli störda inte är en religös högtid, utan i bästa fall är en familjehögtid och inget annat :) Jag är inte lycklig över att julen snarare är en köphetsens högtid, men jag tycker ändå det är ett faktum att det blivit så de senaste årtiondena.

Och jag vill lägga till, som jag också sa i svaret till inlägget, men som du inte citerade av någon anledning:

(Och för sakens skull kan jag tillägga att jag tycker om både traditionen med kyrkklockor och kyrkklockor generellt, men att jag också är så lättväckt att jag vaknat om jag bott nära en kyrka som ringde ofta)

Jag ser inte klockor som stör som något som tillhör dagens gatubild i ett samhälle där många måste sova dagtid på grund av nattjobb.

Carina Etander Rimborg sa...

Hej Alltid rött alltid rätt!
Jag tror att Svenska kyrkan, just på grund av vad du skriver "(I Sverige har klockornas huvudsakliga användning under ett antal år hundra år varit att göra folk uppmärksamma på att det är dags att dra sig mot kyrkan till, i synnerhet för de som har längre väg att ta sig. Något som gör att man på de flesta ställen ringer med den största klockan, som hörs längst, vid första ringningen inför en gudstjänst eller högmässa, för att där efter välja en mindre klocka vid de andra ringningarna.)", skall använda sig av kyrkklockorna när man firar alla sorters gudstjänster. För kyrkklockorna har precis samma syfte som de alltid haft - att berätta om att vi skall fira gudstjänst. Precis som du skriver i ditt blogginlägg.

I min församling har kyrkoherden av rädsla för en (eller möjligen två) församlingsbor beslutat att vi inte skall ringa i kyrkklockorna mer än precis när gudstjänsten börjar. Och då väldigt kort. Själaringningen är också kort.

Detta innebär att vår kyrka, trots att den ligger precis vid torget, för en ganska anonym tillvaro, säger jag.

Att använda kyrkklockorna, som de gjorts sen kyrkan byggdes 1958, skulle placera oss än mer i samhället, även för dem som inte automatiskt kommer till kyrkan.

Kyrkklockan blir en påminnelse om Gud, om bönen och om gudstjänsten.

För dem som är lättväckta föreslår jag öronproppar. Jag inser också att det givetvis kan vara ett problem om man har ett nattarbete och inte kan få sova ostört - men jag tror inte att vi skall sluta ringa i våra kyrkor för att någon behöver sova.

Alltid Rött Alltid Rätt sa...

Har man som i vissa större städer exempelvis en själaringning i veckan för alla veckans dödsfall så stör det exempelvis mindre än om man har det varenda dag, eller om man har en ringning när en förrättning börjar och inte flera ringningar inför. Det värsta jag har hört i den här diskussionen var för några år sen där man hade 5- 6 ringningar varje dag, bland annat kl 7 på morgonen för att markera arbetsdagens början och en gång på kvällen för att markera arbetsdagens slut.

Jag tror tyvärr att ringningen, om den förekommer ofta och störande, även kan påminna om att man inte alls tycker om Svenska Kyrkan och ska gå ur den. Och fler utträden är väl inte vad vi behöver?

I övrigt så har jag svårt att se att er kyrka, eller någon annan kyrka, hade fört en mindre anonym tillvaro beroende på om man minskar ringningarnas antal.

Carina Etander Rimborg sa...

Hej Alltid rött alltid rätt

Vi har nog olika erfarenheter, det inser jag när jag läser ditt inlägg.

Ja, i Göteborg är själaringningen för de avlidna under veckan samlade till en dag. I den församlingen där jag är aktiv på torsdagar kl 11. I den församlingen där jag bor på fredagar.

I den församlingen där jag är aktiv ringer vi alltså bara när gudstjänsten börjar (inte halv och kvart i som för några år sedan). Det rings bara när det det är gudstjänst. Som du förstå hade jag gärna sett att vi haft kvar ringningen åtminstone kvart i.

Ringningar för att inrama dagen har det aldrig varit tal om. Men jag vet att domkyrkan i Göteborg ringer kl 18.00 på vardagar. När jag jobbade i affär (Buttericks, som ligger vid Domkyrkan) var det en trevlig avslutning på arbetsdagen.

Jag tror inte vi skall vara rädda för att använda ringningen. Men bör bara vara vid gudstjänster, helgsmål eller själaringning. Inte till annat.

Kan inte i sammanhanget låta bli att tänka på sången som Lars-Åke Lundberg skrev på 70-talet:

Bingelebånga, nu skall vi ringa
bingelbång, till kyrkogång
Bingebånga, kyrkan rymmer många
bingelbång, skynda dig och kom!

Alltid Rött Alltid Rätt sa...

Hej igen!

Är det så få ringningar så tycker jag det är betydligt lättare att överse med. Det verkade på artikeln i Sydsvenskan som om det var betydligt fler ringningar än de vi pratar om nu.

Den sången hade jag aldrig ens hört talas om :)