Tema: Frälsningen
Visby domkyrka kl 11.00
Det som slår mig när jag går runt i Visby innan gudstjänsten är att de inte ringer i kyrkklockorna. Eller så är det bara jag som inte hör i all blåsten. Men jag tror faktiskt att det är så att domkyrkan ringer inte i kyrkklockan 10.30 och 10.45. Det trodde jag att man skulle göra.
Eftersom jag har gått runt och tittat på staden, det brusande havet och de vackra husen på morgonen så kommer jag precis när gudstjänsten börjar. Så jag möter processionen i vapenhuset. Sju personer - det är två präster, en diakon, två kyrkvärdar (iförda långa kåpor) samt en vaktmästare. Sen är det givetvis organisten som spelar. Allt som allt sju personer som tjänstgör på ett eller annat sätt i gudstjänsten.
Så kommer jag då in i det vackra kyrkorummet. Stora höga fönster släpper in ljus. Stora pelare och höga valv. Det känns att detta är en kyrka som har varit med länge. Det är "inbett". Här har människor kunnat fira gudstjänst, höra Guds ord och fira nattvard under många, många år.
Därför blir jag faktiskt lite förvånad när jag upptäcker att vi bara är 20-25 personer som har kommit till gudstjänsten. Jag trodde nog att vi skulle vara fler.
I min hand har jag fått en psalmbok, en gudstjänstagenda och ett informationsblad som på ena sidan berättar om kommande veckas verksamhet och på andra sidan vilken präst som predikar, vilka psalmer som skall sjungas och vad musikstyckena heter som organisten spelar.
Framför mig sitter ett par som nog inte är så kyrkvana. De sjunger inte med i psalmerna och de vet inte när de skall sitta ner eller stå upp. De bläddrar i agenda och psalmbok för att kunna följa med. Framför dem sitter en konfirmand med sin mamma. De har samma problem.
För mig blir det då tydligt att gudstjänsten kan vara väldigt exkluderande. Vi tycker det är så självklart det som vi gör, vi tycker sångerna är så självklara.
I agendan står alla musikaliska inslag, alla sjungna böner och textern. Men för mig är det nya melodier som jag inte är van vid. Organisten spelar bra och sjunger starkt. Men han spelar snabbt. Det blir fullständigt omöjligt för mig att följa med.
Så startar predikan. Det är en bra predikan - prästen säger mycket bra saker. Till exempel att Jesus är frälsning. Och sen var det något annat som var bra - men så här flera dagar senare har återigen jag glömt vad det var.
Predikan var ganska lång. Men bra - men jag satt och tittade på de vackra fönstren. Prästen pratade om Jesus som världens ljus och då bröt solen igenom molnen på utsidan och en varm solstråle sken in i hela kyrkan. Det kommer jag ihåg. Jag kommer ihåg att jag var förvånad över att vi inte var fler, att jag funderade på vad paret framför mig tänkte och tyckte. Och jag funderade över hur alla de många 100 år som kyrkan har används som gudstjänst och alla som har suttit här i glädje och sorg.
Förbönen leddes av diakonen och de två kyrkvärdarna. Omkvädet mellan bönerna var sjunget. Men med en mycket svår melodi och snabbt gick det.
Så gick vi över till nattvardsfirandet. Som ni vet har jag gjort den reflektionen att det nattvard firas på olika sätt i de flesta kyrkor. Men här hade faktiskt Visby domkyrkoförsamling gjort något bra. I agendan stod det hur det gick till. Och det stod också att inget var fel.
Obrutet duklag tillämpas - man går fram och tar emot - på kvå vid knäfallen eller stådende mellan kväfallen - och återvänder sedan till sin plats.
Nattvarden kan man ta emot på olika sätt: Man kan ta emot brödet direkt i munnen - eller i handen och själv stoppa det i munnen.
Man kan dricka direkt ur kalken - eller behålla brödet och doppa kanten i vinet inna man stoppar bröd och vin i munnen.
I kyrkans gudstjänst handlar det inte om att göra rätt eller fel - utan om att man kan göra på olka sätt.
Nu var det då inte nattvard där vi gick fram till altarringen utan prästen stod i mitten med en präst och en diakon på var sin sida om sig. Så fick man brödet och gick till höger eller vänster. Det stod det inget om. Men det gick att förstå.
Det var en fin gudstjänst. Men jag har faktiskt börjat fundera över för vem vi firar gudstjänst. Vem är målgruppen? Är det Gud? Är det de som kommer till kyrkan sällan? Dopföljen och konfirmander? De som kommer till kyrkan varje vecka och kan alla texter och musiken. För vem firar vi gudsjänst?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar