>>Läs Kyrkans tidning här>>
Socialstyrelsen har i ett meddelande på sin webbplats meddelat att man har för avsikt att påskynda den översyn av etiska råd som är framtagen 1992 när det gäller vård vid livets slutskede. Man vill också påpeka att det rör sig flera olika begrepp i diskussionen och gör följande klargörande:
Livsuppehållande behandling stödjer vitala funktioner som andning, cirkulation, närings- och vätsketillförsel när dessa funktioner inte kan upprätthållas av den sjuke.
Kurativ behandling har syftet att bota patientens akuta sjukdomstillstånd.
Palliativ behandling är lindrande behandling när bot inte längre är möjligt.
Aktiv dödshjälp är när man t.ex. med läkemedel aktivt förkortar en persons liv.
Passiv dödshjälp innebär att ett liv inte förlängs med medicinska och tekniska hjälpmedel.
Läs också Statens medicin-etiska råds promemoria som startade debatten i höstas.
Jag har också fått veta att det inte alls pågår något arbete på kyrkokansliet i Uppsala i den här frågan, något som påstods under kyrkomötet i höstas.
Jag tycker det är hög tid att Svenska kyrkan för diskussion om livets slutskede, människovärde och vem som skall få bestämma vad. Ur ett teologiskt och etiskt perspektiv. Detta är väl verkligen frågor som rör Svenska kyrkan! Vi kan faktiskt detta! Vi möter människor i sorg, smärta och död. Vi har faktiskt något att tillföra debatten - och vi skall göra det från kyrkans synvikel!
Jag har motionerat i frågan, jag har följt upp med frågor i frågedebatten… Vem tar upp den kastade bollen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar