Valblogg för POSK

Vart är vi på väg?

2012-02-02T14:55:00.003+01:00

Vart är vi på väg? Den frågan ställer sig biskop em Lennart Koskinen i Kyrkans Tidning 2 februari 2012. Han säger att frågan inte bara gäller programmet "På spåret" utan i lika hög grad Svenska kyrkan.

Kyrkans Tidning: Är kyrkan på rätt spår?>>

"Frågan kanske inte längre är vart är vi på väg, utan om vi över huvud taget är på rätt spår? Kyrkan har ett uppdrag, eller egentligen två. Levandegöra evangelium i ord och i praktiskt handling. Genom förkunnelse och diakoni. I dem ryms både undervisning och mission. För att göra det behövs en viss administration, men när medlet överskuggar målet har kyrkan redan spårat ut".

Det biskop Lennart Koskinen tar upp i sin krönika är hur Svenska kyrkan styrs. Att Jesus Kristus inte längre är loket - utan det demokratiska styrelseskicket har fått för stor plats.

Biskop Lennart Koskinen igen:

Merparten av alla som sitter i kyrkomöte och kyrkostyrelse tillhör en nomineringsgrupp som förutsätter ett partipolitiskt medlemskap. Cirka 5 procent av Sveriges befolkning är medlemmar i ett politiskt parti. Av dessa är högt räknat 5 procent tillräckligt kyrkligt aktiva för att vilja nomineras.

Det innebär att endast 0,25 procent av befolkningen kan komma ifråga för dessa uppdrag. Därtill kommer några som tillhör de politiskt obundna nomineringsgrupperna. Inte fler än cirka 12 procent av kyrkans medlemmar röstar i kyrkovalen. Redan de som själva är inne i systemet och deras vänkrets är nära nog tillräcklig för att få ett mandat. Detta har till exempel gynnat Sverigedemokraterna.

Det jag hoppas på inför det nya året är en allvarlig diskussion om hur demokratin skall stärkas. Många har pekat på, att det naturliga vore att församlingarna som nu via fullmäktige valde stiftsstyrelse, och att dessa i proportion till stiftets storlek utgjorde kyrkomöte. Kopplingen till lokalplanet skulle bli tydlig och erfarenheterna därifrån komma hela kyrkan till godo.

Jag kan bara hålla med biskopen. Det är så viktigt att kyrkans har en starkt och tydlig förankring på det lokala planet. De indirekta valen - som POSK förespråkar, garanterar att det blir en tydlig linje från församling till kyrkomöte.

Ur POSKs handlingsprogram:

En viktig uppgift för POSK är att skapa möjligheter för och uppmuntra människor med engagemang i Svenska kyrkans gudstjänst- och församlingsliv till att också ta ansvar som förtroendevalda i kyrkan.
(…)

Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar frågor som rör församlingar, inte enskilda medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. Särskilt viktig är behandlingen av lärofrågor.

POSK menar därför, att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte måste ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt, av kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. För kyrkans trovärdighet måste partipolitiseringen brytas. Svenska kyrkans beroende av de politiska partierna är ett arv från den tid när kyrkan var en del av den offentliga sektorn. Kyrkan måste nu tydligare framträda som trossamfund och folkkyrka. På församlingsnivå bör kyrkliga val bli personval.

_______________________

Biskop Lennart Koskinen satt för POSK i kyrkomötet innan han blev biskop.

Det är lite mycket nu…

2012-02-01T09:56:00.004+01:00

Det har blivit ganska lite bloggande de sista dagarna. De beror på att jag har varit på en del olika kurser och konferenser. Förra torsdagen var jag på en heldag i Göteborg "Kan vi märkas i bruset?" En dag om hur Svenska kyrkan kan vara med och synas även på webben.

Den dagen började med en föreläsning från Göteborgs universitet och Lennart Weibull och Annika Bergström som visade på människors olika mediavanor. Och avslutades med ett panelsamtal där en av frågorna var "får man twittra under en gudstjänst?"
(en del av föreläsningarna kan du se på POSKs bambuserkanal>>)

Fredag-Lördag var jag med Göteborgs kyrkliga samfällighet på presidieöverläggningar. Vi pratade bland annat hur vi ska fördela våra gemensamma pengar mellan våra 30 församlingar och gemensamma verksamheter. Det är mycket som är osäkert. Till exempel hur vi kommer att vara organiserade efter kyrkomötets beslut om strukturen i Svenska kyrkan.

Och i måndags var jag på en heldag "Möteskulturdagen 2012" om "Det goda mötet". Hur man skapar goda möten, effektiva möten och bra möten.

Där var det också en diskussion om sociala medier. Är det till exempel OK att plocka fram telefonen och smsa eller facebooka under ett möte? Nej, tyckte de flesta (men jag undrar jag, om inte det var många som gör det ändå.) Det viktiga, tänker jag, är att man är överens allihopa som är på mötet vad som är OK eller inte att göra.

Men då kan vi återvända till panelfrågan förra torsdagen. Är det OK att twittra under en gudstjänst? Ja, säger en del. Det är ett sätt att koncentrera sig och att också dela med sig om sådant som man tycker är bra och man kan "evangelisera" med dessa twitter. Nej, säger andra, man ska vara närvarande "här och nu". Twittra kan man göra efteråt, i så fall. Det är störande för många.

Ja, som så mycket annat - det finns två sidor av saken.

Förutom alla dessa intressanta kurser och föredrag som jag varit på så har jag försökt förbereda det kommande styrelsemötet som POSKs riksstyrelse har på fredag i Uppsala. Sedan ska hela styrelsen vara med på Teologifestivalen och på söndagen har vi POSKs eftermiddag när vi samlar drygt 70 POSKare från hela landet för att prata POSK-frågor.

Så nu måste jag fortsätta med dessa förberedelser - så att det blir goda möten!

Jag lägger bara till en länk till en artikeln i tidningen Dagen, där våra POSK-kamrater i Gävle är upprörda över att kyrkonämnden tänker satsa 4 miljoner kronor på att renovera en orgel när man inte har råd att behålla sina diakoner.

Precis så här är det med våra duktiga förtroendevalda - de tar ansvar och ställer krav. De tänker och vill vara med och prioritera verksamheten till rätt saker.

Dagen: Renovering av kyrkorgel för fyra miljoner får kritik>>

Arbetet beräknas kosta cirka 4 miljoner och ska göras även om man inte får kyrkoantikvarisk ersättning. Det har retat upp Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

- Det känns inte som ett bra sätt att använda de kyrkotillhörigas pengar. Vi tycker att man ska använda pengarna för att satsa på diakoni, säger Lena Mattsson som sitter i kyrkonämnden i Gävle.

Svenska kyrkan Gävle: Vad går kyrkoavgiften till>>

Gävle St Staffans församling>>

Demokratikonferens

2012-01-29T14:17:00.003+01:00

Svenska Kyrkans Unga beslutade förra året att de skulle genomföra en demokratikonferens för att just diskutera demokratin inom sin rörelse och i Svenska kyrkan. Den konferensen kommer att äga rum i Göteborg den 1-3 juni 2012. Så här skriver Johan Berkman på deras webbsida:

Hej!

Svenska Kyrkans Unga är en barn- och ungdomsorganisation som ständigt rör sig och vågar ta tag i alla slags frågor. Med bakgrund av detta är det med glädje vi inbjuder alla medlemmar till demokratikonferens den 1-3 juni i Göteborg. Konferensen grundar sig på det demokratiska beslut som togs i samband med Stora årsmötet 2011.

Uppdraget från Stora årsmötet går i korthet ut på att vi tillsammans behöver fundera på hur vi vill att Svenska Kyrkans Ungas årsmöten ska fungera framöver. Vi säger att vi är en demokratisk rörelse, men frågan är hur vi är en demokratisk rörelse på bästa sätt. Hur ska vi bestämma i vår organisation? Vad tycker du är det bästa för Svenska Kyrkans Unga?

Stora årsmötet var tydligt med att konferensen behöver fundera kring demokratin i Svenska kyrkan. Hur kan du som ung ha demokratiskt inflytande i Svenska kyrkan? Genom att också bjuda in representanter från Svenska kyrkan till konferensen hoppas vi på att få dela med oss av våra tankar och visa att vi är en viktig del i Svenska kyrkan!

På Demokratikonferensen ska deltagande medlemmar tillsammans ge förbundsstyrelsen riktlinjer för propositionsarbetet inför Stora årsmötet 2013, där ett förslag till förändrade årsmötesformer ska presenteras. Till Demokratikonferensen är alla medlemmar i Svenska Kyrkans Unga välkomna! Vid ett eventuellt röstningsförfarande under konferensen kommer det att gå till så att varje deltagande medlemmar att ha var sin röst.

Varför är det då viktigt att just du är där? Därför att dina tankar om demokrati och hur vi ska bestämma i Svenska Kyrkans Unga är oerhört betydelsefulla! Vi tillsammans är organisationen och alla tankar är viktiga i vårt gemensamma arbete för att utveckla och stärka demokratin i Svenska Kyrkans Unga.

Här kan du hitta det förberedande diskussionsmaterialet Tove & Demokrati. Kika gärna på det och tveka inte att höra av dig till ettenatfolk@svenskakyrkansunga.se. Smygstarta konferensen redan nu på facebook:Demokratikonferensen på facebook

Med allt detta sagt vill jag uppmana dig att boka in den 1-3 juni för ett möte som kommer ha stor betydelse för oss i Svenska Kyrkans Unga och för ungas röst i Sveriges största folkrörelse Svenska kyrkan.
Väl mött i Göteborg!

Johan Berkman
Förbundsordförande
Svenska Kyrkans Unga

INFORMATION OM KONFERENSEN:
När? Den 1-3 juni i Folkets hus, Göteborg
Incheckningen är öppen kl 13.00 – 17.00 fredagen den 1 juni
Konferensen avslutas kl 15.00 söndagen den 3 juni
Anmäl dig på Medlemssidorna från och med den 1 februari. Sista anmälningsdag är den 30 april. Deltagaravgiften är 600 kronor/person, i priset ingår golvlogi och mat. Önskar du annat boende bekostar du det själv.

Resebidrag kan utgå för resor som överstiger 500 kronor/person, men dock med max 500 kronor/person. Distriktet gör en samlad ansökan som ska skickas till förbundskansliet senast en månad efter arrangemanget.

Det jag tycker är viktigt är hur vi som POSK kan bidra till den diskussion och stödja och stärka ungdomarna som vill vara med och ta ansvar i Svenska kyrkan. Många är vi som genom Svenska kyrkans ungdomsrörelser och ungdomsarbete har funnit oss en plats och uppgift i kyrkan. Hur kan vi vara ett stöd för de som är ungdomar i dag och i framtiden?

Åker era ungdomar i er församling på det här?

Martin har gjort det två gånger

2012-01-27T14:18:00.005+01:00

Från Björkekärrs församlings församlingsblad Fröet har vi fått lov att publicera följande artikel:

Många bär på en undran och längtan

Martin Wingård är ingen främling när det handlar om Alpha - en grundkurs i kristen tro. Han har nämligen gått kursen två gånger.

Första gången Martin stötte på Alpha var i Björkekärrs kyrka. Han gick runt med diverse frågor kring den kristna tro som han lutat sig mot sedan barnsben, men som han inte ägnat sig särskilt aktivt åt. Han kände att det var mycket som fattades, inte minst ett forum att prata om alla de frågor som samlats inom honom under åren. Efter ett samtal med Lars, kyrkoherden, fick han tipset att gå Alpha – en kurs i kristen tro.

Under kvällarna med Alpha fick han chansen att prata om sina funderingar med andra, under avslappnade och vardagsnära former. Han fick även chansen att träffa nya människor och dela sina erfarenheter med dem. I dessa samtal märkte han också att han var långt ifrån ensam med sina funderingar – alla gick de och bar på samma undran och längtan.

Sedan, nästan tio år senare, var det dags för Martin att gå Alpha ytterligare en gång – den här gången på polishuset där han jobbar. Upplägget var detsamma som när han gick kursen i Björkekärr, men nu fick han dela det med sina arbetskamrater. Att uttalat kalla sig kristen på sin arbetsplats är inte alltid lätt. Många föredrar att behålla sitt andliga liv i den privata sfären, utan att blanda det för mycket med det man visar utåt. Men Martin är övertygad om att den här sortens verksamhet är något som inte kan göra annat än lyfta en arbetsplats. Ofta finns det fler än man tror som går runt med funderingar, och om en kristen verksamhet erbjuds på arbetsplatsen är det kanske lättare att våga gå dit en kväll efter jobbet, än att behöva våga sig till kyrkan en söndagsmorgon.

Martin rekommenderar gärna andra att gå Alpha. Han hoppas och vill att fler ska upptäcka den kristna tron och vägen dit, och även om vägen ser olika ut för alla, kan Alpha vara den perfekta ingångsporten.
Text och foto: Elin Öholm

Martin Wingård sitter för POSK i Björkekärrs kyrkoråd.

Tidegärden i din smartphone

2012-01-25T16:30:00.002+01:00

Idag släpptes en tidegärdsapp för alla som har smartphone och vill läsa tidegärden.

Så här skriver Gabriel Fjellander som har utvecklat appen.

Tidegärden för Android och iOS
Idag släpps äntligen en Tidegärds-app på svenska! Sedan onsdagen den 25:e januari finns appen Tidegärden för läsplattor och smartphones både på App Store och AndroidMarket. Med denna app har man alltid med sig Tidegärden i sin iPhone, iPod Touch, iPad eller Android-enhet. När som helst, i säkerhetskön på flygplatsen, på lunchrasten eller i tandläkarens väntrum kan man ta upp sin telefon eller läsplatta och be enligt den mångtusenåriga tidebönstraditionen och tillsammans med miljontals människor över hela jorden (varav många ber samtidigt som en själv).

Med Tidegärds-appen är en aktuell tidebön aldrig längre än ett knapptryck. Det är bara att starta appen och trycka på "Be nu" om man snabbt och smidigt vill få upp en tidebön som passar för dagen och stunden. Man kan också välja fritt mellan bönerna om du vill be någon annan bön.

Appen innehåller för tillfället fem tideböner per veckodag i ett fyra-veckorsschema (totalt 119 olika böner). Senare i vår kommer en uppdatering med varianter för kyrkoårets olika helgdagar och högtider. Tidegärden för Android och iOS släpps helt gratis och utan reklam.

Arbetet med att utveckla den är gjort helt ideellt och jag vill passa på att tacka alla rättighetsinnehavare som avstått från sin ersättning för att göra det möjligt: Arcus förlag, Svenska Bibelsällskapet, Alf Härdelin, Laurentius Petri-sällskapet för svenskt gudstjänstliv (rättighetsinnehavare till Arthur Adells texter) och Per-Olof Nisser. Appen är utvecklad av Gabriel Fjellander på Fjellander Media och bygger på den ekumeniska Tidegärden - Kyrkans dagliga bön, sammanställd av Christer Palmblad och Anders Piltz och utgiven på Arcus förlag 1995. Den antogs av Svenska kyrkan, Romersk-katolska kyrkan i Sverigeoch Svenska Missionskyrkan.

I förordet till boken står det:
"I denna anda anbefaller vi gemensamt denna bok till bruk bland alla svenskspråkiga kristna. Vi gör det med apostelns ord (Rom 15:5 f):
'Måtte uthållighetens och tröstens Gud göra er eniga efter Kristi Jesu vilja, så att ni alla med en mun prisar vår herre Jesu Kristi Gud och Fader'."
undertecknat av Gunnar Weman, dåvarande ärkebiskop i Svenska kyrkan, Hubertus Brandenburg, dåvarande biskop för Romersk-katolska kyrkan i Sverige, Krister Andersson, dåvarande missionsföreståndare för Svenska Missionsförbundet och Walter Persson, f.d. missionsföreståndare för Svenska Missionsförbundet. För mer information om appen, kontakta Gabriel Fjellander på Fjellander Media Telefon: 0730524970 E-mail: fjellander@me.com

Jag har laddat ner appen i min telefon, men har inte hunnit pröva den ännu.

600 dagar kvar till kyrkovalet

2012-01-23T10:27:00.005+01:00

Idag är det exakt 600 dagar kvar till kyrkovalet. Mindre än två år.

Hur ser resten av mandatperioden ut egentligen?

Ja, det vi konstatera är att strukturutredningen kommer att påverka kyrkovalet på ett eller annat sätt. Beslutet om hur kyrkan ska organiseras tas på kyrkomötet sent i höst. Den 21 november åker kyrkomötet hem från andra sessionen - och då vet vi hur de beslutat om pastorat, församlingar och samfälligheter, kyrkoråd och eventuella församlingsråd.

Och dessa beslut kommer att påverka hur nomineringsgrupperna sedan kommer att fortsätta jobbet med att få fram kandidater till kyrkovalet 15 september 2013. Och dessa listorna ska vara klara, påskrivna och inskickade senast den 15 april 2013.

Så ser det ut när det gäller nomineringsarbetet.

Det är hög tid att titta på det program som din lokalagrupp gick till val på - vad har vi gjort av det vi skrev här? Vad har vi kvar att genomföra? Hur ska vi se till att vi får detta genomfört? Och vilka mål och vilken inriktning ser vi inför framtiden - kommande mandatperioder?

Det viktigaste är givetvis att fira gudstjänst, att sprida evangeliet, att möjliggöra att människor ska kunna få en egen personlig relation med Gud.

För det behövs det människor, bland lokaler och ekonomi. Vi som förtroendevalda har fått en särskild uppgift att se till att det praktiska och administrativa fungerar, så att det teologiska och andliga kan frodas och öka!

600 dagar mina vänner! Vi har massor kvar att göra och vi gör det bra! Vi ska bara bli ännu bättre på att visa allt gott vi gör.

(Foto: Thomas H Johnson)

Finska kyrkan går före

2012-01-20T09:57:00.004+01:00

Martin Garlöv tipsar mig om Finska evangeliska kyrkans webbsida inför deras kommande kyrkoval. De kommer att hålla val till sitt kyrkomöte den 13 februari. Och den 1 maj börjar dessa ledamöter att tjänstgöra i kyrkomötet - för då startar deras mandatperiod.

Här kan du läsa deras tidschema för deras val>>

Det som är intressant med deras val är att de väljer präster för sig och lekmän för sig. 64 lekmän och 32 präster ska väljas. Från vilka stift dessa ska väljas fördelas i förhållande till folkmängden.
Läs valinstruktionen här>>

Sen har de gjort en mycket snygg och översiktlig webbsida där du kan hitta alla 777 kandidater som ställer upp i valet - stiftsvis, med yrke och församling. Se här>>

Här finns mycket inspiration att hämta inför vårt egen kommande kyrkoval 15 september 2013.

Magasin om eldsjälar

2012-01-20T09:26:00.002+01:00

På Svenska kyrkans webbTV har det publicerats ett nytt program som handlar om eldsjälar.

Du kan se programmet genom länken här:
http://play.svenskakyrkan.se/?mid=15D34BAE

Om ideella arbetare, om Tecnomässan och om The Path, en sångvandring tvärs igenom Sverige.

Ny trosbekännelse

2012-01-19T08:28:00.008+01:00

Måste medge att jag helt hade missat att detta var på gång. Det är utskickat en remiss till Svenska Kyrkans Unga, stiftsstyrelserna och domkapitlen, samt fyra församlingar i varje stift med ett nytt förslag på trosbekännelse. Nja, kanske inte en helt ny trosbekännelse, men förändring av några ord.

Jag har de senaste dagarna varit inne ganska mycket på Svenska kyrkan webbsida och även på intranätet, så man kan ju tycka att jag borde stött på informationen om den här remissen. Men det stod om remissen i kyrkostyrelsens protokoll i december som jag missat att läsa.

Nu får jag läsa om det i Kyrkans Tidning istället Och sedan får jag veta att Socialdemokraterna (!) har lagt upp informationen på sin webbsida den 16 januari. (alltså inte Tro och Solidaritet, utan Socialdemokraternas webbsida!)
Socialdemokraterna: Trosbekännelsens nya översättning>>
Där finns också en länk till remissbrevet från kyrkokansliet.

Nu ska vi inte fördjupa oss mer i mina tillkortakommanden. Kontentan är i alla fall att trosbekännelsen är ute på remiss!

Remissen är utskickad 13 december från kyrkokansliet. Det är två frågor som remissen ställer.

Kyrkostyrelsen vill i första hand ha svar på följande frågor:
Fråga 1. Tillstyrker ni att kyrkostyrelsen föreslår kyrkomötet att anta de ekumeniska trosbekännelserna från 1996 med den ekumeniskt förankrade ändringen "allsmäktig Fader" i stället för "den allsmäktige Fadern" i den apostoliska trosbekännelsen och med formuleringen "universell" beträffande kyrkan?

Fråga 2. Om svaret är "nej" på fråga 1. Vilka förändringar anser ni vara nödvändiga för att ni ska vara beredda att tillstyrka att kyrkostyrelsen föreslår kyrkomötet att anta de ekumeniska trobekännelserna från 1996?

Bakgrunden till varför remissen är ute är det arbete som gjordes i samband med kyrkohandboksarbetet 1996. Då låg det ett förslag till en ekumenisk godkänd trosbekännelse, men Svenska kyrkan valde att inte anta den. Arbetet med den trosbekännelsen hade gjorts i Sveriges Kristna Råd.

2008 skickar Ola Isacsson (POSK) in en motion där han förslår att Svenska kyrkan ska godkänna de översättningar som tagits fram och att de ska börja användas i Svenska kyrkans gudstjänster.

Motion 2008:20 Nyöversättning av trosbekännelserna>>
Dagen (2008) Svenska kyrkan ska bearbeta trosbekännelsen>>
Motion 2009:19 Nyöversättning av trosbekännelserna>> (med hela argumentationen för varför kyrkostyrelsen ska fortsätta med ärendet!)

Kyrkostyrelsen backar inför uppdraget - man tycker det är för svårt. Men kyrkomötet säger att det ska göras ändå. Och nu är alltså förslaget ute på remiss. Och så här skriver kyrkokansliet, underskrivet av Cristina Grenholm:

Frågan om nyöversättningar av den apostoliska och nicenska trosbekännelsen har varit aktuell inom Svenska kyrkan under lång tid. Svenska kyrkan medverkade aktivt i tillkomstprocessen bakom de ekumeniskt förankrade nyöversättningar som lades fram av Sveriges Kristna Råd (SKR) 1996 och som SKR enhälligt rekommenderade sina medlemskyrkor att använda. Översättningarna har sända varit ute på remiss vid två tillfällen, dels 1996 dels i anslutning till handboksremissen 2000. Frågan har därefter varit uppe i kyrkomötet 2008 och 2009.
(…)
Svenska kyrkan har väckt frågan om en för kyrkorna gemensam översättning i SKR. En arbetsgrupp har tillsatts med deltagande från Svenska kyrkan. Det har konstaterats att det är ett mycket gediget och kompetent arbete bakom översättningarna från 1996 och att det är angeläget att detta tas till vara. Det har dessutom konstaterats att SKR inte har egna resurser för att driva ett förnyat översättningsarbete och att detta inte heller bedöms nödvändigt.

