Björkekärrs fest för frivilliga

Igår kväll var jag med på Björkekärrs församlings fest för frivilliga. Sedan några år tillbaka så bjuds alla de frivilliga in till en fest som personalen ordnar. En fest med mingel, god mat och underhållning. En fest för att visa uppskattning för allt den tid och allt det arbete som frivilliga ger till församlingen.

Det var som vanligt en mycket trevlig kväll.

Men det som också berörde mig djup var lite allvarligare. En av våra frivilliga damer saknade en annan dam. Hon hade försökt att ringa under dagen men inte fått svar. Det slutade med att någon var där och ringde på dörren och ropade i brevlådan. Det visade sig att damen hade ramlat och kunde inte ta sig upp. Diakonen fick rycka ut och ringde polis, låssmed och ambulans som fick komma och damen som legat på golvet sedan kl 06.00 fick hjälp att ta sig till sjukhuset. Själv hade hon legat där och tänkt - "Det är nog ingen som saknar mig förrän på onsdag när jag inte kommer på soppan…"

Men det var någon som saknade henne och som sökte upp och det kunde lösa sig mitt i allt elände. Också ett bevis på de viktiga kontakterna som knyts i en församling. Vänskapsband, omtanke och omsorg. Det finns på många håll i vårt samhälle, men nu var det i vår församling och det blir jag stolt över.