Kyrkomötet har understrukit att det är angeläget att nå fram till gemensamma översättningar. I en ny remissomgång vill kyrkostyrelsen därför ha synpunkter på hur stiften och andra remissinstanser ser på ett antal formuleringar där de tidigare remissomgångar kommit fram synpunkter på de ekumeniska översättningarna.

Remisstiden är satt till den 15 mars. Ola Isacsson är intervjuad i Kyrkans Tidning (tyvärr fanns den artikeln inte ännu på webbsidan, men nedan är en faximil) där han säger:

- Jag vill att det ska hända något eftersom man gjort arbetet.

Sen måste man väl få fnissa lite åt dagens Parsmo i Kyrkans Tidning…

Uppdaterad 2012 01 24
Tidningen Dagen: Trosbekännelsen kan få ny språkdräkt>>

Vad gör din församling under ekumeniska böneveckan?

2012-01-18T14:25:00.004+01:00

Idag startar ekumeniska böneveckan som årligen infaller 18-25 januari.

Temat är Kristi seger förvandlar och den ekumeniska böneveckan handlar om att bli enliga i Kristus.

Själv kan jag inte låta bli att vara lite missmodig. Det är en rar tanke - men det räcker väl att vi går till våra egna församlingar för att se hur lätt djävulen har att slå split mellan oss och våra medmänniskor, grannar och grannförsamlingar?

Då är det kanske bra att vi i alla fall minst en vecka om året gör ett försök att hitta någon enighet. Och sen kan vi väl låta de övriga 51 veckorna på året bli böneveckor för Svenska kyrkans enhet. Att vi ber för att vi ska våga tillåta mångfalden i Kristus för att bli enade i Kristus.

Under böneveckan infaller också bibelns dag som firas på söndag. Temat är "Skäms inte för evangeliet". Du kan läsa mer här>> och ladda ner material.

Så här står det på Sveriges Kristnas Råds webbsida>>

Böneveckan för kristen enhet
Varje år 18-25 januari infaller Böneveckan för kristen enhet.
- Tema: Kristi seger förvandlar
Materialet inför Ekumeniska böneveckan och Bibelns dag har skickats ut till lokala församlingar och ekumeniska råd runt om i landet. Böneveckan är - som alltid - 18-25 januari och Bibelns dag den 22 januari. Årets tema för Ekumeniska böneveckan är Kristi seger förvandlar och tar sin utgångspunkt i 1 Korintierbrevet, kap 15. Sveriges Kristna Råd och Svenska Bibelsällskapet arrangerar som vanligt Böneveckan och Bibelns dag tillsammans.
En ekumenisk referensgrupp från Järfälla Kristna Råd har bearbetat materialet tillsammans med Sveriges Kristna råd. Materialet har översatts till svenska av Per-Magnus Selinder.
Kontaktperson på SKR:
Olle Kristenson, direktor för ekumenisk teologi, 08-453 68 10, 0706-660246, olle.kristenson@skr.org

I det material som skickats ut (med gudstjänster för varje dag i veckan) finns bakgrunden till årets tema "Kristi seger förvandlar". (Du hittar allt det materialet på SKR:s webbsida>>)

Så här står det:

Kristi seger förvandlar
(Jfr 1 Kor 15:51-58)

Materialet till Böneveckan för kristen enhet 2012 har förberetts av en arbetsgrupp som består av representanter för Romersk-katolska kyrkan, Ortodoxa kyrkan, Gammalkatolska kyrkan och de protestantiska kyrkor som är aktiva i Polen.

Efter intensiva diskussioner, som representanter för skilda ekumeniska grupper i Polen deltog i, beslöt man att fokusera på ett tema om den förändringens kraft som finns i tron på Kristus, särskilt i förhållande till vår bön om den synliga enheten i kyrkan, Kristi kropp. Grunden för detta är Paulus ord till kyrkan i Korinth, vilka talar om den tillfälliga karaktären av våra nuvarande liv (som visar sig genom ”seger” och ”nederlag”) jämfört med vad vi får ta emot genom Kristi seger i påskmysteriet.

Varför detta tema?
Polens historia har präglats av en serie segrar och nederlag. Vi tänker på de många gånger som Polen har invaderats, delats och förtryckts av främmande makter och fientliga system. De oupphörliga försöken att få slut på förslavningen samt önskan om frihet är ett grundläggande drag i Polens historia, något som har lett till radikala förändringar i nationens liv. Ändå – där det finns seger finns det också förlorare som inte delar vinnarnas glädje och triumf.

Denna speciella historia hos den polska nationen ledde den ekumeniska grupp som skrivit detta års material för den ekumeniska böneveckan att reflektera djupare över innebörden av att ”vinna” respektive att ”förlora”, särskilt som segerns språk så ofta tolkas i triumfalistisk mening.

År 2012 kommer EM i fotboll att hållas i Polen och Ukraina. Detta skulle inte ha varit möjligt under en tidigare epok. För många är detta ett tecken på ”nationell seger” då hundratals millioner fans ivrigt väntar på nyheterna om vinnande lag bland dem som spelar i denna del av Europa. Detta exempel kan leda oss till att fundera över smärtan hos dem som inte vinner – inte bara i idrottssammanhang, utan också i deras liv och samhällen: Vem vill ägna en tanke åt förlorarna, åt dem som alltid lider nederlag, eftersom de förnekats segern på grund av skilda villkor och omständigheter? Rivalitet är ett ständigt kännetecken, inte bara inom idrotten, utan också inom politiken, affärslivet, kulturlivet och till och med inom det kyrkliga livet.

När Jesu lärjungar hade ”tvistat om vem av den som var den störste” (Mark 9:34) blev det tydligt att denna drivkraft var stark. Men reaktionen från Jesus var mycket enkel: ”Om någon vill vara den främste måste han bli den ringaste av alla och allas tjänare” (Mark 9:35). Dessa ord beskriver seger genom ömsesidig tjänst, att hjälpa, att uppmuntra självförtroendet hos dem som är de sista, de glömda, de utanförstående. För varje kristen är det bästa uttrycket för en sådan ödmjuk tjänst Jesus Kristus, hans seger genom döden och hans uppståndelse. Det är från hans liv, gärning, undervisning, lidande, död och uppståndelse vi vill hämta inspiration för ett modernt segerrikt trosliv som tar sig uttryck i socialt engagemang med en känsla av ödmjukhet, tjänande och trohet mot evangeliet. Och så som han var på väg mot lidande och död bad han att hans lärjungar skulle bli ett för att världen skulle tro. Denna ”seger” är bara möjlig genom en andlig förvandling, en omvändelse. Detta är bakgrunden till att temat blev dessa ord från hedningarnas apostel. Poängen är att uppnå en seger som drar in alla kristna i tjänst för Gud och för medmänniskan.
När vi ber om och arbetar för kyrkans synliga enhet kommer vi – och de traditioner till vilka vi hör – att bli förändrade, förvandlade och alltmer lika Kristus. Den enhet vi ber om kräver förnyelse av de former för kyrkans liv som vi är invanda med. Detta är en uppfordrande vision, men den kan också fylla oss med en del farhågor. Den enhet vi ber om handlar inte om en bekväm attityd av vänlighet och samverkan. Det kräver en vilja att utesluta konkurrens mellan oss. Vi behöver öppna oss själva för varandra, så att vi ärligt kan inträda i det nya livet i Kristus, vilket är den enda sanna segern.

Det finns plats för alla i Guds frälsningsplan. Genom sin död och uppståndelse omfamnar Kristus alla, vare sig man är vinnare eller förlorare, ”för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv” (Joh 3:15). Också vi kan delta i hans seger! Det räcker att tro på honom så kommer vi att finna det lättare att övervinna det onda med det goda.

Tidningen Dagen: Idag börjar ekumeniska böneveckan>>

Påverka Svenska kyrkans webbTV

2012-01-17T11:45:00.008+01:00

På Svenska kyrkans intranät står det en lång artikel om Svenska kyrkans satsning på webb-TV. Några av er har kanske sett de länkar som jag har lagt ut till de magasin som har sänt - eller de inspelningar som gjorts under dopfestivalen och bokmässan.

Det ligger också en länk så att du kan se Play-kanalen här till höger.

Så här står det på intranätet:

Svenska kyrkan Play - en ny kanal för Svenska kyrkan

Vad är Svenska kyrkan Play? Vi ställer fem frågor till Maria Svensk, projektledare för pilotprojektet:
- Svenska kyrkan play är en webbsänd tevekanal. Ett nytt sätt att kommunicera med såväl våra medlemmar som med anställda och frivilliga i hela kyrkan.
Svenska kyrkan Play är indelat i fyra områden: Magasin – lite längre diskussionsprogram om olika frågor med anknytning till kyrka och tro. Berling media ansvara för innehåll och produktion.
Informationsfilmer för medlemmar – kortare filmer om till exempel de kyrkliga handlingarna som riktar sig till medlemmar som vill veta mer.
Gudstjänster – här sänds gudstjänster och andra andliga möten. Programmen spelas in ute i församlingar och är anpassade efter de lokala förutsättningarna.
Församlingarna svarar själv för inspelning och redigering.

Samt internkommunikation – här har till exempel generalsekreteraren, chefen för Svenska kyrkan i utlandet och andra möjlighet att skicka hälsningar som kan spridas över alla våra enheter runt hela jorden. Ett sätt att få kontakt när man inte kan träffas i samma lokal. Även sändningar från kyrkomöten, forskardagar och andra stora möten som kan vara av intresse för anställda och andra hamnar här.

Varför har vi dragit igång en webbtevesatsning?
- Nya tider skapar nya arenor för andlighet och tro. Alla har inte möjlighet att komma till kyrkan utan söker andra vägar för att ta del av kyrkans budskap.
Samtidigt har utbudet av andligt inriktade program i till exempel SVT minskat kraftigt under de senaste åren.
- Människors TV-vanor har också förändrats i takt med den allt större tillgången av utbud och kanaler för all sorts information och underhållning. Kraven på tillgänglighet och flexibilitet ökar. Man vill kunna välja när och var man konsumerar rörliga bilder.
- Därför har kyrkomötet beslutat att Svenska kyrkan själv ska tillhandahålla det andliga utbud som saknas i många andra kanaler. Det sker i pilotform under våren 2012 och utvärderas innan nästa steg tas.

Varför gör vi ett pilotprojekt i stället för att dra igång på allvar?
- Webbteve är en ny kanal för kyrkan. Att dra igång en fullödig verksamhet är kostsamt och vi vet inte om vi får önskvärd uppmärksamhet i målgrupperna. Därför har man beslutat att göra ett pilotprojekt som pågår från september 2011 till 15 april 2012 och därefter göra en noggrann utvärdering för att se om Svenska kyrkan Play är något att satsa på. Projektet planerades ursprungligen att ta slut i och med februari månads utgång, men har blivit något försenat då den tekniska plattformen har anpassats efter kyrkans specifika behov.

Vad händer just nu?
- Vi håller på att fylla tablån med olika program. Senast i raden är julhälsningar från generalsekreterare Helen Ottoson Lovén och chefen för Svenska kyrkan i utlandet Anders Bergqvist. I januari spelas de första informationsfilmerna in om de kyrkliga handlingarna, och vi hoppas även få in vårt första magasinsprogram i månadsskiftet januari/februari.
- Avtal är också skrivna med en handfull församlingar om att spela in och sända gudstjänster. Under slutet av december och början av januari sker webbannonsering på Facebook och andra sociala medier för att locka besökare till Magasinet.

Det här låter ju spännande. Hur gör man om man vill veta mer eller vara med och påverka innehållet?
- Det första jag skulle rekommendera är att anmäla sig till vår utbildningsdag den 30 januari. Där får man träffa våra leverantörer och samarbetspartners och diskutera såväl teknik som innehåll och visioner.
Dagen kostar ingenting och vi bjuder på kaffe och lunch. Alla som är intresserade är välkomna, dock max fem per församling.

- Anmäl dig senast fredag 20 januari på internwww.svenskakyrkan.se/play
Om du inte har möjlighet att komma då så får du gärna kontakta mig på maria.svensk@svenskakyrkan.se för innehållsfrågor eller Leif Eiman, leif.eiman@svenskakyrkan.se för teknikfrågor.
Susanne Folin

Så är din församling intresserad av att haka på Svenska kyrkan Play och webbsända gudstjänster eller annat från er verksamhet - passa på att anmäla er till dagen.

Ur POSKs handlingsprogram:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen.
(…)
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt.

Foto: Magnus Aronsson/IKON

Det är aldrig för sent

2012-01-17T09:52:00.004+01:00

Från Martin Garlöv får jag tipset om att en av våra POSK-kamrater från Gävle, Uppsala stift, i söndags blev präst.

Arbetarbladet: Nybakad präst vid 59 års ålder>>

Margareta Nordell börjar ett nytt yrke samma år som hon fyller 60. I söndags prästvigdes hon i Uppsala domkyrka.
– Jag höll fast vid min dröm även om det var motigt ibland. Det är aldrig för sent att byta jobb!
(…)
Margareta har varit aktiv i Maria församling under många år. Hon har sjungit i kören, varit kyrkvärd, lett pilgrimsvandringar och konfirmandgrupper. Sedan några år leder hon en bön- och bibelstudiegrupp som betyder mycket för henne. Dessutom är hon aktiv kyrkopolitiker för POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.
(…)
– Vägen var lång, men jag höll fast vid mina studier. I efterhand kan jag se att de här åren var värdefulla. Jag tvingades till personlig utveckling och rannsakan av min tro. Det blir en styrka när jag möter människor i deras viktigaste livsskeden, både när det gäller glädje och sorg.

Margareta vill dela med sig av sin upplevelse att drömmar kan förverkligas även om man snart ska fylla 60. ”Ge inte upp utan håll fast vid det du brinner för” är hennes råd.

– Prästyrket kan man utöva även efter den traditionella pensionsåldern. Jag vill vara aktiv så länge det går.

Foto: Catarina Hugosson, Arbetarbladet

Dop, teologi och gudstjänst

2012-01-17T08:07:00.003+01:00

Det pågår flera festivaler inom Svenska kyrkan.

I helgen var den stora dopfestivalen i Stockholm. Drygt 800 personer träffades och delade erfarenheter och lyssnade på föreläsningar om dopet.
För dig som inte var där finns möjlighet att se flera föredrag efteråt>>

Första helgen i februari är det stor teologifestival i Uppsala. Möjlighet för oss alla att dela, lyssna och diskutera teologi i olika spår. Cirka 1200 personer är anmälda till teologifestivalen.

I samband med teologifestivalen har också POSK valt att lägga sin egen POSK-eftermiddag. Den kan du läsa mer om här>>. Har du inte anmält dig till POSKs eftermiddag ännu så gör det!

Och i mars finns det möjlighet att gå på fyra dagars gudstjänstfestival (torsdag eftermiddag till söndag eftermiddag) i Göteborg.
Här blir seminarier om olika gudstjänstformer, har firas olika gudstjänster, här delas erfarenheter och diskuteras. Utbildning och fortbildning för oss alla.

Det här är bara tre av många fantastiska möjligheter inom Svenska kyrkan att få dela tro, liv och erfarenheter. Att få diskutera livet, ordet, liturgin och gestaltningen av tron. Att få dela och fördjupa min egen kristna tro, att få lära sig att dela den med andra och få ge den vidare.

Jag hoppas verkligen att alla som har möjlighet, deltar i det teologiska samtal som erbjuds genom dessa (och alla andra) festivaler, utbildningar och fortbildningar som finns.

Ur POSKs handlingsprogram:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen.
(…)
Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Var med på dopfestivalen

2012-01-16T11:42:00.003+01:00

Var du inte med på dopfestivalen som gick av stapeln i helgen i Stockholm? Då har du möjlighet att var med i efterhand. Flera av föredragen och gudstjänsterna finns att se på webb-TV.

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=848315

Kyrkans Tidning:
Frälsningen tillhör Gud och hela skapelsen>>

Den villkorslösa nåden

2012-01-16T09:00:00.001+01:00

Från SKT ledarsida>>

Drop-in-dop och den villkorslösa nåden.

”vanskött folkkyrkoförsamling”

Det är en lätt avläsbar utveckling i Svenska kyrkan, att dopgudstjänsterna samlar fler och fler deltagare. När det firas dop är det festligt och ofta fullsatt. Samma utveckling har en längre period gällt vigselgudstjänsterna. Under samma period har förväntningarna och därmed kostnaderna för kyrkbröllop skjutit i höjden. Vigsel i kyrkan har alltmer blivit en fråga om brudparets resurser.

Vad säger att samma sak inte håller på att ske med dopet? Nåden är ”folkkyrkans fördolda rikedom” skriver Einar Billing i sitt herdabrev 1920. Nåden ges gratis, av nåd. Men hur går det med nåden, om den inte är gratis längre?

”Det finns intet mer profant och intet mer fruktansvärt att tänka på än en vanskött folkkyrkoförsamling.”

Orden är Einar Billings, hämtade från hans herdabrev till Västerås stift. För Billing är folkkyrkan ett sätt att manifestera att Guds nåd inte är beroende av våra gärningar utan föregår allt som människor kan åstadkomma. Billing talar om den förekommande nåden.
Motsatsen hittar han i en ”vanskött folkkyrkoförsamling”. Där finns inte längre någon nåd, rikedomen har blivit bortslarvad och profanerad. Det finns ”intet mer fruktansvärdt” skriver biskopen.

Guds nåd kan skymmas och förfuskas av slarv och profanering, det visste Billing. Det gäller allt mänskligt liv, och det blir särskilt tydligt i gudstjänstlivet. Även förväntningar som kräver pengar och förberedelser kan skymma och förfuska Guds nåd. Det behöver man ingen djupare studie för att upptäcka: Kräver dopet inbjudningskort med speciell bakgrundsfärg och matchande rosetter, lunch för 70 personer, fina kläder och presenter, då är det ekonomin som avgör om dopet är genomförbart. Tror vi att dopet rymmer sakramental verklighet, så liknar kostsamma kringarrangemang salighetshinder. De är i alla fall nådeshinder, eftersom pengarna utgör villkor för Guds nåd.

I Apostlagärningarnas åttonde kapitel finns den första berättelsen om ett dop efter att Jesus hade döpts. Det är Filippos som träffar den etiopiska drottningens hovman. Han är evnouksos, eunuck, enligt Apostlagärningarna 8:27. Filoppos stiger upp i hans vagn och de för ett mycket kort samtal. Hovmannen frågar: Vad hindrar att jag döps?
Filoppos svarar ingenting. I stället stannar hovmannen vagnen och kliver ner i vatten där han blir döpt.

I denna tidiga dopberättelse finns tre tydliga nycklar för dopet: För det första är etiopiern afrikan. För det andra är han eunuck och för det tredje undervisas han inte före dopet. Han delar inte apostlarnas etnicitet, hans sexualitet är utanför judisk norm, och han får ingen djupare undervisning. När dopet skett, rycks Filoppos bort, och de två ses aldrig mer. Eftersom den etiopiske hovmannen inte nämns härefter, måste han ha ordnat sin växt in i kristen tro i andra sammanhang än dem som Apostlagärningarna beskriver.

Det som blir tydligt i berättelsen om den etiopiske hovmannens dop är nåden. Varken hovmannens etnicitet, sexualitet eller förmodade brist på förkunskaper, utgjorde något hinder för dopet. Nåden är starkare, djupare och närmare än de skiftande normer och begränsningar som utgör förutsättningar i många mänskliga sammanhang.

Billings varnande finger mot ”vanskött folkkyrkoförsamling” gäller också 2010-talet. I en vanskött folkkyrkoförsamling ställs krav för att få del av Guds nåd. I frånvaro av analys blir kraven osynliga förväntningar som kan handla om ekonomi, etnicitet, sexualitet och förkunskaper. Då villkoras nåden. Drop-in-dopet bjuder motstånd mot villkorad nåd.

Mikael Mogren
Stiftsadjunkt för gudstjänstutveckling i Västerås stift
Kyrkomötesombud för POSK

Kyrkans Tidning 5 dec Domkapitel gillar drop in-dop>>

Vem är störst och bäst?

2012-01-12T13:46:00.002+01:00

Nja, det är kanske egentligen inte det som är det viktiga. Men jag läser på Svenska kyrkan intranät att man nu börjat räknat ihop resultatet från årets julkampanj till internationella arbetet och kampanjen "Nu tändas tusen juleljus". Ännu har inte alla kollekter rapporterats in. Men så här ser det ut hittills. Läs här>>

Det har kommit in 24 627 850,25 kronor mot förra årets kampanj när det kom in 36 011 711,69. Men OBS! Då är inte allt medräknat.

Det finns också en tabell med hur mycket varje stift har samlat in utslaget på antal invånare. I dagsläget ligger då Uppsala stift i botten med 1,53 kr per invånare mot Karlstads stift som ligger på 4,13 kr per invånare. Men återigen - allt är inte medräknat!

Ur POSKs handlingsprogram:

Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK ser positivt på att de administrativa kostnaderna helt överförs till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige.
Arbetet med opinionsbildning är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna och stödet till vänförsamlingsprojekt. Genom opinionsbildning bör pastoraten stimuleras att anslå medel till internationell diakoni och mission. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter.

Dopet i centrum

2012-01-12T09:54:00.005+01:00

Med anledning av att Stockholms stift ordnar en stor dopfestival den 13-14 januari på Stockholm Waterfront congress, skriver idag Kyrkans Tidning flera artiklar om dopet.

Kyrkans Tidning:
Viktiga begrepp saknas i biskopsbrevet om dopet>>
Moderna präster försöker göra dopet salongsfähigt>>
Smärtsam oklarhet om odöpta barn>>
Dopet i focus på flera håll>>

Åke Bonniers blogg: Vattnet i sig gör naturligtvis ingenting i sig>>

Under vinjetten Kultur och teologi i Kyrkans Tidning skriver Elisabeth Sandberg också om dopet och om biskoparnas brev. (Artikeln finns inte på nätet). Kyrkans Tidning har gjort en undersökning om hur många präster som har läst brevet/boken. De har frågat 300 präster och fått svar från 38 procent. Av dessa har en tredjedel inte läst brevet - främst på grund av tidsbrist. Jag tycker nog att underlaget är rätt så magert för att kunna dra några slutsatser om brevet är läst eller inte.

Själv har jag läst biskoparnas brev om dopet och recenserat det här>>

Däremot är det oroande när präster säger att de måste jobba med omorganisation istället för att prata om dopet. Det tycker jag inte är rätt prioritering. Prästerna måste prioritera det teologiska. De förtroendevalda kan prioritera organisationen. Tycker jag!

Förhoppningsvis kommer det till många spännande samtal och diskussioner om djupet i dopet under dopfestivalen. Och vi är fler som kan ta del av detta eftersom mycket av materialet kommer att sändas på Svenska kyrkans play-kanal http://play.svenskakyrkan.se/>>

På nätet hittar jag också en webbsida som heter Barndop.nu>>
En webbsida som berättar om dopet - men med otydlig avsändare. Men det är Svenska kyrkans handbok man hänvisar till och berättar om.
Svenska kyrkans dopordning>>

Ur POSKs handlingsprogram:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Så kan man också se det…

2012-01-12T08:23:00.003+01:00

I Dagen fanns 11 januari en debattartikel från tre kyrkoherdar i Örebro.
Dagen: Nu skapas "kommunalkyrka">>

I artikeln skriver man:

Svenska kyrkans problem är inte de stora församlingarna i samfälligheterna. Svårigheterna är störst för de många små församlingarna som inte själva har de resurser som krävs för att hantera personal, förvaltning, ekonomi och juridik. De lämnas helt i sticket när NOS (närhet och samverkan) fokuserat på att urholka och avlöva bärkraftiga församlingar. Man hade kunnat värna församlingarnas rätt till självstyre och egna kyrkoherdar - men ville inte. Man hade kunnat utveckla modeller så att församlingarna fått hjälp med personalfrågor, ekonomi, fastigheter och förvaltning - men ville inte.

Så har dessa präster valt att läsa Närhet och samverkan, det är detta perspektiv de har valt att se utredningen ifrån.
Kritiken kan vara berättigad - men det går också att se det från ett annat håll.

Problemet med samfälligheterna var bristen just på pastoral ledning. I kyrkoordningen fanns inte detta reglerat. Vilket innebär att samfälligheten kan bestämma och pengar, inriktning, byggnader och ofta personal - utan att detta är kopplat tydligt till den pastorala ledningen. Så visst‚ församlingarna i en samfällighet kan sägas vara självständiga, men samtidigt finns där ett brott i ledningen när det gäller de pastoral frågorna och hänsynen.

De små församlingarna som inte har resurser att bära sig själva - de har nu möjlighet att ingå i ett pastorat som kan ta ansvar för de grundläggande uppgifterna och den "lilla" församlingen kan bedriva så mycket verksamhet som man klara av.

De små församlingarna som (ibland) mot sin vilja blivit sammanlagda till en större församling - de har nu möjlighet att få bli egen församling igen. Är inte det att ta ansvar för de små församlingarna? Församlingen kan behålla sitt namn, sina gudstjänster, verksamhet och förtroendevalda (även om de heter församlingsråd istället för kyrkoråd).

I kyrkan talar vi gärna om solidaritet.
Att hjälpa till att bära administration, personalfrågor, fastighetsfrågor, ekonomi - är inte det bra? Ska inte de mesta av våra resurser i kyrkan gå till verksamheten, för församlingsborna? Istället för administration?

Det är ett annat sätt att se på strukturutredningen Närhet och samverkan. En annan vinkling.

Sen håller jag helt med om att det blir svårt att pedagogiskt förklara att väljaren ska välja ett fullmäktige - för att dessa sedan (oklart hur) ska tillsätta församlingsråden. Det är den stora svagheten i utredningen, tycker jag! Det hoppas jag kommer att framkomma i remissammanställningen och att det kan bli ett tydligare förslag till kyrkomötet i höst.

Frimodig kyrka bloggar: Ny kommunalkyrka?>>
POSK: Strukturutredningen>>

Behovet av församling på sommaren

2012-01-11T14:14:00.002+01:00

Igår var jag och besökte en nomineringsgrupp i en församling och berättade om POSK. Det var en stor grupp människor där och det var väldigt roligt att träffa dem.

När mitt pass var över och alla fått ställa de frågor de ville så gick man över till att diskutera verksamheten i församlingen och framförallt verksamheten på sommaren.

I den här församlingen finns det fyra distrikt med fyra kyrkor. Tydligen så ligger nästan hela verksamheten nere under sommaren i alla distrikten, gudstjänsterna sammanlystes och personalen tar ut all sin kompledighet.

Men nu diskuterade de förtroendevalda att man ville göra en annan prioritering. Det fanns ett behov i församlingen av verksamhet, både för föräldrar med barn och för äldre, även under sommaren. Verksamhet hade efterfrågats av församlingsbor.

De förtroendevalda diskuterade olika verksamheter och förslag skrevs upp för att lämnas till kyrkoherden. Det visade sig också att man fått en ny kyrkoherde och att man nu sett över personalens ledigheter. Så den kommande sommaren skulle det finnas personal tillgänglig även under sommaren. Kyrkorådet kan då avsätta pengar och ge kyrkoherden uppdraget att driva verksamhet även under sommaren.

Visst är det härligt med dessa ansvarstagande förtroendevalda som ser ett behov, uppmärksammar vad församlingsborna behöver och ser till att göra prioriteringar så att det blir möjligt att genomföra. Jag hoppas att de förslag och den planering som de förtroendevalda i församlingen gjorde igår realiseras i bra verksamhet under den kommande sommaren!

Ur POSKs handlingsprogram:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg.
(…)
I Svenska kyrkan finns det och behövs många frivilliga, som tar ansvar och gör ideella insatser inom olika områden – diakoni, musik, barn- och ungdomsverksamhet, studiearbete, gudstjänst, information, administration, stöd till internationellt arbete och så vidare. Betydelsen av frivilliga insatser i församlingslivet är stor både för den enskilde och för församlingen och kommer att öka än mer.
(…)
Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett självständigt ansvar i vigningstjänsten. Kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande är nyckelord.

Vad är en församling?

2012-01-11T13:32:00.004+01:00

Dag Sandahl (Frimodig kyrka) skriver på sin blogg BloggarDag: Församling>> och funderar över församlingsbegreppet och gudstjänst.

Det blir inte en gudstjänstfirande församling som hämtar sin församlingsidentiutet ur gudstjänsten om 1. deltagarna bara kommer sporadiskt eller 2. gudstjänst kan firas var tredje vecka. En gudstjänstfirande församling har sin glädje i människor som kommer söndag efter söndag och kan då vara lycklig över dem som kommer sporadiskt och känna sitt ansvar för dem. Men hur många är de söndagliga gudstjänstfirarna, alltså de man vet kommer om inte militärtjänstgöring eller malaria förhindrar? I församlingen? I Svenska kyrkan? Talar vi om 10-, 12- eller 15000 människor i hela landet? Vi talar inte om alla anställda samt 15000 därtill. Men vi talar kanske inte heller om 10 personer i varje församling. Antalet församlingar var förra året 1461. Fundera själva. Svenska kyrkan har 6.5 miljoner medlemmar.

Sandahl sätter fingret på något viktigt - nämligen vikten av hur nödvändigt det faktiskt är för oss att regelbundet gå till gudstjänst. Och att detta påverkar hela Svenska kyrkan.

Jag vet med mig själv att jag mår bra när jag går i kyrkan regelbundet. För mig är regelbundet minst en gång i veckan. Om jag inte skulle gå så haltar livet. För andra är regelbundet att gå i gudstjänst flera gånger i veckan och kanske också fira mässa flera gånger i veckan. Och för ytterligare andra så är behovet av gudstjänst mindre.

Och då funderar jag på Sandahls synpunkter… Vad är rätt och vad är fel? Vem sätter upp reglerna för när min gudstjänstkvot är uppfylld så att även Sandahl är nöjd? Är jag mer kristen? Är jag en bättre kristen? Och vem bedömer det? Är det just varje söndag som är det viktiga?

Alla vi som har gått i konfirmandundervisning (eller själva varit ledare) kommer också ihåg de fyra B:na. Brödsbrytelsen, Brödragemenskapen, Bibeln och Bönen. De fyra B:na vi behöver för att stå stadigt.

Så därför håller jag helt med Sandahl att det är viktigt med den regelbundna gudstjänsten. Rytmen av gudstjänst, andhämtning, arbete och vila finns i våra kroppar. Men… är det just en gång i veckan som är det optimala? Är det just söndagsgudstjänsten som är det viktiga?

Ur POSKs handlingsprogram:

I hela landet måste det finnas rimliga möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet.
(…)
Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Dopet är en fest, 800 samlas i helgen

2012-01-11T08:00:00.001+01:00

På fredag och lördag, 13-14 januari, är det en stor dopfestival som äger rum i Stockholm. Det är Stockholms stift som bjuder in sina församlingar och deras dopteam att komma för att prata och jobba med dopet. Frågeställningarna som ligger till grund för festivalen är:
Stockholms stifts webbplats>>

Hur tänker vi i Svenska kyrkan kring dopet idag?
Vad händer när vi döps?
Vad är det att leva av och i sitt dop?
Hur arbetar vi med dopet i församlingarna?
Vilken är dopets plats i den världsvida kyrkan?
Vad tänker människor kring dopet och hur bemöter vi dem?

Martin Garlöv från Uppsala, berättar att han varit involverad i en del av arbetet, på olika sätt, inför festivalen.

Jag hade ett uppdrag för Stockholms stift i början av sommaren. Inventerade hur stiftets församlingar "doparbetar" och samlade in förväntningar och önskemål på dopfestivalen som är deras medarbetarmöte för anställda, valda och ideella. Överlämnade min rapport i början av september.

Jag ska hålla en workshop om kommunikation med antecknade barn och ungdomar och deras föräldrar. Den kör jag en gång på fredagen och en gång på lördag. "De 100.000 antecknade" är rubriken man gett mig och jag ska ge skäl, strategier och verktyg för kommunikation med den här målgruppen.

Maria Mannheimer har en workshop på fredagen med Gunnar Lamin om förtroendevaldas ansvar i doparbetet.

På fredagen är det ett seminarium om bekännelsen och hemsidorna. Kristina Thorin, präst i Lunds stift har jämfört bekännelseskrifternas ord om dop och vad det står på församlingarnas webbplatser.

Det är några av alla seminarier och inspirationstillfällen som ges under fredagen och lördagen. För dig som vill läsa mer så kan du göra det här:

Facebook https://www.facebook.com/groups/150144535055086/
Blogg http://blogg.svenskakyrkan.se/dopfestivalen/
Webbplats http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=842158

På webbplatsen läser jag:

Över 800 samlas på Dopfestivalen

Över 800 personer kommer att samlas på Dopfestivalen den 13-14 januari och de flesta har fått plats på sina förstahandsval när det gäller seminarier och workshops. Före jul kommer alla också att få en anmälningsbekräftelse via mail.

DOPFESTIVALEN Tack vare att Dopfestivalen har tillgång till olika lokaler har populära seminarier och workshops i de flesta fall kunnat flyttas till större lokaler. Endast en workshop har fått ställas in och endast ett fåtal personer har blivit hänvisade till sina andrahandsval. Det innebär dock att de lokalhänvisningar som finns i festivalbroschyren i vissa fall har ändrats, men uppdaterad lokalinformation kommer självklart att finnas på plats.
Eftersom många är samlade på samma plats kan det vara en god idé att vara ute i tid på fredagsförmiddagen.

TV-sända seminarier
Anmälningsformuläret till Dopfestivalen har också stängts, men det går fortfarande att anmäla sig genom att maila kontaktuppgifter och val till: dopfestivalen2012@svenskakyrkan.se
De som inte kan följa Dopfestivalen på plats kommer att kunna ta del av alla seminarier via Svenska kyrkans webb-tv-plattform Svk-play. Här kommer alla gemensamma seminarier att sändas direkt. Övriga seminarier spelas in och kommer att finnas tillgängliga i efterskott. Svk-play hittar du på: http://play.svenskakyrkan.se

Dela ditt dop
Till festivalens inledande gudstjänst får den som vill får gärna ta med sig en symbol för sitt dop eller sin tro. Efter gudstjänsten är det tänkt att vi tillsammans ska skapa en utställning av dessa symboler och den som inte har någon symbol med sig ska kunna skapa en symbol på plats.
I anslutning till utställningen ska den som vill också kunna dela sin dopberättelse genom att själv spela en den på film. Dessa korta filmer kan sedan användas i samband med vårens dopkampanj. För genom att dela och tala om vårt dop och vår tro kan vi få fler att vilja dela öka intresset för både dopet och tron.

Öppna programpunkter
Den som inte har bokat upp all sin tid kan ta del av appellerna på balkongen. Här berättar till exempel författaren Carolina Johansson om sin roman Bråkdelen av en sekund om hur hon fann sin tro. Flerspråkighet, Drop-in dop och dopstatistik är andra ämnen för andra appellerna.
Läs mer om programmet
På och i anslutning till balkongen kommer festivaldeltagarna också att kunna ta del av ett antal utställningar.
Det kommer också att finnas en helt öppen scen för den som spontant vill berätta, framföra eller visa något under festivalen. Musiker har redan visat intresse för scenen och den som vill framföra något anmäler sig direkt vid scenen. Den kommer att vara placerad i anslutning till den stora seminarielokalen och kommer främst att vara öppen under lunchpausen.

Sju gick vidare i Skara

2012-01-10T15:49:00.007+01:00

Nu är nomineringsvalet klart och på Skara stifts webbsida står det att läsa>>

Sju kandidater gick vidare i biskopsvalet i Skara stift. Någon av dem kommer att bli stiftets nästa biskop.

På tisdagen var det nomineringsval i Skara domkyrka. Nära 550 präster, diakoner och elektorer samlades för att rösta fram de kandidater som finns med när biskopsvalet avgörs i mars.
Det behövdes minst fem procent av rösterna för att gå vidare till det valet. Totalt avgavs 541 röster vilket gjorde att det krävdes 27 röster för att gå vidare.
Det fick 7 av de 11 kandidater som föreslogs. De som finns med när valet avgörs är därför följande.

97 röster, Carin Åblad Lundström, 47 år, komminister i Uppsala domkyrkoförsamling.
85 röster, Staffan Grenstedt, 59 år, lärare vid Johannelunds teologiska institut i Uppsala.
82 röster, Åke Bonnier, 54 år, domprost i Stockholm.
78 röster, Mats Hermansson, 54 år, domprost i Visby.
63 röster, Jacqueline Björnram, 56 år, avdelningschef på stiftskansliet i Skara
60 röster, Catharina Segerbank, 50 år, präst Tyresö församling.
32 röster, Sonja Grunselius, 57 år, komminister i Saleby
Övriga som fick röster i valet, men inte gick vidare är följande
24 röster, Leif Nordlander, 58 år, kyrkoherde i Vara.
12 röster, Henrik Grape, 52 år, teolog och miljösamordnare vid kyrkokansliet, Uppsala
5 röster, Mats Hagelin, 51 år, kyrkoherde i Simrishamn
1 röst, Ingegerd Sjölin, 59 år, rektor vid Pastoralinstitutet i Lund
1 röst, Johnny Hagberg, kyrkoherde, Järpås

Dagen: Sju kvar i kampen om biskopsstolen i Skara>>
Kyrkans Tidning: Fyra kvinnor och tre män gick vidare i Skara>>
Kyrkans Tidning: Flera nya namn i biskopsvalet i Skara>>

Uppdatering 22.30
Blogg:
Jonas Lindberg: Vem är en överraskande kandidat och för vem?>>
Brygubben: De nominerade och de som går att rösta på>>
Mirjam eller Mose: Resultatet från nomineringsvalet >>

Tio namn är nominerade

2012-01-10T10:49:00.005+01:00

Under nomineringen i Skara som just har avslutats har det nominerats tio namn.

Mats Hermansson CV>>
Henrik Grape Info>>
Carin Åblad Lundström CV>>
Mats Hagelin CV>>
Åke Bonnier CV>>
Staffan Grenstedt CV>>
Catarina Segerbank CV>>
Leif Nordlander CV>>
Sonja Grunselius CV>>
Jacqueline Björnram info>>

Nu ska det överläggas, ätas lunch och efter det ska alla elektorerna rösta.

Idag nomineringsval till biskop i Skara

2012-01-10T08:31:00.003+01:00

Idag kommer jag att följa nomineringsvalet i Skara med hjälp av Twitter och Facebook.
Programmet för dagen ser ut som följer:

Nomineringsvalet har följande tidschema
9.30. Inledning, andakt
9.45. Möjlighet att föreslå och plädera för olika kandidater.
11.15 Avbrott för gruppvisa möten och lunch
14.00. Valet genomförs
15.00. Rösträkning
16.00 cirka. Valresultatet tillkännages i domkyrkan och på stiftets webbplats.

Karin Långström Vinge - präst i Skara och en av initiativtagarna till informationen på sociala medier skriver på bloggen Mirjam eller Mose>>

Följ nomineringsvalet på facebook och twitter

Det kommer inte att webbsändas under tisdagens nomineringsval, men du kan följa händelserna via din dator genom att antingen hålla utkik på facebookgruppen Mirjam eller Mose http://www.facebook.com/groups/147669721976763/?notif_t=group_activity ,

eller med hjälp av mikrobloggtjänsten twitter. Om du redan har ett twitterkonto, så letar du upp taggen #skarabiskop.

Några som kommer att twittra är Helena Taubner, Svenska kyrkan i Skövdes nya kommunikatör, som imorgon mest twittrar från @socmedskara, eller adressen http://twitter.com/socmedskara . Jag (Karin) twittrar från @karinlv eller adressen http://twitter.com/karinlv.

Du kan också använda direktlänken http://twitter.com/search/skarabiskop .

Vill du skapa ditt eget konto går du in på http://twitter.com/ och registrerar dig. Det finns appar till smarta telefoner som du kan använda, om du vill twittra "on the go".

Behöver du hjälp, så kontakta mig, karin.langstrom-vinge@svenskakyrkan.se eller Helena Taubner, helena.taubner@svenskakyrkan.se .

Hoppas vi ses i "cyberrymden"! Ni vet - Jesus gillade lärjungar som höll på med näten!

Karin LV

Om valprocessen i Skara stift

2012-01-09T22:14:00.005+01:00

Martin Garlöv, Uppsala, skriver om valprocessen i Skara stift på mirjamellermose-bloggen>>

"Alldeles förmånga inlägg i Facebook-gruppen Mirjam eller Mose? får mig att tänka på Carl Larssons väggmålning i Nationalmuseets övre trapphall, Midvinterblot. Målningen visar hur sveakungen Domalde offras efter tre år av missväxt. Ett motiv som refuserades på sin tid och först 75 år senare, 1992 sattes på plats.

Processen inför ett biskopsval, såsom den framträder i Facebook-gruppen och på bloggen Mirjam eller Mose, vad berättar den om läget i Skara stift och i resten av Svenska Kyrkan? Vad kan man läsa ut av vilka mänskliga egenskaper och företräden som hissas och dissas? Vilken inställning tycks de agerande ha till valprocessen och vad uttrycker inläggen för tankar om biskopsuppdraget?

Den unga kristna kyrkan tog det grekiska ordet för tillsyningsman, epískopos, och gör det till sitt. Där och då, liksom i Svenska Kyrkans 2012 är biskopens uppdrag att se till och se om församlingar. Tidigt fick en biskopen ansvar för sin stad och landsbygden omkring. Här finns början till den slags geografiska stiftsindelning som också blev Svenska kyrkans. I grunden gör den kristna kyrkan inte skillnad på präster och biskopar. Men för den andliga enhetens skull så behövs det biskopar. Och biskopens tjänst är lokalt förankrad i församlingarnas liv.

Kyrkohistoria tycks inte allmänt stå särskilt högt i kurs inom Svenska Kyrkan idag. Det är mitt intryck när jag tar del av åsikter och omdömen, både sådana som avfärdar det som anses vara förlegat och gör anspråk på att vara nyskapat. Här färgas vad jag läser in av inlägg inför biskopsvalet i Skara stift, av de debattinlägg som jag läst i t.ex. Svenska Kyrkans Tidning och i allmänna massmedier, liksom på bloggar och andra sociala medier.

När frågor om styrning och ledning, om Svenska kyrkans organisation och struktur, på bredden och djupet aktualiserades för 25-30 år sedan inför avvecklingen av statskyrkosystemet kom också biskopens roll, funktion och ansvar att diskuteras och bli föremål för omformning.

Motstridigt är att stiftsbiskopens mandat och uppgifter på flera sätt begränsats med bildandet av stiftssamfälligheterna på 1980-talet och med bildandet av det fria trossamfundet Svenska Kyrkan, samtidigt som en fokusering på stiftsbiskoparna som de främsta företrädarna i massmedier och andra delar av offentligheten kommit att betonas på ett annat sätt än under de närmast föregående decennierna.

Begreppet Den dubbla ansvarslinjen kom att användas av många och i flera sammanhang vid den här tiden. Det talades även om den delade ansvarslinjen och den gemensamma ansvarslinjen. Till de begreppen fanns skilda agendor, om än i en del fall överlappande varandra.

När stiftsorganisationen utreddes inför skiljandet kyrka-stat diskuterades för och emot en decentralisering och följderna av att hålla samman eller skilja stiften från en nationell nivå.
Detta med biskopens uppdrag att se till kyrkans enheten lyftes fram i utredningar, remissvar och motioner. Talet om att agera samlande mitt i mångfalden känns något avlägset i biskopsval där starka röster istället lägger vikt vid gränssättning och det exklusiva. Märkligt att en text som Borgådeklarationens, gått från att läsas framåtsyftande till att framstå som ett historiskt dokument. Tidsandan är nyckfull. 20-30 år blir till en lång kyrkohistorisk period när upptagenheten av nuet är rådande.

“Tillsynsämbetet utövas personligt, kollegialt och inom gemenskapens ram. Det är av personlig art, eftersom Kristi närvaro bland sitt folk markeras mest verkningsfullt genom en person, som ordinerats till att förkunna evangeliet och till att kalla församlingen att tjäna Herren i sin enhet av liv och vittnesbörd.”

Borgådeklarationens förklaring av det kollegiala handlar om att biskopen samlar diakoner och präster till att dela den särskilda vigningstjänstens uppgifter och representera det gemensamma.

Och gemenskapens ram är en tillsyn i stiftets och kyrkans styrelser, i Svenska kyrkan med stiftsfullmäktige och kyrkomöte.

“Ingen (biskop) kan eller bör ensam fullgöra dessa uppgifter utan de ‘kräver gemenskapens aktiva deltagande’.” står det i Borgådeklarationen. Och då tänker jag: Ett stift får det biskop man är värd, och omvänt.

Om valprocessen för att finna biskopen för ett stift mer hämtar sitt mönster från en samtid med rekryteringskonsulter och idoljuryer, är det då säkert att det går att värna biskopens främsta uppdrag som “ett tecken på kontinuitet genom tiderna, kyrkans enhet och universella gemenskap”?

Biskopen är inte den som syns först i processionen, det är korset. Sen vandrar de döpta som gör gudstjänst, söndagsglada och liturgiskt i kyrkorummet eller vardagsnära i samhälle och värld. Efter oss alla och sist kommer biskopen. Journalister och andra nyhetsförmedlare, granskare och opinionsbildare får stilla sig något. Det kan dröja innan man får syn på biskopen, för sådan är kyrkans ordning. Å andra sidan erbjuds många ansikten i ledet dessför innan att vända sig till.

Nomineringen med tillhörande provval har i senare biskopsval fått det stora medieutrymmet. Och det på bekostnad av det riktiga valet. Kan spekulationer om möjliga och omöjliga kandidater blivit så omfattande att de närmast berörda - lekfolkets och församlingarnas elektorer och diakoner och präster med rösträtt - förlorat fokus och tappat en del av engagemanget allt för tidigt?

I Svenska Kyrkans utredningar 2008:1 finns på sidorna 169-170 en nordisk utblick som berättar om ordningar för biskopsval i de evangelisk-lutherska kyrkorna i Danmark, Norge och Finland. På sidorna närmast före det avsnittet kan man ta del av erfarenheter från biskopsvalen till fyra stift i Svenska Kyrkan.

Om öppenheten i valprocessen inte förenas med integritet, så tror jag det finns risk för en avskräckande ytlighet. Där enhetsuppdraget förs åt sidan, så tror jag sannolikheten ökar att enskildheter utan sammanhang på ett dåligt sätt blir styrande för samtalet. Och det är utan sammanhang som det blir svårt att för de deltagande att värja sig från en hård ton, liksom från en retorik med påtagliga inslag av klassisk härskarteknik. Följden kan bli att både kandidater och kyrkomedlemmar som egentligen har intresse och engagemang för frågan drar sig tillbaka.

Att välja biskop som vore det en kung för en landsdel, en “frälsare” för ett politiskt parti, det är vad som får mig att tänka på Midvinterblot. Först en eufori och fest vid kröningen och sedan lämnas de valde och vigde ensam. Och går det sedan illa - vilket närmast är en tidsfråga - då ställs krav på avgång eller avbön. Upphöjelse och offer av det här slaget saknar teologiskt stöd i den kristna kyrkan, samtidens rop till trots.

Vad skulle bli annorlunda om kravlistan lades åt sidan, om de långa namnlistorna vecks ihop och stiftets församlingar med sina medlemmar istället samtalade om frågor som: Vad kan vi erbjuda en ny biskop för framtid i vårt stift? Hur kan vi välkomna en ny biskop och ge de bästa förutsättningar för den som blir vigd att utföra sina uppgifter hos oss? Hur kan vi med vår biskop bakom oss ännu bättre bidra till Svenska Kyrkan och den världsvida kyrkans enhet?
Vilken är den frälsarkrans de döpta i Skara stift är beredda att räcka sin biskop? Vem blir deras bundsförvant - deras medarbetare och kamrat?

Martin Garlöv, Uppsala

Brygubben: Gästbloggpost om att välja biskop>>
Brygubben: 45 namn som nämnts till ledig biskopsstol i Skara>>
Brygubben: Bilder av kommande biskopsval>>

Skara har nomineringsval till biskop 10 januari

2012-01-09T16:32:00.006+01:00

Den 10 januari 2012 genom för Skara stift sitt nomineringsval inför biskopsvalet.
Så här står det på Skara stifts webbsida>>

Ett steg mot ny biskop

Tisdag 10 januari tas det första steget i valet av ny biskop för Skara stift. Då är det nomineringsval i Skara domkyrka.

Foto: Moni Sertel/pixelio.de

Omkring 625 personer ska rösta fram de kandidater som ska delta i det egentliga biskopsvalet i mars.
För att använda en aktuell liknelse kan man säga att nomineringsvalet är en sorts primärval.
Det går att följa valet här på webbplatsen där resultatet tillkännages så fort rösterna är räknade, vilket beräknas vara klart vid 16-tiden. Dessutom går samlingen att följa på twitter. Twitteradress är #skarabiskop eller http://www.twitter.com/search/skarabiskop.
Nomineringsvalet har följande tidschema
9.30. Inledning, andakt
9.45. Möjlighet att föreslå och plädera för olika kandidater.
11.15 Avbrott för gruppvisa möten och lunch
14.00. Valet genomförs
15.00. Rösträkning
16.00 cirka. Valresultatet tillkännages i domkyrkan och på stiftets webbplats.

Facebookgruppen Mirjamellermose har också haft många inlägg och bloggen Mirjamellermose har lagt upp CV på många av kandidaterna, det enda stället där det går att få den informationen.

Många är de namn som har föreslagits på bloggen och facebook. Vilka som verkligen kommer att föreslås under dagen står klart vid lunch. Det är endast de som är nominerade som går att rösta på. De kandidater som får över 5 procent av rösterna (och blir godkända) kommer att gå vidare till utfrågningen som äger rum 28 februari. Minst fem kandidater kommer att godkännas (även om man inte får fem procent av rösterna).

Inför utfrågningen den 28 februari gäller följande information som jag hittar på webbsidan:

Utfrågning av biskopskandidater

Utfrågning av dem som förklarats behöriga efter nomineringsvalet hålls den 28 februari 2012 kl. 13.30-16.30 i Medborgarhuset i Falköping. Karta med Medborgarhuset och p-platser kommer att finnas på stiftets hemsida.

Utfrågare är journalisten Helena Strömblad och universitetslektor Karin Johannesson.

Utfrågningen kan följas via internet av dem som är intresserade.

Ställ frågor

För att få en fråga framförd till biskopskandidaterna ska du skicka din fråga via e-post till skarastift.biskopsval@svenskakyrkan.se. Din fråga ska vara inkommen senast den 24 februari 2012.

Du har dock inga garantier för att din fråga kommer att ställas, utan stiftet förbehåller sig rätten att välja ut ett urval av frågor. Det kommer inte att ges tillfälle att muntligt ställa frågor direkt under utfrågningen.

Följ utfrågningen på webben

Hela utfrågningen sänds direkt via internet på stiftets hemsida www.skarastift.se. Det blir en professionell TV-produktion med flera kameror där man kan följa kandidaterna på nära håll. Sändningen kommer därefter att finnas tillgänglig i 30 dagar.

På hemsidan kommer du också att kunna läsa mer om möjligheten att ställa frågor till kandidaterna.

Dessa personer har enligt bloggen Mirjamellermose, tackat ja till att nomineras i biskopsvalet:

Hans Almer, 59, stiftsadjunkt, Göteborg
Anders Grape, 58, kyrkoherde i Enköping, Uppsala
Ingegerd Sjölin, 59, rektor vid Pastoralinstitutet i Lund
Åke Bonnier, 54, domprost i Stockholm.
Staffan Grenstedt, 59, lärare vid Johannelunds teologiska institut i Uppsala.
Mats Hermansson, 54, domprost i Visby
Carin Åblad Lundström, 47, domkyrkokomminster i Uppsala domkyrkoförsamling
Jacqueline Björnram, 56, förste stiftsadjunkt i och avdelningschef på stiftskansliet i Skara
Leif Nordlander,58, kyrkoherde i Vara
Arne Wiig, 47, tidigare domkyrkokaplan i Härnösand. Har varit lektor på Mittuniversitetet.
Catharina Segerbank, präst Tyresö församling
Sonja Grunselius, komminister i Saleby. Kyrkomötesledamot

Vilka som verkligen blir nominerade den 10 januari återstår att se och höra.

Nytt trosamfund?

2012-01-09T10:17:00.005+01:00

Så kom nyheten att Sverige hade fått ett nytt trossamfund registrerat hos Kammarkollegiet. Det nya trossamfundet heter Det missionerande kopiminstsamfundet>>
Deras missionsbudskap är

- Kopiera och sprid
- All kunskap till alla
- Det som teknikens naturlagar möjliggör ska vi icke (försöka)begränsa med världsliga lagar.

Deras tro beskriver de så här:

Eftersom information och informationsvärde är så heligt för oss erkänner kopimister följande axiom:
Kopiering av information är etiskt rätt.
Spridande av information är etiskt rätt.
Remixande är en heligare typ av kopiering än den perfekta, digitala kopieringen, då remixande är korskopiering av en mångfald av information.
Att kopiera eller remixa information som förmedlats av en annan person ses som en akt av respekt och ett starkt uttryck för acceptans och kopimistisk tro.
Internät är heliga.
Kod är lag.

De har "präster" som de kallar "Open".
De säger sig bedriva själavård:

Enskild själavård bedrivs mellan troende (användare) och präst (operatör).

Akten, enskild själavård, görs genom att man kopierar information. Inom den katolska tron sker bikten oftast genom att den troende delar med sig av information till prästen genom tal.
Inom det missionernade kopimistsamfundet kräver inte den enskilda själavården/bikten fysik närvaro. Nätnärvaro likställs med fysisk närvaro. Därför skiljer sig våra själavårdssamtal endast genom att de ofta – men inte alltid – görs över internät.

De säger också att deras "präster", "open" har tystnadsplikt enligt våra lagar om absolut tystnadsplikt.

Det kan inte göras någon prövning av om sådana uppgifter kan leda till skada eller men för den enskilde. Innehållet i bikt och enskild själavård är undantaget från meddelarfriheten. Uppgifter som framkommit vid bikt eller enskild själavård får inte lämnas ut till granskning av tillsynsorgan. Opens tystnadsplikt är livsvaraktig.

Det här "trossamfundet" har mycket tydliga kopplingar till Piratpartiet.

Vad ska man säga om det här? Jag trodde först att det var ett skämt. Men sen förstod jag att det var "på riktigt". När jag hörde deras "överstepräst" Isak Gerson prata på radion så använde han alla religiösa ord som man kan. De pratar om gudstjänst och trosbekännelse och mission. Och jag undrar hur det kunde bli så här?

Som informatör borde jag kanske tycka att detta med att dela information är något bra. Men inte att göra det som ett trossamfund. Inte när de gör det på det här sättet. Faktiskt!
Jag håller med Sievert Öholm när han på Newsmill skriver:

På någon annan plats i Uppsala eller Stockholm sitter förmodligen den här decemberdagen 2011 ett gäng begåvade unga gymnasister och studenter och asgarvar åt byråkraternas gravallvar inför sin ansökan och skickliga kopiering(!) av ord och begrepp från kyrkorna och religionens värld. Här finns ritualer, sakrament, missionsföreståndare och heliga dokument. De kreativa studenterna kan bara konstatera att deras skämtlynne med politisk och religiös underton gick hem. De är nu ett statsbidragsberättigat trossamfund!

Newsmill: Uppenbart idiotiskt att att godkänna nätaktivism som religion>>
Dagen: "Idiotiskt godkänna nätaktivism som religion">>
Kammarkollegiet: Att registrera trossamfund>>
idg.se: Fildelning nu erkänt som en religion i Sverige>>
Kyrkans Tidning: Fildelare nytt trossamfund>>

Uppdaterad 2012 01 09 kl 11.50
Isak Gerson skriver på sin webbsida att han är en av ledarna för Kristna studentrörelsen KRISS. Kan man vara överstepräst i ett trossamfund och samtidigt leda arbetet för Kristna studentrörelsen? Vad säger KRISS om det? Är det detta som KRISS vill bli förknippade med?
KRISS skriver :

Här formuleras också rörelsens målsättning, i §3: "Kristna Studentrörelsen i Sverige har, i förvissningen om Kristi närvaro i mötet mellan människor, till uppgift att bland studenter gestalta Kristus genom att aktualisera kristen tro och livsåskådning, skapa miljöer där en personlig tro kan leva och utvecklas, uppmuntra till ansvarstagande i församling och samfund, verka för Kristi Kyrkas synliga enhet och stimulera
till ansvar i samhället."

Dop och bön

2012-01-08T09:00:00.002+01:00

De allra flesta av oss ber på något sätt. Inte alltid med uttalade ord. Ibland är det tankar, ordlöshet och en längtan. Gemensamt för oss är att vi sträcker oss ut bortom oss själva. Sträcker oss mot någon som vill oss väl. Somliga kallar det något, andra kallar denna någon, många vågar säga Gud.

Vi längtar efter svar på alla dessa våra ordlösa tankar, vår ordfyllda längtan, våra innersta hemligheter. Svar som visar att vi inte är ensamma eller helt utlämnade till oss själva.

Så kommer det stråk och spår av godhet som möter oss. Gud har många ansikten och vänder sig till oss och ger av sin kärlek. Ett sådant språk är dopet. Som litet barn, som ung, som gammal. Alla möts i dopet av Guds kärlek till sin skapelse och värld. Det är ett överflöd som omsluter och omfamnar. Guds kärleksspråk för att vi ska förstå.

Och ändå … när vi inte riktigt fattar så försöker vi konstra till det hela. Hur skulle en gudstjänst kunna betyda? Hur kan litet vatten betyda? Måste jag inte fylla på? Måste jag inte göra något själv? Så försöker vi styra och leda Gud och tala om hur det borde vara.

Kanske är det ändå så enkelt. Gud visar sin kärlek till dig! Gör det på ett sätt så att du bara ska få ta emot utan att prestera något. Försöker få dig att förstå att livet inte består av en massa prestationsångest. Där i dopet får du bara vara. Precis som i bönen. Du och Gud. Bara vara. Barn, ung, medelålders, gammal. Bara vara. Gud och du.

Sådant kallar vi nåd. Ordet betyder gratis.

Därför är dopet viktigt. Inte så mycket för Guds skull men för din skull. Du får ett bevis på att Gud älskar dig. Vilken förälder skulle inte vilja ge sitt barn en sådan gåva? Vilken ung människa behöver inte få veta att du är älskad rakt upp och ner utan villkor. Vilken vuxen behöver inte leva i tillit och förtröstan utan prestationsångest. Vilken människa behöver inte ett hopp och ett löfte när detta livet tar slut.

Gud har gett dig dopet. Du får säga: Jag är döpt. Jag hör till Gud. Vi pratar med varandra. Det kallas bön. Jag tillhör Gud i liv och i död.

Anders Roos

Kyrkoherde i Sollentuna församling, Stockholm

(Texten har tidigare publicerats i Sollentunas församlingstidning)

Trettondagen

2012-01-06T09:04:00.002+01:00

Idag är det trettondagen eller trettondag jul som vi också säger. Vi firar att de österländska männen, eller de visa männen som de också kallas, kom till Jesus med sina gåvor - guld, rökelse och myrra.

Matteus 2:1-12
När Jesus var född i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid, se, då kom visa män från Östern till Jerusalem och frågade: "Var är judarnas nyfödde konung? Vi har sett hans stjärna gå upp och har kommit för att tillbe honom."

När kung Herodes hörde det, blev han förskräckt, och hela Jerusalem med honom.
Och han samlade folkets alla överstepräster och skriftlärda och frågade ut dem, var Messias skulle födas.
De svarade: "I Betlehem i Judeen, ty så är skrivet genom profeten: Du Betlehem i Juda land, inte är du minst bland Juda furstar, ty från dig skall utgå en furste, som skall vara en herde för mitt folk Israel."

Då kallade Herodes i hemlighet till sig de visa männen och frågade ut dem om när stjärnan hade visat sig. Sedan skickade han dem till Betlehem och sade: "Gå och sök noga efter barnet, och när ni har funnit det, underrätta mig, så att även jag kan komma och tillbe det."

De lyssnade till kungen och begav sig i väg.
Och se, stjärnan som de hade sett gå upp gick nu före dem, tills den stannade över den plats där barnet var. När de såg stjärnan, uppfylldes de av mycket stor glädje. Och de gick in i huset och fick se barnet med Maria, dess mor. Då föll de ner och tillbad det, och de tog fram sina skatter och överlämnade gåvor till barnet: guld, rökelse och myrra.

Och sedan de i en dröm hade blivit varnade för att vända tillbaka till Herodes, tog de en annan väg hem till sitt land.

På Wikipedia läser jag:

Trettondedag jul är den sista stora helgdagen i det kyrkliga firandet av julen. Den definitiva slutpunkten sätts i Sverige på tjugondedag jul, det vill säga trettondedagens så kallade oktavdag en vecka senare. Trettondedagens äldsta namn var epifania eller epifaniadagen ("uppenbarelsedagen"), och den blev en kyrklig högtidsdag under 300-talet. I likhet med den äldre österländska kyrkan firar den grekiska kyrkan fortfarande denna dag till minne av Kristi dop. Tidigare användes namnet "trettondag knut" eftersom Knut då hade namnsdag; dock flyttades Knut-dagen under 1700-talet till den 13 januari och gav upphov till begreppet tjugondag knut.

Jag har sett på internet att många församlingar idag har stor julfest - och det är helt OK. Men alla dessa människor som också slänger ut julen? Alla dem som redan har slängt ut julen? Varför? Julgransplundring ska man väl inte ha förrän tjugonde knut?

I Göteborgs-Posten stod en artikel igår om hur svenskarna firade trettonhelgen förr i världen. Hur det nästan var som vi idag firar Halloween.

GP: Trettondagen - 1800-talets Halloween>>

Då firade man den 6 januari med buller och bång. -Det var dagen då de vise männen besökte Jesusbarnet i Betlehem och överlämnade gåvor av guld, rökelse och myrra, berättar Lena Kättström Höök, intendent på Nordiska museet.
Under 1000-talet och fram till 1800-talet blev det i Sverige vanligt med kyrkospel och spexande ungdomar, som förklädda till de tre vise männen, Judas eller julbocken, gick från hus till hus och tiggde mat och dryck till julens fester.
-De sjöng och framförde skådespel med inslag av gyckel. Var de missnöjda med gåvorna kunde det gå vilt till. På 1600-talet förbjöds det stökiga firandet på vissa håll, säger Lena Kättström Höök.
Enligt svensk folktro kom också de döda på besök under julhelgen. Men på trettondagen var det dags för dem att återvända till sina gravar.

Men julgransplundring, slänga ut julen … - det ska vi väl ändå inte göra förrän tjugonde knut!

På Wikipedia läser jag:

Tjugondedag jul eller tjugondag Knut infaller den 13 januari, tjugo dagar efter julafton, och räknas i Sverige, Finland och delar av Norge som julens sista dag. Talesätt: Tjugondag Knut dansas julen ut. Dagen kallas tjugondag Knut därför att den infaller 20 dagar efter jul och för att Knut har namnsdag denna dag.

I de flesta länder är julfirandet slut i och med trettondedag jul. Enligt kyrkoåret varar det dock (och så även i katolska länder) till Kyndelsmässodagen 2 februari och i till exempel Mexiko sitter juldekorationerna kvar ända till dess. Varför julen förkortats med ca tre veckor i Sverige är inte känt. Jan-Öjvind Swahn nämner i Nationalencyklopedin dock ett par möjliga orsaker. Dels att den 13 januari är trettondagens oktav, dels att man kanske ville förkorta julfirandet så det bara varade över tidpunkten för det hedniska midvinterblotet, (dock vet man inte med säkerhet när tidpunkten för midvinterblotet inträffade).

Nej, jag tycker inte vi ska kasta ut julen förrän 13 januari. Jag vet att det finns de som har kvar sina adventsstakar fram till kyndelsmässodagen. Men absolut inte innan tjugonde knut - tycker jag!

Ja, jag gillar traditioner - så var det sagt!

En månad kvar till POSKs eftermiddag!

2012-01-05T12:11:00.002+01:00

Om en månad, den 5 februari, träffas POSKare från hela landet i Uppsala för en gemensam eftermiddag, i samband med Teologifestivalen.

Istället för att göra egna utbildningsdagar i år valde POSK att haka på Teologifestivalen och har uppmanat sina POSK-kamrater att vara med på en spännande helg. Efter gudstjänsten på söndagen samlas därför alla POSKare i universitetet för att under tre timmar prata om gemensamma angelägenheter.

Har du inte anmält dig till POSK-eftermiddagen, men vill vara med så kan du göra det här>>

Programmet i stort kommer att se ut så här:
* Lunchpåse (alla som anmält sig får en lunchpåse)
* Välkomna
* POSKs handlingsprogram och vision - en presentation inför remissen
* Identitet. Vem får tala för POSK?
* POSKs grafiska profil
* Övriga frågor

Du följer väl teologifestivalens blogg? http://blogg.svenskakyrkan.se/teologifestivalen/
En av de fyra som skriver på bloggen är Jennie Nordin som är präst i Härnösands stift. Jennie satt i kyrkomötet för POSK under 1990-talet.

Läs mer om Teologifestivalen samt POSK-eftermiddagen här>>

Biskopsvalet i Skara, frågor och information

2012-01-04T10:45:00.005+01:00

På Skara stifts webbsida har man samlat lite frågor och svar när det gäller biskopsvalet. Eftersom Skara stift har valt att inte försöka samordna eller samla kandidater, utan istället låter det vara en helt öppen process så är det lite svårt att få en samlad bild av situationen.

Bloggen Mirjamellermose.blogspot.com har samlat på sig namn. Facebookgruppen Mirjamellermose har också diskuterat många namn.

Inför nomineringsvalet 10 januari i Skara domkyrka finns det lite formella regler för hur man ska göra.
Skara stifts webb: Blanketter för nomineringsval>>

För att underlätta detta finns det två blanketter. Den ena är för att begära talartid. Vill man komma med på talarlistan ska man använda blanketten.
Den andra blanketten är för att nominera kandidater. På den finns det också utrymme där kandidaten bekräftar att han eller hon ställer upp.

Det var ju bra att det tagits fram en blankett. Men hade det inte varit smartare om stiftet hade tagit på sig ansvaret för att se till att dessa blanketter varit påskrivna och sett till att alla de som tackat ja till att nominerats också skickat in sina CV - så att fler kunnat ta del av underlagen? Bara en stilla undring…

Nu har jag förstått att stiftet har för avsikt att lägga upp alla CV efter nomineringsvalet - när det är klart vilka fem kandidater som gått vidare. Utfrågningen av kandidaterna sker den 28 februari och kommer att webbsändas. Valet sker sedan den 13 mars.

Skara stifts webb: Biskopsval FAQ>>

Frågor och svar om biskopsvalet

Har du frågor om biskopsvalet. Välkommen att skicka in dem på e-post till stiftskansliet.

Vem kan bli biskop?
För att kunna väljas till biskop ska man vara prästvigd i Svenska kyrkan.

Finns det ingen annan som kan bli vald?
Rent teoretiskt finns möjligheten att välja en utländsk präst. Denne ska i så fall vara biskop i någon av de kyrkor som ingår i Borgå-överenskommelsen, som är en sammanslutning av protestantiska kyrkor. Denna möjlighet har hittills dock aldrig diskuterats på allvar vid något biskopsval.

Hur ställer man upp i valet?
Det går inte att söka en biskopstjänst som man söker ett vanligt arbete. Det finns egentligen heller ingenstans dit man kan vända sig och säga att man vill ställa upp i valet.
Initiativet kommer i stället från dem som röstar. Rent formellt sker det vid nomineringsvalet. Där avgörs det vilka som blir kandidater i biskopsvalet.
Vid nomineringsvalet är deltagarna är fria att rösta på vem de vill. Man behöver inte ens ha föreslagit kandidaten offentligt.
I praktiken är det ändå så att man lanserar sin kandidats namn, antingen i samband med nomineringsvalet eller i andra sammanhang före valet. Det sker för att man naturligtvis vill samla så många röster som möjligt.

Måste ett biskopsval vara så omständligt?
Reglerna för valet är fastställda av kyrkomötet och finns inskrivna i kyrkoordningen. Att reglerna är så detaljerade beror på att det inte ska finnas några tveksamheter om att allt går rätt till.
Vill du veta mer om vilka regler som gäller så kan du läsa direkt i kyrkoordningen. Det finns flera kapitel som berör biskopsval.

Regler i kyrkoordningen

10 kap. Den nationella nivåns uppdrag
25 kap. Vigningshandlingar
30 kap. Uppdraget som biskop
8 kap. Biskopen

Det kan också finnas kandidater som inte nämnt ännu som kommer att nomineras i samband med mötet den 10 januari.
Ta chansen att diskutera dessa kandidater på facebookgruppen i så fall - så att fler får del av namnen innan den 10 januari.

På stiftets webbsida finns också följande bön och bibeltexter inför biskopsvalet.

Bön för biskopsvalet

En särskild bön finns nu för biskopsvalet. Den har arbetats fram av stiftets kontraktsprostar och kan användas i gudstjänst, vid sammanträde eller enskilt.

Helige starke Gud,
alla goda gåvors givare,
ge alla dem som ska välja vår nästa biskop i Skara stift
av din eviga vishet,
så att vi får en herde som blir ett redskap för ditt Ord
och som tjänar ditt folk i enlighet med din vilja.
Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre
Amen.

Följande bibelläsningar rekommenderas enskilt eller i gudstjänst:
4 Mos 11: 16-17, 24-29
1 Sam 16: 1-13
Apg 1: 15-40
Joh 4: 34-38
Joh 15: 9-1

Ärkebiskopens nyårhälsning

2012-01-04T10:10:00.003+01:00

För dig som inte hade möjlighet att se ärkebiskopens nyårsbön i TV så här du möjlighet att se den här:
http://svtplay.se/

Ärkebiskop Anders Wejryd var i Charlottenborgskyrkan i Linköpings stift.

På sin egen blogg har han lagt ut den predikan han höll på nyårsdagen. Den kan du läsa här.
Ärkebiskopen: En nyårspredikan>>

Nytt år. Det förra året blev delvis förskräckande men alla vi som kan reflektera över året har livet kvar. Och att ha livet kvar är att vara buren av Gud. Det tror jag allt och alla är, fastän den medvetna gemenskapen med Gud inte finns där. Men gemenskapen kan fördjupas och därigenom öppna för allt mer samhörighet.

Biskopsvalet i Skara, nya kandidater har tackat ja

2012-01-03T18:09:00.006+01:00

I Kyrkans Tidning läser jag att nya kandidater har tackat ja till att ställa upp i nomineringsvalet som sker i Skara den 10 januari. Samtidigt har Ingemar Söderström bestämt sig för att tacka nej till nominering.
Kyrkans Tidning: Nya biskopskandidater i Skara>>

De som enligt Kyrkans Tidning har tackat ja till att ställa upp i valet är

Christina Eriksson, 52, kyrkoherde i Lundby församling, Göteborg

Uppdaterad 2012 01 04 kl 15.50
Kyrkans Tidning: Christina Eriksson tackar nej>>

Hans Almer, 59, stiftsadjunkt, Göteborg
Anders Grape, 58, kyrkoherde i Enköping, Uppsala

De som redan tackat ja är:

Ingegerd Sjölin, 59, rektor vid Pastoralinstitutet i Lund
Åke Bonnier, 54, domprost i Stockholm
Staffan Grenstedt, 59, lärarare vid Johannelunds teologiska institut i Uppsala.
Mats Hermansson, 54, domprost i Visby,
Carin Åblad Lundström, 47, domkyrkokomminster i Uppsala domkyrkoförsamling,
Jacqueline Björnram, 56, förste stiftsadjunkt i och avdelningschef på stiftskansliet i Skara
Leif Nordlander,58, kyrkoherde i Vara.
Arne Wiig, 47, tidigare domkyrkokaplan i Härnösand och nu verksam som lärare på Johannelunds teologiska institut.

Det kan också dyka upp nya namn under nomineringen den 10 januari.

Mirjamellermoses.blogg>>

Uppdatering 2012 01 04
Efter en snabb genomläsning av facebook-gruppen nämns det betydligt fler namn än de som Kyrkans Tidning radar upp.

Till exempel:

Chatarina Segerbank ställer upp som biskopskandidat i Skara. Chatarina har idag tjänstgjort som präst i 28 år. I botten finns även kantors- och organistutbildning. Doktorerade i litteratur och kyrkohistoria med titeln "Dödstanken i svensk romantik". Har sedan utkommit med 12 böcker. Har varit Direktor i telologi och Ekumenik i Sveriges kristna rådet (SKR). Tjänstgör idag som Distrikschef i Tyresö församling.

Ytterligare har nämnts:

Karin Sarja
Karin Burstrand
Christina Schenning
Kerstin Hesslefors Persson
Marika Markovits
Margarethe Isberg
Anna Sophia Bonde

Detta tyder på att processen och urvalet av kandidater är långtifrån klar. Och det är inte Kyrkans Tidnings lista som är den "officiella" även om den kan stämma till viss del.

En bön för alla på gatan

2012-01-03T10:19:00.005+01:00

I Örebro har man i S:t Mikaels kyrkan bestämt sig för att be för alla på gatorna i församlingen. Varje vecka ber man för tre-fyra gator i sitt område. För dem som bor där och jobbar där ock så vidare. På det viset blir ingen i församlingen glömd.

Kyrkans Tidning: En bön för varje gata och alla som bor där>>

Pelle Svedberg utgick för ett adressregister som fanns för tidningsutdelning. Tanken är att varje gata ska omslutas i bön under året - eller snarare att varje människa som hör hemma på gatan ska minnas i bönen.
- Vi kommer att be för människorna som har sina hem på dessa gator. Men också för skolor, arbetsplatser, moskéer, kyrkor, lekparker, idrottsanläggningar, polisen, resande på E18 eller vad det nu kan vara, säger han.

Det här påminner mig om en församling i USA jag läste om en gång som varje vecka, efter sin gudstjänst gick ut i församlingen och hade bönesamlingar i olika gathörn i församlingen varje vecka. För att be för församlingen, för att be för dem som levde där och för att sprida Guds ord.

Kanske skulle detta kunna bli en ny rörelse inom Svenska kyrkan? Tänk om vi i församlingarna varje vecka - efter våra gudstjänster (vilken dag den än är) ger oss ut i vår församling och "betar av" vårt område med bön och lovsång. Undrar vad som skulle hända då?

S:t Mikaels kyrkan har börjat bra med att metodiskt be för alla gator i församlingen. Är det någon mer som gör något liknande?

Dagen: Kyrka ber för varje gata i församlingen>>

Ur POSKs handlingsprogram:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt.
(…)
Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen.

Uppdaterad 18.50
Kungsbackaherden bloggar: Kyrka ber för varje gata i församlingen (Sankt Mikaels kyrka) - I Kungsbacka församling startar "Kvartersombud"

Under många år har jag burit på en vision om "kvartersombud", att det i varje bostadsområde (kvarter, hyresfastighet etc) skall finnas en representant/ombud för församlingen. Kvartersombudets uppgift är att gå ut till de närmaste (församlingens medlemmar) när det finns en sund anledning att komma med en hälsning från församlingen.

Se Lunds domkyrka genom 1000 år

2012-01-03T09:32:00.003+01:00

Två arkitektstudenter har gjort en animering av Lunds domkyrkas förändring under 1000 år.
Så här skriver Kyrkans Tidning: 3D-film visar hur Lunds domkyrka sett ut genom tiderna>>

Utifrån gamla ritningar och annan insamlad fakta har de först gjort skisser, därefter har de byggt 3-Dmodeller i ett datorprogram. Ett program som gör att man kan få grejer att flytta på sig och regissera händelseförloppet med hjälp av flera kameror, berättar de.

- Att vi valde domkyrkan beror på att vi läser historisk arkeologi som utgår från tidsperioder då det funnits skriftliga källor, det vill säga medeltiden och framåt och kyrkan är väl dokumenterad. Dessutom hade min kollega redan skrivit sin kandidatuppsats om domkyrkan, säger Fredric Wirbrand.

Se också Lunds domkyrkas webbplats>>

Årets västerbottning POSKare i Ålidhems församling

2012-01-02T09:58:00.002+01:00

I Västerbottens Folkblad står det en artikel om en av POSKarna i Ålidhems församlings kyrkoråd, professor Yngve Gustafsson.

Hans kompetens negligeras>>

– På köpet skulle kommunerna spara in på särskilda boenden, säger Yngve Gustafson, överläkare vid geriatriken i Umeå, nyligen framröstad till Årets västerbottning 2011.

Han har som sakkunnig varit och talat i riksdagen om hur Sverige ska klara äldreomsorgen i framtiden. Fast i Västerbotten har ingen i landstingsledningen efterfrågat Gustafsons kompetens som riksdagen gör.
(…)
– Jag har retat en del tjänstemän, men har aldrig varit rädd för att säga vad jag tycker.
Hans enda politiska uppdrag är för Posk, Partipolitiskt obundna, i Ålidhems församling.

FELSPAR. – Jag förstår att man inte kan leva över sina tillgångar, men man ska inte skära på den mest kostnadseffektiva vården, rehabiliteringen på geriatriken som ger mindre kostnader för både landsting och kommun, säger Yngve Gustafson. FOTO: ULF HÄGGLUND

Mistlarna i Västmanland

2012-01-01T10:00:00.000+01:00

För tre månader sen flyttade jag till Västerås. Det är mycket som är nytt för mig som aldrig har bott i trakten. En sak är att det finns mistlar i träden. Jag kan inte minnas att jag någonsin sett en mistel i Sverige innan jag kom till Västmanland. Här ser jag dem lite varstans, speciellt nu i jultid.

Innan jag flyttade till Västerås bodde jag två år i Frankrike. Där är det mycket tal om mistlar, särskilt i Bourgogne. Liksom Västmanland har landskapet Bourgogne misteln som sin symbol. Deras speciella vårblomma, nästan som vår tussilago, kommer i februari. Då är det mistlarnas vita blommor som lyser högt uppe i trädkronorna.

När jag hälsade på i Bourgogne träffade jag ett par danskar och frågade om de hade mistlar hemma i Danmark. Danskarna såg förvånade ut och sa att de finns i nästan varenda trädgård. Hur kommer det sig? undrade jag:
- Vi planterar dem förstås, sa det danska paret. Fröna köper vi på en handelsträdgård och sen sätter vi dem i äppelträden.

För mig är det märkligt med alla mistlar i Västmanland. Häromveckan var jag i Kungsör och där såg jag så mycket mistlar att träden verkade gröna, trots att det var mitt i vintern. Jag frågade Linda Angman som är präst i Kungsör om alla mistlarna i församlingen. Av hennes svar förstod jag att hon ser dem som det mest självklara i världen, eller åtminstone det mest självklara i Kungsör. Själv blir jag fortfarande förundrad varje gång jag upptäcker något grönt och burrigt uppe i ett träd.

Fransmännen tar in sina mistlar kring första januari. I Frankrike är mistlarna en del av det julfirande som pågår över trettondagen.

Epiphanie heter trettondagen på franska och det betyder uppenbarelse. Gud har gjort sig uppenbar genom Kristus. Genom Kristus fick det gudomliga kropp och ansikte. Hos orientaliska kristna, från länder som Syrien, Iran, Irak och Turkiet, lever den mycket gamla traditionen att sjätte januari är en större högtid än 25 december.

Att trettondagen är en viktig festdag även i Sverige visar den svenska almanackan, eftersom trettondagen är en ledig dag. Då hänger mistlar i många franska hem, i alla fall i Bourgogne.
När mina föräldrar kom på sitt första besök hos mig i Västerås visade jag dem mistlarna. Pappa var skeptisk:
- Det är skatbon, sa han. Sen upptäckte han att de var gröna.

Mikael Mogren
stiftsadjunkt i Västerås stift.

Nyårsmagasin och Skarabiskop

2011-12-31T09:33:00.008+01:00

Svenska kyrkan och Kyrkans Tidnings webbmagasin sänder ett nyårsmagasin med Göran Rosenberg, Ulrika Knutsson och Erik Helmerson.
Du kan se magasinet här:
http://play.svenskakyrkan.se/?mid=E26100D6
Kyrkans Tidning webbTV>>

Domprosten Mats Hermansson, Visby, delar med sig av en nyskriven förnyelsebön på sin blogg>>

Bön för en förnyad kyrka inför 2012
Gud …
… ge din kyrka modet att lämna det trygga och
invanda, visa oss vägen till nya relationer som
kan ge församlingens liv en tydligare prägel
av samtidens frågeställningar…
… hjälp kyrkan att vara öppen för människors
längtan och tro uttryckt i samtidens musik, poesi
och konst …

… bevara oss för en kyrka som ser sin uppgift som
traditionsbärare och språkvårdare och därför riskerar att
glömma sitt gränsöverskridande uppdrag…
… hjälp oss till lyhördhet och klarsyn så att vi bättre kan
höra och se vår samtid…
… låt mänsklighetens frågor och problem bli våra, så att
vi kan vi tala tydligt och trovärdigt om befrielse …

… hjälp oss att trogna budskapet vara kyrka i vår tid…
… visa oss din väg och gör oss villiga att vandra den…
Gud, ske din vilja…
… Amen

Kyrkans Tidning skriver om bönen här och intervjuar Mats Hermansson>>

Kyrkans Tidning skriver också om kommande kandidater i Skara biskopsval. Enligt tidningen finns det nio kandidater som har tacka ja till att kandidera i valet.
Kyrkans Tidning: Nio biskopskandidater klara i Skara>>
De nio som Kyrkans Tidning räknar upp är:

Ingegerd Sjölin, 59, rektor vid Pastoralinstitutet i Lund
Ingemar Söderström, 59, kyrkoherde i Örebro Nicolai församling.
Åke Bonnier, 54, domprost i Stockholm
Staffan Grenstedt, 59, lärarare vid Johannelunds teologiska institut i Uppsala.
Mats Hermansson, 54, domprost i Visby,
Carin Åblad Lundström, 47, domkyrkokomminster i Uppsala domkyrkoförsamling,
Jacqueline Björnram, 56, förste stiftsadjunkt i och avdelningschef på stiftskansliet i Skara
Leif Nordlander,58, kyrkoherde i Vara.
Arne Wiig, 47, tidigare domkyrkokaplan i Härnösand och nu verksam som lärare på Johannelunds teologiska institut.

Om alla dessa nio blir nominerade den 10 januari återstår att se. Och det kan mycket väl komma fler kandidater på bordet då också. Även om det inte är så troligt.

ÖKA har sin biskopskandidat klar

2011-12-29T08:59:00.003+01:00

ÖKA föreslår Carin Åblad Lundström till biskop i Skara stift. Det framgår av bloggen Mirjam eller Moses>> samt sr.se>>.

Det är den första nomineringsgrupp som jag har sett som fört fram en kandidat som deras i Skara biskopsval.

Många är de namn som har diskuterats på facebook>> och i bloggen>>. Trots detta skriver Kyrkans Tidning att det är brist på kandidater.
Kyrkans Tidning: Brist på biskopskandidater i Skara>>

Om Carin är ett av de namn som fler än ÖKA kan samlas runt återstår att se den 10 januari när det är nominering. Minst fem kandidater går vidare till biskopsvalet som hålls den 13 mars. Den 28 februari hålls utfrågning av kandidaterna.
Skara stift: Biskopsval>>

Ett twitterkonto är också öppnat och kommer att rapportera från nomineringsvalet och utfrågningen.
Twitter: Mirjamellermoses>>

Två bokrecensioner

2011-12-29T08:36:00.003+01:00

Under julhelgen har jag läst två böcker som jag recenserat på min bokblogg.

Dels är det biskoparnas brev/bok om dopet.

Dels är det Tomas Sjödins bok "Jag lutar åt Gud".

Du som vill veta vad jag tyckte om dessa böcker kan läsa det här>>

Året som gick i Svenska kyrkan

2011-12-27T15:22:00.003+01:00

Från Svenska kyrkans webbsida hämtar jag följande artikel:

Året som gick i Svenska kyrkan

En av de tre mottagarna av Nobels fredspris 2011, Leymah Gbowee besökte Svenska kyrkan i Uppsala och träffade ärkebiskop Anders Wejryd - här i samtal i domkyrkan i Uppsala. Foto: Magnus Aronson/IKON

[2011-12-27]
Stöd till de utförsäkrade, extra säkerhetskontroller av gravstenar och svältkatastrofen i Afrikas horn. Svenska kyrkan fick många rubriker i riksmedia under det gångna året. Nedan följer ett axplock av några större nyheter och debatter i media.

Vapenhandel
I januari uppmanade ärkebiskop Anders Wejryd på DN Debatt samtliga partier att agera för en skärpt lagstiftning i fråga om den svenska vapenexporten med anledning av folkresningar som pågick i Egypten och Tunisien. Enligt honom är det oacceptabelt att fortsätta med svensk vapenexport till diktaturer och länder som bryter mot mänskliga rättigheter.

Senare på hösten tog ett enigt biskopsmöte ställning för ett internationellt vapenhandelsavtal. Biskopar har tillsammans ställt sig bakom en multireligiös deklaration till stöd för ett internationellt vapenhandelsavtal inom FN. Den multireligiösa deklarationen driver aktivt frågan om ett avtal för att kontrollera den internationella vapenhandeln.

De utförsäkrade
Under vintern slog många diakoner runt om i landet larm om de utförsäkrades situation. Sjuka och arbetslösa sökte hjälp och stöd hos församlingar då de hamnat utanför alla försörjningsmöjligheter därför att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gjort olika bedömningar av deras arbetsförmåga.

Biskoparna i Svenska kyrkan ställde sig enhälligt bakom Sveriges Kristna Råds öppna brev till regeringen som beskrev konsekvenser som sjukförsäkringsreformen fått för enskilda människor och för familjer i Sverige.

– Människor ska inte behöva säga upp en trygg anställning och gå ut i arbetslöshet på grund av att de nått en tidsgräns i sjukförsäkringen, konstaterade biskoparna.

Motverka och förhindra sexuella övergrepp
Svenska kyrkan antog 1998 de första riktlinjerna för arbetet mot sexuella övergrepp. I februari reviderades riktlinjerna och publicerades i skriften ”Vad gör vi nu? Bemötande och förebyggande av sexuella övergrepp.”

På våren uppmärksammades det i media ett antal fall då anställda i kyrkan gjort sig skyldiga till sexbrott. Ärkebiskop Anders Wejryd välkomnade granskningen:

– Det bästa skyddet mot sexuella övergrepp i våra kyrkliga sammanhang är att bryta tystnaden. ”Varje övergrepp är ett för mycket – och vid misstanke om brott måste polisanmälan göras, så att en juridisk prövning kan ske. Vi har ingen anledning att skydda förövarna, kyrkans ansvar är att stå på de utsattas sida.”, skrev han i en debattartikel.

På ärkebiskopens initiativ tillsattes en utredning som med uppgift att granska hur domkapitlen i Svenska kyrkan efterlevt riktlinjerna. Utredningen visade att man har i de allra flesta fallen levt upp till de krav som riktlinjerna för arbetet mot sexuella övergrepp ställer. I ett uppmärksammat fall skulle man dock ha gjort en polisanmälan och tagit prästen ur tjänst.

Utmaningar i framtiden – ny organisation
En strukturutredning har arbetat på Kyrkomötets uppdrag med syftet att skapa effektivare organisation för att Svenska kyrkan ska kunna möta de stora samhällsförändringarna.

I framtiden kommer sannolikt mindre andel och antal svenskar att tillhöra Svenska kyrkan. Även flytt från glesbygden till storstäderna innebär stora utmaningar för många församlingar.

Utredningen som presenterades på våren föreslår en förenklad organisation och ledning för församlingar, att ansvaret för vård och underhåll av kyrkobyggnaderna flyttas till stiften och att arbetet med gemensamma administrativa system i kyrkan intensifieras.

I Strukturutredningens betänkande, Närhet och samverkan, har lämnats till kyrkostyrelsen och behandlas av kyrkomötet 2012.

Församling mottog utmärkelse av Kronprinsessan Victoria
Årets insamlande församling – den utmärkelsen fick Grundsunda i Härnösands stift. I juni fick de ta emot utmärkelsen av kronprinsessan Victoria. Grundsunda församling fick utmärkelsen för bland annat ett högt insamlingsresultat och ett stort engagemang.

Ny generalsekreterare
I juni utsåg kyrkostyrelsen jur.kand. Helén Ottosson Lovén (54), till ny generalsekretare för Svenska kyrkan. Hon har sedan november 2010 varit tillförordnad generalsekreterare och tidigare arbetat som ekonomi- och finanschef vid kyrkokansliet i Uppsala. Kansliet har 300 anställda.

Almedalsveckan
Svenska kyrkan presenterade under Almedalsveckan en attitydundersökning om religionernas roll i det offentliga rummet.

Svenska kyrkan som opinionsbildare var ett ämne som diskuterades flitigt under Almedalsveckan. Flera av Svenska kyrkans företrädare var med i debatter och intervjuer. Både under seminarier och i medierna. Nikodemussamtalen i Visby domkyrka var välbesökta och uppmärksammades i även i medierna.

Afrikas horn
Över 12 miljoner människor på Afrikas Horn är i akut behov av stöd, och den värsta torkan på över 60 år tvingar allt fler människor på flykt.

Svenska kyrkan har utsända i området och arbetar tillsammans med ACT-alliansen i akut och långsiktigt arbete i Kenya, Etiopien och i Somalia med matdistribution, näringstillskott till barn och för att förhindra malariautbrott.

Securitas-aktierna såldes
I juli beslutade Svenska kyrkan på nationell nivå att sälja sitt aktieinnehav i Securitas. Bolaget levde inte upp till de krav på hållbarhet och ansvar för miljö, sociala frågor och affärsetik, som Svenska kyrkan ställer.

– Vi försöker aktivt påverka bolag som vi har aktier i att ta ansvar för sin verksamhet. Vårt baskrav är att företag som vi investerar i hanterar och följer upp sina risker vad gäller miljö, sociala frågor och affärsetik, säger Anders Thorendal, finanschef för Svenska kyrkans nationella nivå. Där placeringstillgångarna i kapitalförvaltningen uppgår till cirka fem miljarder kronor.

Svenska kyrkan populär på Bok och bibliotek
Svenska kyrkan är bokmässans största samarbetspartner. Förlagen står i kö för att få med sina aktuella författare i scenprogrammet under det numera välkända namnet Se människan.

Årets tema var Vändpunkter där man erbjöd bland annat två program och en konsert med punkikonen Nina Hagen. Se Människan scenen fick även i år över tio tusen besökare.

Gravstenarna kontrollerades inför Allhelgona
En tragisk dödsolycka på kyrkogården i Väst Sverige, då ett barn hamnade under en fallande gravsten, ledde till extrainsatta kontroller av gravstenarna runt om i landet.

Inför Allhelgona helgen kunde man se ovanligt många liggande gravstenar på kyrkogårdar. Stenar som ligger på marken är i behov av nya dubbar eller fästen och väntar på åtgärd från kyrkogårdsförvaltning eller gravrättsinnehavare.

Bistånd i privat regi får kritik
I december lanserade Svenska kyrkan och Diakonia studien ”Det privata näringslivet som förmedlare av svenskt bistånd - en kartläggning”. Den visar på brister i uppföljningen och frågetecken kring hur bistånd via det svenska näringslivet bidrar till fattigdomsbekämpning – vilket är målet för det svenska biståndet.

Granskningen visar att en övervägande majoritet av projekten som utvärderats antingen har svårt att uppvisa utvecklingsresultat, eller helt saknar utvecklingseffekter. Ett annat generellt problem för flertalet projekt är att mätningen av resultaten är bristfällig och saknar oberoende granskning.

Fredspristagare besöker Svenska kyrkan
Nobels fredspristagare, Leymah Gbowee, besökte Svenska kyrkan i mitten av december. Under besöket träffade hon elever på Rosendalsgymnasiet i Uppsala samt medverkade i ett öppet samtal med ärkebiskop Anders Wejryd.

Leymah Gbowee har praktiserat inom lutherska kyrkans traumaprogram för helande och försoning i Liberia som Svenska kyrkan stödjer sedan 1990-talet.
Kristiina Ruuti

God Jul

2011-12-24T08:00:00.000+01:00

POSKs informatör önskar alla läsare av bloggen en riktigt
God Jul!

Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

Magasinet julspecial "Firar vi den jul vi vill?"

2011-12-23T09:40:00.003+01:00

I Magasinet, som lades ut på webben idag, får vi möta Mikael Mogren och Ann Heberlein som pratar om julen. Frågan som ställs är "Firar vi den jul vi vill?"

Här kommer du till magasinet
http://play.svenskakyrkan.se/?mid=93C1C476

Mikael Mogren är stiftsadjunkt i Västerås stift och ansvarig för gudstjänstutveckling. Han sitter också i kyrkomötet för POSK.
Ann Heberlein är teolog och etikforskare vid Lunds universitet samt författare.

Kristna ökar och minskar

2011-12-22T10:16:00.003+01:00

Tidningen Dagen har en artikel om antalet kristna i världen. På hundra år har antalet kristna ökat rejält. Från 600 miljoner till 2 miljarder. Å andra sidan så har världens befolkning ökat så mycket så att om man ser det rent procentuellt så har antalet kristna minskat något, från 35 procent till 32 procent.

Mellanöstern, där kristendomen startade, är numera inte en kristen region. Endast 4 procent är kristna i mellanöstern. Det har skett enorma förskjutningar i var de kristna finns idag.

Även om Europa och Amerika fortfarande är till övervägande delen kristna områden (63 procent), så är siffran betydligt lägre än 1910 (93 procent). Samtidigt har kristendomen växt enormt söder om Sahara och i Asien och stillahavsområdet. I Afrika har andelen kristna ökat från 9 procent till 63.
(…)
Studien visar också att kristna skiljer sig åt teologiskt, likaväl som geografiskt. Hälften är katoliker. Protestanterna utgör cirka 37 procent och ortodoxa cirka 12 procent av världens kristna. Andra grupperingar som mormoner och Jehovas Vittnen sägs utgöra en procent av den kristna befolkningen.

Artikeln bygger på en rapport från "Pew Research Centers Forum för religion och offentligt liv".
Pew Research>>
Hela utredningen>>

Dagen: Så många kristna finns det i världen>>

Kyrkans Tidning

2011-12-22T09:35:00.002+01:00

I dagens Kyrkans Tidning finns det flera spännande artiklar att ta del av. Tyvärr hittar jag dem inte på webben ännu.

(här måste jag få framföra lite kritik mot Kyrkans Tidning. Oftast så kommer webbtidningen sent på eftermiddagen och artiklarna i tidningen ligger inte på webben förrän sent på förmiddagen. Borde inte detta vara klart när vi har tidningen i brevlådan på morgonen. Tycker "vän av ordning…")

I alla fall.

En artikel på sidan 5 berättar att det är brist på biskopskandidater i Skara biskopsval.
Kandidater har diskuterats på Mirjamellermoses - bloggen under en längre tid. Där finns det många namn. Jag har dock inte jämfört de namnen och deras CV med de kriterier som stiftstyrelsen satt upp. Information om valet hittar du här>>

Sen blev jag alldeles chockad, måste jag säga, när det i Kyrkans Tidning står att det är nomineringsgruppernas uppgift att ta fram kandidater. Så hade jag inte uppfattat saken, men jag har nog inte "lyssnat" ordentligt då. På slutet så tillfrågar man också två partipolitiker (s och m) om deras kandidater - men ingen av dem vill säga något.

På sidan 6-7 är det en stor artikel med biskop Thomas Söderberg med anledning av beslutet i domkapitlet om prästen Ulla Karlsson. I rubriken säger han sig vara sorgsen över tonen i debatten.

På sidan 8-9 har Kyrkans Tidning gjort en snabbenkät i de 35 samfälligheter som kommer att beröras mest av förslagen i strukturutredningen. Enligt Kyrkans Tidning är de flesta samfälligheter positiva till förslaget.
Det är 30 av 35 samfälligheter som har svarat på enkäten. 18 av de 30 (mer än 60%) är mer än positiva än negativa till förslaget.
Enligt Kyrkans Tidning är det mest tveksamhet om förslaget att stiften ska ta över ansvaret för kyrkorna.

Jag hoppas att dessa artiklar går att länka till längre fram under dagen.

Sen skickar Kyrkans Tidning med lite julpyssel i form av tankenötter. Vad kommer du ihåg av nyhetsåret som gick? 18 frågor om kyrkliga nyheter i stort och smått.
Dag Sandahl har skrivit om detta frågebatteri - eftersom han själv är berörd i en av frågorna. För dig som vill läsa det rätta svaret läs Dags blogg här>>

På sidan 24-25 är det en stor intervju med Niklas Rådström som skrivit en fyra timmar lång pjäs baserad på bibeln som har premiär 17 februari i på Göteborgs stadsteater.
Kulturutskottet i Göteborgs kyrkliga samfällighet har ordnat så församlingarna i Göteborg kan få gå på några av dessa föreställningar med efterföljande diskussion. Jag hoppas att många passar på att ta tillvara på det tillfället.

Ideella organisationer, bidrag och avdrag

2011-12-22T09:01:00.005+01:00

Tidningen Dagen hade den 21 december en artikel om hur de nya reglerna om avdrag för bidrag till ideella organisationer fungerar.
Dagen: Så fungerar reglerna gör gåvor till ideella>>

Dagen listar också de kriterier som gäller och skriver följande:

Det här måste du tänka på som mottagare
Ska vara ideell förening, stiftelse eller trossamfund. För föreningar räcker att de till exempel har en religiös verksamhet, något som dock inte gäller för stiftelser.
Minst 90 procent av verksamheten måste tillgodose "allmännyttiga ändamål".
De gåvor som ger skattereduktion ska gå till hjälp för ekonomiskt behövande (som hjälporganisationer och kyrkor) eller vetenskaplig forskning (som Cancerfonden eller Hjärt- och lungfonden).
Man ansöker hos Skatteverket att bli godkänd gåvomottagare. Det kostar 10 000 kronor, en summa man inte kan få tillbaka. En årsavgift på 7 000 kronor tillkommer.
Behöver föra register med personnummer över de som gett gåvor. Rapporterar det till Skatteverket en gång per år.
Måste vid kontroller kunna visa att pengarna verkligen går till det som givaren har avsett. Måste även ha kontroll på den ekonomiska statusen hos de man hjälper.
Måste ha en "kvalificerad revisor", vilket betyder att den ska var "auktoriserad" eller "godkänd".
Utländska organisationer måste få vara mottagare, annars anser EU att de diskrimineras. Det blir dock ett betydligt krångligare förfarande för Skatteverket att ha koll på deras verksamhet.

Som ni förstår så handlar det inte om en vanlig liten ideell förening - utan här ska det vara en stor organisation med möjlighet till en stor administrativ avdelning.

Vad det här kommer att betyda för Svenska kyrkan och dess bidragsgivare vet jag inte. Troligen kommer vi att få information om det längre fram. Jag tänker att både det internationella arbetet och all verksamhet i Svenska kyrkan i utlandet kan vara aktuella för dessa avdrag. Och sen är det en massa verksamhet inom Svenska kyrkan, till exempel den diakonala, som också behöver pengar och som vara tänkbar för detta.

Dagen har gjort en grafik med vad som gäller. Klicka på bilden så blir den större.

Ur POSK:s handlingsprogram

Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK ser positivt på att de administrativa kostnaderna helt överförs till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige.

Hur mycket tid för religiöst och för sekulärt innehåll?

2011-12-21T16:58:00.005+01:00

Christer Sturmark, humanisternas ordförande och Helle Klein, präst och initiativtagare till Seglora Smedja, har under ett längre tag debatterat med varandra. De senaste debattinläggen finnas att läsa i Kyrkans Tidning.

Christer Sturmark: Smutsigt och vulgärt, Klein>>
Helle Klein: Vem är vulgär, Sturmark?>>
Christer Sturmark: Kleins debatteknik har spårat ur>>

Jag tänker inte lägga mig i den debatten. De får slåss färdigt själva i sin sandlåda. Men jag funderar lite på det som Sturmark skriver i sin inlägg:

Med ett sekulärt samhälle menar jag ett samhälle där religiösa föreställningar inte förvandlas till lag eller förtryckande normer som befolkningen i detta samhälle har att underordna sig. Med ett sekulärt samhälle menar jag ett samhälle där alla människor, oavsett vilken ideologi eller livsåskådning de åberopar, ges samma utrymme att debattera, opinionsbilda och prägla det öppna samhället. I ett sekulärt samhälle är obligatorisk skolgång inte konfessionell, men konfessionella söndagsskolor och kvällsaktiviteter är frekvent förekommande. I ett sekulärt samhälle respekteras religiösa övertygelser lika mycket, men inte mer, än övertygelser av andra slag än religiösa.

Och det kan jag bara hålla med Sturmark om. Jag vill heller inte ha religiöst förtryck, på något sätt. Jag vill också att det finns en frihet att debattera och opinionsbilda i ett öppet samhälle. Men sen skriver Sturmark:

Så är det inte idag i Sverige. Svenska kyrkan ges en särställning i många avseenden, inte bara juridiskt och inom statens hägn, utan också i radio och tv och andra offentliga sammanhang och ceremonier.

Okey…? säger jag då. Hur har då Sturmark tänkt sig att det ska se ut - egentligen? Hur är hans samhälle uppbyggt? Om vi nu ska få finnas sida vid sida - på samma villkor - hur ska det då gå till om det inte är bra som det är idag?

För min religiösa och kristna övertygelse (tillsammans med Svenska kyrkan) gör att vi (som kyrka och kristna) vill synas och höras, med gudstjänster, musik, klockringning, debattartiklar, demonstrationer, synpunkter och opinion. Vi tycker att det är viktigt att julen faktiskt också firas till åminnelse av Jesus födelse och skulle aldrig någonsin vilja hade på något annat sätt.

När det gäller radio och TV så finns det säkert någon student eller något opinionsinstitut som har räknat ut hur mycket tid det är som är religion och andliga frågor i etern och hur mycket tid det är som är "sekulär". (hjälp mig gärna att hitta en sådan undersökning!)

Jag är till exempel inte så himla intresserad av alla de här "spök- och mediumserierna" som går på TV. Medium som står och ryser och säger "oj, oj, här har det hänt något hemskt" osv. Det där tror jag bara är bluff och båg. Men vi har ett fritt samhälle och därför får också dessa program finnas.

Jag kan hålla med Sturmark om att det kan saknas andra religioner i etern (även om jag kanske inte tror att han egentligen vill ha mer religion i TV och radio). Visst är det mycket få muslimska och judiska gudstjänster som visas i SVT. Det vore kanske något för SVT att ta till sig. Inte på bekostnad av det som redan görs och som är en del av vårt samhälle - som helgsmålsbönen till exempel, utan det är något som ska kompletteras. Dessa tre abrahamitiska religionerna firar ju gudtjänst på olika tider - det kan inte vara några problem att få plats i TV och radio med detta på fredag, lördag och söndag!

Nej, det skulle vara mycket intressant om Sturmark förklarade hur det där samhället skulle se ut som han så vackert beskriver - och hur det är skillnad mot det samhället vi faktiskt redan lever i.

Ingen tvingar Sturmark att gå i kyrkan. Ingen tvingar honom att se gudstjänsterna på TV. Ingen säger att han måste tro på Gud. När skolorna går till kyrkan så är det en naturlig del av vårt samhälle - en stor del av vårt samhälle firar faktiskt jul till åminnelse av Jesus födelse.

Att undanhålla skolungdomarna denna lärdom skapar ungdomar med stora kunskapsluckor. Kunskap som Sturmark själv fick som barn och ungdom och själv kunde ta ställning till i sitt liv. Men om ungdomarna idag undanhålls den informationen och dimensionen av livet kommer en stor pusselbit att saknas för framtidens ungdomar.

Ur POSKs handlingsprogram

Svenska kyrkan är en folkkyrka, en öppen kyrka som har ansvar för alla som bor i landet och därför inbjuder alla att delta. En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar, måste för att behålla sin identitet ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon.
(…)
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.
(…)
Att stärka känslan av att höra till Svenska kyrkan är en uppgift för alla kyrkans församlingar även i ett mångkulturellt sammanhang.

Se gudstjänster på webben

2011-12-21T10:00:00.004+01:00

Om du inte har möjlighet att gå till kyrkan själv - eller vill titta efteråt så kommer finns det flera chanser att se gudstjänster.

Dels finns det gudstjänster i SVT (dessa kan du se på TV eller efteråt på SVTPlay). Under julhelgen kan vi se biskop Johansson som på julafton berättar om den första julnatten från herdarnas äng i Betlehem, Israel. Biskop Modéus ser vi från Linköpings stift och ärkebiskopen är med i gudstjänsten från nyårsafton. Däremellan ser vi andra gudstjänster från Linköpings stift.
Här kan du läsa om alla gudstjänsterna i SVT>>

Du kan också se gudstjänster på webben när Svenska kyrkan Play kommer att sända gudstjänster från Kummelby och Turebergskyrkan i Sollentuna. Läs mer om det här>>
Här kan du se testsändningen från Turebergskyrkan.

http://play.svenskakyrkan.se/?mid=0014240C

På Svenska kyrkan Play kan du också se Magasinet och sändningar från Svenska kyrkans forskardagar. http://play.svenskakyrkan.se/

Lärofrågor och biskoparna

2011-12-21T08:00:00.004+01:00

Från SPT, Svensk Pastoraltidskrift, har vi fått lov att publicera följande artikel, skriven av Hans-Olof Andren.

I en artikel i SPT nr 20/2011 skriver Gunnar Carlsson om ”Biskopens och läroämbetets ställning genom 1982 års kyrkomötesreform”. Budskapet är att läroämbetet i realiteten avskaffades genom 1982 års kyrkomötesreform. I en intressant genomgång av litteraturen om biskopsämbetet fram till 2006 finner Gunnar Carlsson stöd för sina slutsatser. Vad Gunnar Carlsson tycks ha missat är den mycket betydelsefulla ändring i kyrkoordningen som gjordes nyligen. Från och med 1 januari 2011 har biskoparna i realiteten en vetorätt i kyrkomötet vad gäller lärofrågor. Denna stora förändring har uppmärksammats mycket lite, varför jag med denna artikel vill fästa SPT:s läsekrets uppmärksamhet på förändringen.

Demokratiutredningen, som arbetade under åren 2005-2008 och som jag tillhörde, hade bland annat som uppgift att behandla frågan om biskoparnas ställning i kyrkomötet. Bakgrunden var naturligtvis återkommande motioner i kyrkomötet med förslag att biskoparna skulle ha fullt ledamotskap av kyrkomötet, inte bara ha förslags- och yttranderätt och delta i läronämndens och utskottens arbete. Utskottet konstaterade i sitt slutbetänkande ”Styra och leda” (Svenska kyrkans utredningar 2008:1), att frågan hade en direkt koppling till lärofrågors behandling över huvud taget i kyrkomötet. En särskild beslutsordning med krav på kvalificerad majoritet fanns ju för sådana lärofrågor där läronämnden i sitt yttrande hade angett att ett visst beslut i en lärofråga skulle strida mot ”Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära”. Men det fanns flera problem med den då gällande ordningen.

För det första är läronämnden ett beredande organ, som gör sina yttranden innan ärendena behandlas i utskott. Det går därför inte alltid att veta exakt vilka förslag till beslut som utskottsbehandlingen kommer fram till, än mindre vilka utskottsreservationer som kan komma att finnas och vilka särskilda yrkanden i plenum som kan komma att göras. Undantagsvis står det förstås redan innan utskottsbehandlingen klart att ett visst beslutsförslag strider mot läran. Ett exempel är en motion till 2005 års kyrkomöte med förslaget att nattvardsbordet skulle öppnas också för odöpta. Här yttrade sig läronämnden att ”Det skulle strida mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära att skilja dop och nattvard åt.” Om kyrkomötet skulle ha bifallit motionen (vilket inte var aktuellt) skulle därför den då gällande särskilda beslutsordningen sannolikt inträtt. Den innebar, att ärendet skulle sändas tillbaks till läronämnden för förnyat yttrande, och sedan till utskottet för ny behandling, och det är inte säkert att detta hade varit tidsmässigt möjligt under resterande tid av kyrkomötessessionen. Ärendet hade i så fall blivit uppskjutet ett år. Tanken med en förnyad beredning är naturligtvis att man skall komma fram till ett beslutsförslag som överensstämmer med läran. Skulle kyrkomötet likväl gå emot läronämnden – ett högst osannolikt scenario – skulle det krävas 2/3 majoritet för beslut.

Men så klara ställningstaganden från läronämnden är rätt sällsynta. Ofta har det snarast blivit ett uttalande om vad som bör uppmärksammas vid ärendets vidare behandling – ett yttrande som i och för sig enligt min erfarenhet (som sträcker sig från 1983) alltid vägt mycket tungt vid utskottets behandling. För det andra fanns det ett annat problem. Läronämnden var skyldig att yttra sig i frågor om bland annat gudstjänsten och Svenska kyrkans vigningstjänst. Men gränsdragningen mellan vilka ärenden läronämnden skall yttra sig över och i vilka läronämnden kan avstå från yttrande har varit flytande. Vid kyrkomötet 2004 fanns en motion om ”Riks- och stiftskollekternas avskaffande” där läronämnden yttrade sig, men också en motion ”Flytt av riks- och stiftskollekter samt småskrift om kollektens betydelse i gudstjänsten” där läronämnden inte yttrade sig. Båda handlade om gudstjänsten men bedömdes olika ur lärosynpunkt. Vid 2007 års kyrkomöte yttrade sig läronämnden över ”Förändrade regler för tillsättning av domprost”, medan motionen ”Kyrkoherdens valbarhet till kyrkofullmäktige i större kyrkliga samfälligheter” till 2002 års kyrkomöte inte föranledde något läronämndens yttrande. Båda motionerna handlar otvivelaktigt om vigningstjänsten.

Det fanns alltså ett behov av att skilja lärofrågor i en mer kvalificerad bemärkelse från de många frågor som har ”läromässiga implikationer”. För samtliga är läronämndens yttrande av stor betydelse för utskottsbehandlingen och kyrkomötets beslut, men för de mer kvalificerade frågorna borde ett starkare skydd skapas. Utredningen fastnade för att definiera de ”kvalificerade” lärofrågorna på ett nytt sätt, och att införa ett slags veto för biskoparna vid beslut i sådana frågor. Det är alltså vid beslutstillfället ”vetorätten” utövas, inte vid beredningen, och det är biskoparna, inte läronämnden, som har vetorätten. Den praktiska och tekniska utformningen av bestämmelserna var dock inte enkel att komma fram till. Utredningen brottades längs med frågan, men slutligen under ett sammanträde i Växjö (på inbjudan av ledamoten biskop Sven Thidevall) föll alla pusselbitar på plats. Vår otrolige sekreterare Gunnar Edqvist hade natten innan skrivit tänkta propositionsordningar för olika möjliga lärofrågors behandling, och äntligen stod det klart för oss hur det hela skulle kunna gå till. Efteråt kallade vi i utredningen detta för ”undret i Växjö”.

Utredningen föreslog alltså att biskoparna skulle få rätten att stoppa ett förslag till beslut i en lärofråga som de ansåg stred mot Svenska kyrkans lära. Vårt förslag fann nåd hos remissinstanserna, kyrkostyrelsen och kyrkomötet, som fattade ett vilande beslut 2009 och det definitiva beslutet år 2010. (Lärofrågors behandling är en sådan fråga som måste beslutas vid två på varandra följande kyrkomöten.) Två omständigheter kan ha bidragit till att denna betydelsefulla ändring inte uppmärksammats ordentligt: dels att frågan kom i skuggan av vigselfrågan år 2009, dels att ikraftträdandet inte skedde förrän 2011 på grund av ordningen med två kyrkomötesbeslut. Desto större anledning att nu se lite närmare på förändringen.

Liksom tidigare skall lärofrågor i kyrkomötet beredas av läronämnden, som fortfarande består av biskoparna och 8 valda ledamöter. Så här står det i kyrkoordningens 11 kapitel:

16 § Läronämnden ska bestå av stiftens biskopar och åtta andra ledamöter valda av Kyrkomötet.

Ärkebiskopen är ordförande i Läronämnden. Läronämnden ska inom sig välja en vice ordförande.

17 § Läronämnden ska yttra sig innan Kyrkomötet beslutar i ärenden som gäller

1. grundläggande bestämmelser om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,

2. att anta eller ändra Svenska kyrkans böcker,

3. bestämmelser om gudstjänster, sakrament och övriga handlingar,

4. bestämmelser om kyrkans vigningstjänst, och

5. ekumeniska överenskommelser.

Läronämnden ska beredas tillfälle att yttra sig i övriga lärofrågor.

Läronämnden ska, om den avger yttrande enligt andra stycket, ange om det gäller en sådan lärofråga där den särskilda beslutsordningen enligt 18 § kan bli tillämplig.

Vad skiljer dessa paragrafer från den tidigare formuleringen? I första hand att punkterna 2, 3 och 4 i paragraf 17 gjorts mer kvalificerade. Förut stod exempelvis bara ”Svenska kyrkans böcker”, nu står det ”att anta eller ändra Svenska kyrkans böcker”. Det är ändringarna i psalmboken eller handboken som är den verkliga lärofrågan, inte motioner om att göra psalmboken tillgänglig på internet eller önskemål om en utredning om gladare mässmusik eller en ny bönbok.

Liksom tidigare kan läronämnden yttra sig över ”övriga lärofrågor”, vilket i praktiken är de flesta frågor – ofta kan man hitta någon läromässig anknytning i nästan alla ärenden. Men om läronämnden menar att ett visst beslut i en sådan övrig lärofråga kan komma att strida mot kyrkans tro, bekännelse och lära måste den ange detta redan i sitt yttrande. Tidigare gällde att läronämnden alltid måste ange i sitt yttrande att ett visst beslut skulle strida mot läran, och det gjorde läronämnden alltså mycket sällan, eftersom beslutsförslagen inte var kända för läronämnden när den skulle yttra sig. För de mer kvalificerade lärofrågorna (punkterna 1-5) behövs därför inte längre något ställningstagande från läronämnden redan i beredningsskedet.

Vad innebär då det nya läroskyddet? Det innebär att om biskoparna, oberoende av läronämndens yttrande, finner att ett föreslaget beslut skulle strida mot läran vidtar en komplicerad och tidskrävande process, ”den särskilda beslutsordningen”:

18 § När Kyrkomötet skall besluta i något ärende som anges i 17 § första stycket eller i ett ärende där Läronämnden i sitt yttrande enligt 17 § tredje stycket har angett att en särskild beslutsordning kan bli tillämplig gäller följande.

1. När det har fastställs vilka beslutsförslag som föreligger men innan Kyrkomötet fattar beslut ska biskoparna besluta om den särskilda beslutsordningen i punkt 2 ska tillämpas om Kyrkomötet bifaller ett visst förslag. Biskoparna får fatta ett sådant beslut om de finner att ett förslag inte bör genomföras därför att det strider mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

2. Om Kyrkomötet bifaller ett förslag för vilket biskoparna har beslutat att en särskild beslutsordning ska gälla ska det förslaget tas upp på nytt vid Kyrkomötets andra sammanträde året efter att val till Kyrkomötet har ägt rum. Läronämnden ska då åter yttra sig och ärendet på nytt beredas i utskott innan Kyrkomötet fattar ett slutligt beslut.

3. Om Kyrkomötet vid det slutliga beslutet bifaller ett förslag för vilket biskoparna har beslutat att den särskilda beslutsordningen ska gälla, måste minst tre fjärdedelar av de röstande bifalla förslaget för att det ska genomföras.

Biskoparna har alltså fått en helt ny funktion vid beslut i lärofrågor. Biskoparna – inte läronämnden – får alltså lägga in veto i lärofrågor. Praktiskt går det till så, att om det under debatten yrkas bifall till förslag i en lärofråga – ett utskottsförslag, en reservation i utskottsbetänkandet eller ett under överläggningen framställt särskilt yrkande – har biskoparna tiden fram till nästa dags plenum på sig att säga ifrån att detta förslag strider mot läran. Om biskoparna skulle vara oeniga, gäller enkel majoritet i biskopskollegiet. Om kyrkomötet trots detta beslutar till förmån för ett sådant förslag – ett mycket osannolikt beslut, enligt min erfarenhet – skjuts hela frågan upp till nästa mandatperiod. Och om då det nyvalda kyrkomötet, efter ny behandling i läronämnd och utskott, skulle framhärda, vilket är helt otroligt, krävs tre fjärdedels majoritet. Tala om hängslen och livrem!

Min uppfattning är att Svenska kyrkan med denna nya beslutsordning i lärofrågor har fått en mycket bättre och säkrare behandling av lärofrågor, där biskoparna fått en ny och central roll. Jämfört med att ge biskoparna rösträtt i kyrkomötet är detta ett mycket bättre sätt att försäkra oss om att beslut i lärofrågor tas på ett betryggande sätt. Sedan är det en helt annan sak att jag av andra skäl hade önskat att biskoparna hade fått rösträtt i kyrkomötet. Engagemanget och arbetsglädjen blir annorlunda om man ställs inför kravet att ta ställning. Under en period var biskoparna rätt passiva i kyrkomötet, men detta har glädjande nog förändrats under senare år. Men om man har varit delaktig i ett beslut är det lättare att känna sig lojal med det, även om man inte alltid vinner gehör för den egna uppfattningen. Biskoparna är förstås också nyckelpersoner för den så kallade receptionen av besluten i stift och församlingar. Men trots avsaknaden av rösträtt för biskoparna är jag faktiskt stolt över vår nya ordning för behandling av lärofrågor. Jag tror att den står sig rätt väl i en internationell jämförelse.

Hans-Olof Andrén

POSKs ledamot i Demokratiutredningen 2005-2008

Kollekt till SKUT eller inte

2011-12-20T09:00:00.004+01:00

Kyrkoherden i Täby, Stockholm, Johan Blix, skriver i en debattartikel i Kyrkans Tidning att kollekten på Alla Helgons Dag borde tillfalla församlingen istället för utlandsförsamlingarna.
Kyrkans Tidning: Kollekten Alla Helgons dag är fel>>
Johan Blix skriver:

Att motivera alla dessa sörjande att skänka pengar till kyrklig verksamhet i utlandsförsamlingar som i mångt och mycket betjänar utlandssvenskar som är medlemmar i Svenska kyrkan utan att betala kyrkoavgift är inte lätt. Frågan är om det över huvud taget är rätt att ta upp rikskollekt till Skut? Saken är åtminstone i ett helt annat läge än på sjömansmissionens och sjömanskyrkans tid.
(…)
Låt kollekten Alla helgons dag bli en församlingskollekt, eller hitta ett relevant kollektändamål som anknyter till situationen för de som kommer till kyrkorna denna dag.

På detta skriver Anders Roos, kyrkoherde i Sollentuna, Stockholm, och ledamot i nämnden (eller rådet som det numera heter) för utlandskyrkan, ett svar som han låter oss publicera. Det finns också på utlandskyrkans facebooksida.

Bäste Johan!

Kyrkoherde i Täby, prost i Roslagen, kyrkomötesomdbud för (s). Om kollekten på Alla helgons dag siktar du galet!

Kollekten på Alla Helgons dag går till Svenska kyrkan i utlandet för ”det diakonala arbetet och kris och katastrofarbete”. Vi är flera som minns Svenska kyrkans insatser vid olyckor och katastrofer utomlands. Många av dem som kommer till kyrkorna vid Allhelgona minns också. Tillsammans försöker man gå vidare efter den hjälp som getts – av Svenska kyrkan utomlands. Kolleken är inte svår att motivera!
De syföreningsdamer som stickar julklappar till sjömän är få. Men ett arbete bland sjömän finns fortfarande. Världen förändras och villkoren är annorlunda. I dag handlar det mer om svenskar som arbetar utomlands, unga kvinnor som arbetar som ”au-pair”, ungdomar som seglar runt världen som back-packers, turister som seglar snett och många andra.
Du vet vilken betydelse en kyrka i utlandet har för soldater som tjänstgör utomlands. Större behov finns hos dem som inte har den ”militära tryggheten”.
Medlemmar i församlingarna utomlands är inte mer välbeställda än dina egna församlingsbor i Täby. Jag tror det finns fler behövande svenskar utomlands än det finns behövande i Täby. Vi som har sett den sociala nöden vet!
Kollektändamål kan alltid diskuteras, men kyrkomötets kollektberedning ökar antalet rikskollekter till Svenska kyrkan i utlandet. Kan det bero på att man har sett ett behov som du inte sett?
Verksamheten i Svenska kyrkans församlingar bekostas till stor del av församlingarna själva genom insamlade medel. Från Sverige bidrar vi med viss personal och vissa lokaler.
Det är lätt att skjuta men svårare att sikta och den här gången drabbades din egen fot!
Hoppas att du är ensam i (s) att tycka som du gör!

Anders Roos, prost i Sollentuna. Kyrkomötesombud och ledamot i Rådet för Svenska kyrkan i utlandet (posk)

Ur POSKs handlingsprogram:

Svenska kyrkan i utlandet, är en betydelsefull del av kyrkan som vänder sig till alla de svenskar som av olika anledningar vistas utanför Sverige en längre eller kortare tid. Arbetet utomlands har mycket olika förutsättningar inte minst när det gäller juridisk status och finansiering. Verksamheten finansieras med lokalt insamlade medel, genom anslag från kyrkan på nationell nivå och genom insamlingar i Sverige.

Det är angeläget att utlandskyrkans arbete knyts närmare kyrkan i Sverige och ekumeniskt till de kyrkor som finns där verksamheten är förlagd. Visby stift har ett särskilt ansvar för församlingar och präster i utlandet, och viss rösträtt tillkommer utlandsförsamlingarna vid valet av biskop i Visby stift. POSK anser att utlandsförsamlingarna ska bli representerade i kyrkomötet och i utlandskyrkans styrelse

Kritiserad debattör kvar som präst

2011-12-19T10:44:00.005+01:00

Ulla Karlsson, präst i Västerås stift, som i våras skrev en artikel i Kyrkans Tidning där hon ifrågasatte synden och försoningen. Debatten har både i Kyrkans Tidning och på andra medier varit hög. Vilket är bra - självklart ska vi prata om teologiska djupa och svåra frågor. Men det har också riktats kritik mot att biskopar och företrädande teologer har hållit sig tysta.

Ulla Karlsson anmäldes till domkapitlet i Västerås och kallades till ett möte som hon inte kom på. Ja, turerna har varit många. Överklagande och nya möten.

Tidigare i höst meddelade Ulla Karlsson att hon slutar sin anställning som präst i församlingen.
Och nu har domkapitlet i Västerås beslutat (13 december) att Ulla Karlsson får vara kvar som präst i Svenska kyrkan. Hon får en prövotid under tre år.

Kyrkans Tidning skriver:

Domkapitlet menar dock att ”Ulla Karlsson har ett förenklat sätt att se på försoningsbegreppet och att hon synes missat begreppets komplexitet och mångfald. Hon lyfter av flera möjliga alternativ genomgående fram ett enda”.
(…)
Det ömsesidiga ansvar som domkapitlet och Ulla Karlsson har innebär istället att Ulla Karlsson under en prövotid bearbetar frågor rörande sin roll och sitt ansvar som präst. Prövotiden ska användas på sätt som Ulla Karlsson och biskopen kan finna lämpligt.

Dagen: Präst får tre års prövotid>>
Kyrkans Tidning: Ulla Karlsson kvar som präst>>
DalaDemokraten: Ulla Karlsson får bli kvar som präst i Svenska kyrkan>>
Kyrkans Tidning: Webbdebatt - Plocka bort talet om synd, skuld och slaktade lamm>>

Storasyster i Vassen skriver bra om beslutet: Om jag inte var så trött>>

Religionen och skolan

2011-12-19T10:21:00.004+01:00

Debatten vill aldrig sina när det gäller adventssamlingar, krubbesök och luciafirande i kyrkan.

Biskop Antje Jackelén har twittrat med skolverkets generaldirektör Anna Ekström, det kan vi läsa på kyrkoordnarens blogg: Biskop Antje och skolverkets generaldirektör>>

Jonas Eek, präst i Göteborgs stift, teologie doktor vid Lunds universitet, har också skrivit en debattartikel som jag finner på SVTs webbsida:
Skolverket vantolkar skollagen>>

Jonas Eek avslutar med att skriva:

Denna tydliga skrivning skärper grundfrågan: Varför ska en skola besöka kyrkan i advent? Svaret är fortsatt detsamma: Ja, varför inte. Advent är en kristen högtid som starkt har präglat och fortfarande präglar vårt samhälle. Skolan är en del av detta samhälle och bör kunna samverka med samhället. I linje med detta anger skolans läroplan att kyrkans högtider och traditioner ska behandlas i skolans undervisning. Som komplement till skolans undervisning ger skollagen dessutom stort utrymme för andra aktiviteter inom ramen för begreppet utbildning.

Här kunde – och borde – debatten ha varit slut. Att den inte är det vittnar om att debatten är betydligt mer emotionell än förnuftsbaserad, och att Skolverkets tolkningar av lagen är djupt problematiska.

Ur POSKs handlinsgprogram:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Invandrartäta områden i storstäderna med sin mångkulturella och mångreligiösa befolkning är en stor utmaning för Svenska kyrkan. Som ”minoritetskyrka” måste Svenska kyrkan utveckla nya arbetsformer för diakoni, undervisning, gudstjänst, ekumenik och mission. Bland våra invandrare finns många kristna grupper. Dessa kan vara en tillgång som inte får glömmas bort. Med sina skilda erfarenheter kan de berika och inspirera församlingarnas gudstjänstliv och övriga verksamheter.
(…)
Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

Bön som läkemedel

2011-12-19T09:08:00.004+01:00

Jag såg på ett föredrag på TED om en man som startat en webbsida där patienter kan dela erfarenhet med varandra. Webbsidan startade han när han bror fick ALS och nu är webbsidan mycket stor. Där finns möjlighet att jämföra symtom, behandlingar och hur man mår. Där finns möjlighet att göra tidslinjer och få senaste rönen av nya behandlingar. Därför att människor delar med sig av sina erfarenheter.
Här kan du se hela föredraget>>

Det som var intressant, tycker jag, var att där finns också möjlighet att jämföra om böner spelade någon roll. Är det någon som har sett en jämförande studie för böners roll i en läkande process? Jag hade aldrig hört talas om det - men här delar människor med sig av hur mycket de ber, hur de tycker de mår, vilka mediciner de tar och så vidare.

Här nedan ser du en faximil på en del av den webbsidan. Här kan du gå in på hela webbsidan>>
Att böner spelar roll vet den som är kristen. Ibland får vi bönesvar direkt - ibland dröjer det länge, länge innan vi ser bönesvaret. Ibland känner vi oss helt utlämnade. Men då skulle jag vilja återvända till det citat som jag skrev om här>>, Doreen Månsson som sa:

- Jag brukar säga att gudstron är min flytväst. Jag vet att när det går käpprätt åt skogen och hela havet börjar storma, då har jag åtminstone flytväst. Det betyder inte att jag slipper bli kall, livrädd och panikslagen. Men jag kommer inte drunkna.

Jag känner igen mig väldigt väl i den beskrivningen. Livet blir inte på något sätt enklare eller lättare för att jag är kristen eller att jag kan be till Gud och Jesus. Men… jag vet att jag inte kommer att drunkna. Jag vet att det alltid finns någon som lyssnar, någon som ser mig, även i de mörkaste stunder.

Svenska kyrkans bönewebb har också blivit ett ställe där människor lämnar sina böner, stora som små. Och flera av bönerna är publicerade i en bok som går att köpa genom Svenska kyrkan och en del av behållningen går till Svenska kyrkan internationella arbete>>

Läs mer om bön här>>
Svenska kyrkans bönewebb>>

Fairtrade sänder en julhälsning

2011-12-16T13:39:00.003+01:00

Från Faritrade - där Svenska kyrkan är en del - kommer en julhälsning:

Julhälsning från Fairtrade 2011 from Fairtrade Sverige on Vimeo.

Det finns många sätt att ge bort rättvisa och omtänksamma julklappar. På Svenska kyrkans webbsida kan du till exempel beställa matkassar, getter och skolgång. Ett bra tips när du vill göra flera glada.

Så här skriver Svenska kyrkan på sin webbplats:

Julklappstips från Svenska kyrkan

Pocketboken Be med böner från anonyma svenskar är fängslande läsning som också säger något om vår samtid. Foto: Magnus Aronson/IKON

[2011-12-15 07:20]
Ge bort en julklapp som glädjer fler än den du ger den till! Kanske för att den är Fairtrade-märkt eller för att den säljs till förmån för utsatta människor. Svenska kyrkan tipsar om allt från årets julklapp matkassen till den nya konfirmandbibeln.

I år är det matkassen som är Årets julklapp enligt HUI Research, tidigare Handelns Utredningsinstitut.

Precis som att många regelbundet betalar för matkassar till sig själva kan den som köper Svenska kyrkans matkasse symboliskt betala för mat för dagen för andra. Antingen varje månad, som månadsgivare, eller med julgåva. Då får mottagaren ett kort med texten Årets julklapp.

Tre exempel på hårda paket till förmån för utsatta:

Tobias Helldin med musiker och sångerskan Sarah Riedel har nyligen spelat in en jazzinspirerad cd-skiva där hela försäljningssumman går till Afrikas horn genom Svenska kyrkans internationella arbete. Provlyssna på skivan och beställ den här.
Drottning Silvias bönbok vill vara ett stöd för den egna andakten. Tio kronor av varje såld bok går utsatta barn genom Svenska kyrkans internationella arbete. Fotografier av kung Carl Gustaf.
I bönepocketen Be finns böner som anonyma människor i Sverige skrivit in på Svenska kyrkans bönewebbplats www.svenskakyrkan.se/be Bönerna är skrivna direkt ur hjärtat och säger mycket om vår samtid. 15 kronor för varje såld pocketbok går till gatubarn och döva barn i Indien, Filippinerna och Etiopien

Handla symboliska gåvor i webbshop
I Svenska kyrkans webbshop kan du köpa symboliska julklappar där du ger skolgång eller rent vatten människor runt om i världen och samtidigt få ett kort att ge bort på julafton.

EFS, missionrörelsen inom Svenska kyrkan, har en egen webbshop där man kan handla allt från stöd till gatubarn i Etiopien till kurser om kristen tro för nyfikna i Sverige.

Svenska kyrkan i utlandet finns till för svenskar utomlands i både glädje och sorg.

Stöd insatser här hemma
Den som vill stödja utsatta människor i Sverige kan till exempel ge en gåva till Hela människan som bland annat arbetar för barn som växer upp i missbruksfamiljer. Hela människan har 20 secondhandbutiker, se en lista här.

Andra alternativ för att nå människor i utanförskap i Sverige är genom Stadsmissionen eller med en gåva till någon av diakoniinstitutionerna Vårsta (Härnösand), Samariterhemmet (Uppsala), Bräcke (södra Sverige), Ersta (Stockholm) och Stora Sköndal (Stockholm).

Populärt med Fairtrade
Fairtrade-märkta (rättvisemärkta) varor blir allt populärare i Sverige. I oktober var nästan 400 000 svenskar med och fikade rättvist i den så kallade Fairtrade Challenge. Det är nästan en av 25 svenskar.

Många vill också handla etiskt riktigt i dag. En undersökning från november visar att nästan nio av tio konsumenter vill att kommunerna ska ställa etiska krav i offentlig upphandling. Förmodligen betyder det också att Fairtrade och rättvist handlade julklappar är välkomna.

Köp en rättvis julklapp
I en vanlig matvarubutik finns ofta Fairtrade-märkt choklad att köpa. Det finns också butiker som säljer keramik, smycken, leksaker och konsthantverk till exempel, där producenterna, till exempel ett kvinnokooperativ, får en stor del av vinsten och därmed kan få ett bättre liv. Titta på en lista över butiker som är återförsäljare och se om det finns en butik nära dig.

Sackeus AB är en grossist som säljer många rättvist producerade produkter. Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen – som Svenska kyrkans internationella arbete tidigare hette – var med och startade Sackeus.
Företag kan köpa presentkorgar och annat från Sackeus. På webbplatsen finns också en lista över Sackeus återförsäljare.
Maria Sandell

Ur POSKs handlingsprogram:

POSK anser att kyrkan ska tala tydligt om miljö och rättvisa. En ohållbar livsstil orsakar förutom sociala orättvisor och miljöförstöring också klimatförändringar. Vi riskerar alla, men främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi människor kan bromsa den negativa utvecklingen genom att vi värnar skapelsen.
Ett sätt att ta ansvar är att endast efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar samhällsutveckling i samklang med hela skapelsen. Därför är det naturligt att POSK förespråkar rättvis handel.

Församling - vad är det?

2011-12-16T10:18:00.004+01:00

I tidningen Dagen skriver idag biskop em Biörn Fjärstedt en debattartikel "När kyrkan inte blir som tänkt">>

Fjärstedt skriver:

Strukturutredningen i Svenska kyrkan håller fast vid en princip att det partipolitiska systemet ska ha makten, när det bestäms om pengarna. "If things can go wrong ?" Berör det frikyrkorna? Erfarenheten visar att de lever med Svenska kyrkans ordningar som ett paraply. Av det som framgått förefaller också de nya frikyrkobildningarna bygga på goda förhoppningar utan genomtänkta spärrar mot möjliga urspårningar.
Det tydligaste hotet gäller regelverket för vad en församling är. Församlingen vidgas till en storhet, som inte i någon rimlig mening kan just församlas, bara administreras. Om det är något frikyrkorna kunde bidra med, är det vad en församling i biblisk och traditionell kristen mening kunde sägas vara.
Alla förstår att kyrkornas kris inte är mönstret för administration utan hur evangeliet ska kunna behålla sitt fäste i svensk kultur och folkmedvetenhet. Där finns gemensam sak att göra för alla goda krafter: att hålla fast vid den kristna föreställningen att församlingen är de som kan församlas, komma samman, det bibliska "epi to auto", för att på Herrens dag höra evangeliet läsas och utläggas och att fira evkaristin, brödets och vinets måltid.

När jag har läst strukturutredningen så har jag uppfattat att deras vilja var att just skapa dessa församlingar - där man kan fira gudstjänst, höra ordet och fira nattvard. Även om man inte har den ekonomiska förutsättningen för att genomföra alla fyra grundläggande uppgifter (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). Men kan man fira gudstjänst så får man vara församling (om man tillhör ett pastorat som kan se till att de fyra grundläggande uppgifterna blir utförda).

Jag håller helt med Fjärstedt om att det är viktigt att fundera över vad en församling är. Men frågan är - går det att ha en mall som passar över hela Svenska kyrkan på det svaret? Vad är minsta gemensamma nämnare som utgör en församling? Och vad är det som ska säga att detta är rätt och detta är fel? Är kanske strukturutredningens förslag bra och genomförbart? Eller kommer vi nästa år att se andra, innovativa förslag på hur vi ska definiera en församling?

Ur POSKs handlingsprogram:

Stiften som har ansvaret för att församlingar och pastorat är lagom stora behöver föra en nära dialog med församlingar som berörs av förändringar. POSK anser att denna måste utgå från en reflektion över vad en församling är och hur den kan verka med utgångspunkt i det lokala engagemanget. Stiften bör i framtiden ges en större roll i den ekonomiska utjämningen och erbjuda pastoraten stöd i ansvaret för kyrkobyggnader och fastighetsförvaltning.

Igår var sista dagen för remissen. På facebook såg jag flera som meddelade att de nu skickat in remissvaret. Jag avundas inte de på kyrkokansliet som nu har det grannlaga uppdraget att sammanställa alla remisser och ge oss beslutande ett underlag att ta ställning till.

Uppdaterad 2011 12 19
Frimodig kyrka bloggar: Kyrkan i rövarhänder enligt biskopen?>>

Reflektera inför julen säger ÄB

2011-12-16T10:08:00.003+01:00

Svenska kyrkan har gjort en SIFO-undersökning som har fått stort genomslag i media.

Så här skriver Svenska kyrkan på sin webbsida:

Ärkebiskopen: Julen är kidnappad av kommersen

Att svenskarna blir på sämre humör i julruschen visar att vi måste reflektera över varför vi firar jul, anser ärkebiskop Anders Wejryd. Foto: Magnus Aronson/IKON

Enligt en Sifo-undersökning som genomförts på uppdrag av Svenska kyrkan blir nästan var tredje svensk (29 procent) på sämre humör av julruschen. 25 procent av svenskarna uppgav att det som är mest stressande i samband med julen är alla julklappar som ska köpas.

I förra årets undersökning uppgav var fjärde svensk att de blev på sämre humör av julruschen. Också då var det julklappsinköpen som upplevdes mest stressande.

Vi borde reflektera över vad vi vill med julen
– Att allt fler blir på dåligt humör inför julen är ju för tokigt! Det visar att vi borde reflektera över varför vi firar jul och vad vi vill med julen. Den handlar ju egentligen om samhörighet och delande, men julen har blivit kidnappad av kommersen, säger ärkebiskop Anders Wejryd.

I undersökningen slås även fast att årets julklapp, matkassen, troligtvis inte kommer att bli någon försäljningssuccé. Endast en procent av svenskarna uppger att de planerar att ge en prenumeration av en matkasse till någon i julklapp. Och knappt en av fem vill få en matkasse.

Annorlunda matkasse från Svenska kyrkan
– Vi har tagit fram en annorlunda matkasse som kostar 100 kronor och det vore roligt om den kunde bli årets julklapp. Vår matkasse innehåller exempelvis fruktplantor och skolgång och ger människor i utvecklingsländer en möjlighet att äta sig mätta, ta sig ut ur fattigdom och skapa ett tryggare liv, säger Anders Wejryd.
Stefan Håkansson

Sifo-undersökning om känslor inför julen

35 procent av svenskarna ser inte fram emot julfirandet i någon större utsträckning
50 procent av svenskarna kan tänka sig att köpa färre julklappar och istället ge pengarna till välgörande ändamål
59 procent svarade att de kan tänka sig att köpa mindre julmat och istället ge pengarna till välgörande ändamål
37 procent svarade att de slänger mycket eller en del av all den julmat de köper
Undersökningen genomfördes av SIFO bland 4 200 svarande i åldern 18 år och uppåt under perioden 30 november till 9 december 2011.

Här hittar du länkar till fler medier som skrivit om undersökningen:

En sur jul?

Sveriges Radio - ‎15 dec 2011‎

Det är Svenska kyrkan som med hjälp av Sifo har ställt frågor om julen till svenska folket. Svaren visar att den där schablonen av tindrande ögon och julmys inte existerar i samma utsträckning som man kanske kan tro. Var fjärde kronobergare känner sig ...

"Kommersen har kidnappat julen"

helagotland.se - ‎6 timmar sedan‎

Bakom den nationella undersökningen står Svenska kyrkan i samarbete med Sifo. Av de 4 200 svaren i åldern 18 och äldre var 200 från Gotland. Julen gör 29 procent av de tillfrågade gotlänningarna på sämre humör, medan hela 37 procent säger att de inte ...

Julstressen gör många svenskar på dåligt humör

Dagen.se - ‎7 timmar sedan‎

Nästan var tredje svensk blir på sämre humör av julruschen. Det visar en Sifo-undersökning som genomförts på uppdrag av Svenska kyrkan. - Att allt fler blir på dåligt humör inför julen är ju för tokigt, säger ärkebiskop Anders Wejryd. ...

Ärkebiskopen: Julen är kidnappad av kommersen

MyNewsdesk (pressmeddelande) - ‎14 dec 2011‎

Enligt en Sifo-undersökning som genomförts på uppdrag av Svenska kyrkan blir nästan var tredje svensk (29 procent) på sämre humör av julruschen. 25 procent av svenskarna uppgav att det som är mest stressande i samband med julen är alla julklappar som ...

Blir vi arga av julen?

Webben 7 - ‎22 timmar sedan‎

Sifo-undersökningen har genomförts på uppdrag av Svenska kyrkan och av de 200 som svarade på undersökningen i Västernorrlands län uppger 26 procent att de får mycket eller lite sämre humör i julruschen. Ännu värre är det i Västerbotten och Stockholm ...

Sörmlänningar stressas av julen

Eskilstuna-Kuriren - ‎15 dec 2011‎

Nästan var tredje sörmlänning blir på sämre humör av julruschen. Det visar en Sifo-undersökning, som gjorts på uppdrag av Svenska kyrkan. Det bästa tiden på året. Jag älskar julen. Jag gillar det mesta med julen. Men inte all stress och jäkt. ...

Var femte Blekingebo på sämre humör av julruschen

CisionWire (pressmeddelande) - ‎14 dec 2011‎

Enligt en ny Sifo-undersökning* som genomförts på uppdrag av Svenska kyrkan blir var femte Blekingebo (20 procent) på sämre humör av julruschen. Lika stor andel uppgav att det som är mest stressande i samband med julen är alla julklappar som ska köpas. ...

Sifo: Julklappsköpen största stressmomentet

Market - ‎1 Timme sedan‎

... för att julen inte ska bli så trevlig som man hoppas och för all julmat som ska lagas. Det här visar en undersökning som Svenska Kyrkan låtit Sifo göra bland 4 200 personer i åldern 18 år och uppåt under perioden 30 november till 9 december. ...

Var femte jönköpingsbo blir sur av julruschen

Jnytt.se - ‎15 dec 2011‎

Var femte uppgav att det mest stressande i samband med julen är alla julklappar som ska inhandlas. Enligt en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Svenska Kyrkan är var femte jönköpingsbo på sämre humör på grund av julruschen och stressen. ...

En av fyra lider av julruschen

Norrköpings Tidningar - ‎15 dec 2011‎

Det konstaterar en Sifo-undersökning som Svenska kyrkan har beställt. Var femte tillfrågad känner sig stressad inför julklappsinköpen. I samma undersökning konstaterar man också att var fjärde östgöte tycker att julen borde handla om omtanke för ...

Julruschen ger dåligt humör

Barometern-OT - ‎22 timmar sedan‎

Inte så bra om man får tro en Sifo-undersökning som Svenska kyrkan låtit göra. Enligt denna blir var fjärde invånare i Kalmar län på sämre humör av all julstress. Det som påverkar länsborna mest är enligt undersökningen alla julklappar som ska köpas. ...

Julstressen gör oss sura

helagotland.se - ‎15 dec 2011‎

Svenska kyrkan gav Sifo i uppdrag att undersöka svenskarnas förhållande till julfirandet. Totalt besvarade 4 200 svenskar i åldern 18 år och uppåt enkäten. På Gotland svarade 200 personer. 37 procent ser inte fram emot julen i någon större utsträckning ...

Gud som flytväst

2011-12-15T15:09:00.003+01:00

I gårdagens Dagen fanns en stor artikel med Doreen Månsson, programledare och tv-producent. Hon är också kristen och har valt att engagera sig i Turebergskyrkan i Sollentuna församling.

Jag fastnade framförallt för ett citat där Doreen säger:

- Jag brukar säga att gudstron är min flytväst. Jag vet att när det går käpprätt åt skogen och hela havet börjar storma, då har jag åtminstone flytväst. Det betyder inte att jag slipper bli kall, livrädd och panikslagen. Men jag kommer inte drunkna.

Så bra och träffsäkert. Tyvärr hittar jag inte hela artikeln på Dagens webb.

Skattskrivning i Betlehem

2011-12-15T13:41:00.006+01:00

Ulricehamns församling satsar på ett stort julspel och har skattskrivning i "Betlehem" under två dagar. Då ligger Betlehem i Ulricehamns kyrka. Möjlighet finns att vara med i dag och i morgon om du befinner dig i närheten av Ulricehamn.

På den särskilda bloggen http://tillbetlehem.blogg.se/ finns det möjlighet att följa med i förberedelser, allt för att möta Jesus i stallet.

En av många församlingar i Svenska kyrkan som gör konkreta och talande julspel för alla att vara med på.
SÅ BRA!!!

Foto: Lånade från bloggen.

Martin Garlöv skriver på bloggen Livet i Svenska kyrkan: Julkrubbor mer eller mindre levande>>

Ung och gammal vann

2011-12-15T13:15:00.004+01:00

S:ta Birgitta församling utlyste ju en skrivartävling för män, efter den stora branden i affärscentrumet som ligger granne med kyrkan.
Jag skrev om tävlingen här: En tävling för män>>

Nu är tävlingen avgjord och det blev Joel Nilsson, 12 år och Lars Dahlgren, 81 år som får dela förstapriset.

Så här står det på Växjö stift webbsida>>

Framtidshopp i skrivartävling för män

Unga män i Kalmar brände tidigare i höst ned ett halvt köpcentrum. I S:ta Birgitta församling gav man alla pojkar, killar och män i Kalmar möjligheten att uttrycka sig på ett positivt sätt, genom att utlysa en skrivartävling.

Från vänster jurymedlemmen Tobias Sandblad, förstapristagarna i skrivartävlingen Joel Nilsson och Lars Dahlgren och komminister Anders Göranzon. Foto: Victor Ramström

Svenska kyrkans julkampanj lyfter i år särskilt fram män som tvingas in i traditioner, roller eller situationer av våld och utsatthet. Det handlar om utsatta män runtom i världen, men även i vår egen del av världen. Det tog den internationella gruppen i S:ta Birgitta församling fasta på när de utlyste skrivartävlingen.

– Vi funderar ju mycket över ungdomarna i Kalmar, som brände ner halva Berga centrum. Såklart behöver de en rättvis dom. Men också – och ännu mer – kärlek och försoning. En möjlighet att komma tillbaka in i samhällsgemenskapen. Ett sätt för detta var skrivartävlingen för män, berättar prästen Anders Göranzon, initiativtagare till tävlingen tillsammans med den internationella gruppen i S:ta Birgitta församling.

Vad ger dig hopp? Vad gör dig orolig? Hur blir du trygg? Och: hur är det att vara kille/man i Kalmar och i världen? Dessa var frågorna som ställdes i skrivartävlingen. 22 pojkar, killar och män skickade in ett svar.

Den andra advent utsågs vinnarna i tävlingen. 12-årige Joel Nilsson och 81-årige Lars Dahlgren fick dela på förstapriset, medan Jonatan Grön kom på tredje plats.

Joels bidrag ”Novembertankar” är en kort novell, som handlar om en bussresa genom Kalmar, där han reflekterar över trygghet och otrygghet.
– Jag åker mycket buss och brukar fundera över vart folk är på väg någonstans. Jag funderade mycket på att det precis hade brunnit när jag skrev min text, säger Joel Nilsson.

Lars Dahlgrens bidrag ”Bygg tusen broar!” är en prosadikt med budskapet att bygga broar som överbryggar gränserna mellan vi och dem.
– Jag har en stark övertygelse om att alla kan umgås, oavsett bakgrund, religion och kultur – vi är ju alla människor, säger han.
Lars funderar mycket kring djupa existentiella frågor och har på senare år börjar skriva både prosa och poesi. Förhoppningsvis ger han snart ut en diktsamling.

Samtliga bidrag har tryckts i ett litet häfte som säljs till förmån för Svenska kyrkans julkampanj. För att köpa ett häfte, kontakta Anders Göranzon. Skicka e-post>>

Charlotte Granrot Frenberg
Läs mer om Svenska kyrkans julkampanj här>>
Läs Joel Nilssons vinnande bidrag ”Novembertankar” här>>
Läs Lars Dahlgrens vinnande bidrag ”Bygg tusen broar!” här>>

Kyrkans Tidning skriver också om tävlingen. Läs notisen här:

KyrkA om organisationsförändringar

2011-12-15T09:47:00.004+01:00

Jag fick en broschyr i min brevlåda om att annonsera i olika tidningar. Ett uppslag berättade om en tidning "för alla beslutfattare inom Svenska kyrkan". Tidningen heter Kyrkfack.

Jag hade aldrig hört talas om den här tidningen. Så jag tänkte att jag är väl ingen beslutsfattare i Svenska kyrkan (har suttit i kyrkoråd sedan 1990-2009 och kyrkomöte sedan 2001.) Men skam den som ger sig.

Det visade sig att Kyrkfack är KyrkAs medlemstidning och jag hittade den på nätet. I senaste numret var temat organisationsförändringar och där var en stor artikel om strukturutredningen (vars sista remissdag är idag!)
Spännande att se vad KyrkA tycker och tänker och skriver om organisationsförändringarna.

Bibeln översatt på fyra år

2011-12-15T09:20:00.002+01:00

I dagens Kyrkans Tidning som kom i brevlådan i morse fanns en stor artikel (sid 18-19) av domprost Anders Alberius om den engelska bibeln som blivit översatt på fyra år.
(Artikeln finns inte på nätet och det finns heller ingen blädderbar Kyrkans Tidning på nätet ännu).

Översättningen på fyra år ska jämföras med Bibelkommissionens översättning som tog 29 (!) år.

Översättningen som gjordes på fyra år gick, enligt artikeln, till på det här viset.

Man använde 120 översättare från 23 kyrkofamiljer och etniska grupper och 500 bibelläsare från olika bakgrunder. Och man använde sig av det digitala mediet som kunde snabba upp processen betydligt.

Common English Bible from Common English Bible on Vimeo.

Visst är det här spännande? Vårt svenska bibelsällskap håller ju på att samla in pengar för att kunna göra en ny översättning av vår svenska bibel. Kanske kunde det här vara ett sätt att arbeta?

Bibelns dag firar vi 22 januari 2012. Temat är "Skäms inte för evangeliet">>

Församlingstidningar på nätet

2011-12-14T12:34:00.002+01:00

Martin Garlöv har, mycket innovativt, samlat alla församlingstidningar som han hittat och som finns tillgängliga, även utanför församlingsgränserna, på nätet.

Är din församlingstidning med? Erbjuder ni möjligheten att läsa er tidning även på nätet?

Livet i Svenska kyrkan: Församlingstidningar>>

Det är inte alltid lätt

2011-12-14T11:07:00.002+01:00

När POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan bildades som organisation 1987 var alla som inte var invalda i ett politiskt parti med (i princip). Det fanns EN grupp att välja på om man inte ville ha partipolitik i kyrkan. (Givetvis fanns det lokala grupper också, det vet jag).

När Svenska kyrkan genomförde sitt första egna val 2001 bildades det en ny partipolitiskt obunden grupp - ÖKA, Öppen kyrka för alla. Det var POSKare som inte tyckte att de fick utrymme att driva sina viktiga frågor inom POSK och därför valde att bilda en egen nomineringsgrupp och hittade delvis också nya samarbetspartners. 2005 var det dags för en ny avknoppning från POSK när Frimodig kyrka bildades. Den nybildade gruppen tyckte inte heller att det fanns utrymme att driva sina frågor inom POSK.

Därför har Svenska kyrkan idag tre grupper, alla sprungna ur POSK och dess grundvärderingar - att hämta de förtroendevalda ur den gudstjänstfirande församlingen. Som det står i POSKs handlingsprogram:

POSK har traditionellt förknippats med mångfald. Detta beror på att POSK ger sina representanter frihet att rösta enligt egen övertygelse. POSK ser nämligen uppdraget för förtroendevalda som ett utflöde ur församlingens gudstjänst, liv och verksamhet. I många frågor har en bred majoritet bland POSKs aktiva gemensamma ståndpunkter.

Nu utvecklas de nya nomineringsgrupperna och formar sina program och frågor. Och de, precis som alla grupper, har interna diskussioner.

Nu senast kunde vi läsa i Kyrka och Folk om den interna diskussionen inom Frimodig kyrka där Stefan Pehrsson och Anna-Sofia Bonde diskuterar prästvigda kvinnor. Pehrsson hävdar att kvinnor inte har någon som helst rätt att undervisa - enligt hans sätt att läsa bibeln. Bonde håller, som ni kan förstå, inte med.

Dag Sandahl skriver om debatten på sin blogg: BloggarDag "Frimodig">>

Det är bara att konstatera att det är inte enkelt. Debatten är däremot viktigt. Att diskutera teologiska frågor. Att bli lyssnad på och att också lyssna och höra.

Detta är vitalt för vår Svenska kyrka och för alla de som på något sätt engagerar sig i kyrkan. Som gudstjänstbesökare, körsångare, förtroendevald eller anställd (eller något annat).

Jesus och Julen

2011-12-14T09:51:00.004+01:00

Vad kan Jesus och kristendomen ha med julen att göra? Någonting? Ingenting?

Ja, den 13 december har humanisternas ordförande Christer Sturmark och Patrik Lindenfors en stor debattartikel i Sydsvenskan "Sluta ljuga om julen">> där de avslutar hela artikeln med orden:

Jul och lucia är därför inte alls bara kristna högtider, utan helgdagar som hör till årstiden. De angår alla människor. I den karga nordiska vinternatten behövs högtider som minner om ljus och generositet.

Julen är inte exkluderande utan alla kan vara med i firandet, oberoende av religiös tillhörighet eller livsåskådning. Om man håller sig till sanningen är lucia- och julfirande i skolan inga som helst problem. Men ge de kristna inslagen ledigt, de kan den som vill lägga till därhemma.

Julfirandet tillhör alla.

Ett av "avslöjandet" som Sturmark och Lindenfors skriver om - att Jesus antagligen inte var född 25 december är faktiskt inget avslöjande. Vi kristna vet att det antagligen inte var den dagen, vi vet att det fanns olika högtider som lagts samman. Men oavsett det så är det den 25 december den kristna kyrkan firar Jesus födelse! Och det kan faktiskt inte humanisterna ta ifrån oss.

Självklart tillhör julfirandet alla. Vem har sagt något annat. Men om vi tog bort de kristna inslagen i julen - vad skulle vi fira då? Egentligen?

Per Westberg skriver bra i sin blogg Kyrkoordnaren: Gör Sturmark till teologie hedersdoktor>>

Sturmark måste bli teologie hedersdoktor. Hans gärning är enorm då han nu för alla berättat den stora sanningen att all kristen koppling till julen är lögn. Men kanske ska jag låta bli att vara ironisk. Humanisternas kristofoba hållning är bekymmersam. De gör sig lustiga över kristna och vill hindra kristna att uttrycka sin tro. Ordet humanism betyder mänsklig. Förbundet Humanisternas utfall är ofta intoleranta och långt ifrån begreppet humanism.

På POSKs facebooksida får jag följande synpunkter från Ragnhild Sorin:

Funderar på varför det alltid blir så mycket väsen om kyrkan vid skolavslutningar... Många engagerar så i det utan att inte vara engagerad annars... kommentarer någon?
Ibland tror jag att det finns en sorts skolavslutningsreligion i Sverige. Detta innebär att man (läs: skolbarn) går till kyrkan i början av juni och strax före jul. Detta är en del av vår gemensamma svenska historia. Traditionen är gammal och var viktig under statskyrkans tid när banden mellan skolan och kyrkan var starka, musikläraren på skolan var kantor i kyrkan mm. När kyrkan och staten skildes åt försvann detta och staten började tala om vikten av religionsfrihet. Detta innebar, i slutänden, att alla slags kristen "indoktrinering" för skolbarn blev fel. Alltså, inte ens "skolavslutningsreligionen" blev godkänd av staten.
Läste just om Bollebygds förskolelärarchef som har ställt in det årliga besöket kring krubban för kommunens förskolebarn. Detta "statligt korrekta" beslut kommer dessvärre i fel händer och blir politisk propagande för de partier som värnar om "svenskheten" (Sverigedemokraterna). "Det tillhör vårt svenska kulturarv att skolbarn går till kyrkan vid skolavslutningen". Jag menar att det är bra att skolbarnen får möta den svenska kyrkan, men inte BARA som en svensk kulturtradition utan som ett sätt att visa på det kristna budskapet.

Som kristen så tycker jag givetvis att det är bra att alla får möjlighet att höra budskapet om Kristus. Särskilt under de högtider som kyrkan firar till åminnelse av Jesus på olika sätt. Att som agnostiker eller ateist bli upprörd över detta är att vara överkänslig. Tycker jag!

Jag är så redigt trött på de här debatterna varje gång det är avslutningar, jul eller påsk. Det går inte att radera ut religionen! Lika lite som jag kan förhindra ateistiska föreläsningar eller att humanisterna sprider sina budskap - lika lite kan och ska humanisterna förhindra kristna att sprida sina budskap. Det gäller att förhålla sig till varandra.

Att låta barn och ungdomar gå på julavslutningar i kyrkan är inget konstigt. Det är en del av vår tradition och vårt arv. Och sen ska vi låta skolan också berätta om varför vi firar jul och varför det firas just den 25 december - med alla andra inslag av midvinterblot och kalendrar osv. Helt OK. Skolan skall ge alla sidorna, hjälpa till att visa på olika infallsvinklar. Men de kan inte ta bort en sida. Och man kan inte ta bort de kristna inslagen från julen.

Ur POSKs handlingsprogram:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

SKUT - det blidde en… koloss?

2011-12-13T12:23:00.004+01:00

Från Bertil Persson - POSKs ersättare i kyrkostyrelsen får vi följande rapport om ärendet med Svenska kyrkan i utlandet och det nya utseendet på rådet som ersätter nämnden.

Den minnesgode kommer ihåg att frågan var uppe på kyrkomötet. Det var en skrivelse från kyrkostyrelsen (samt två motioner, ett betänkande och läronämndens yttrande, du hittar alla handlingar här>>)

Då skriver Bertil Persson följande i sin rapport:

Säg den glädje som vara beständigt. Vi reste hem från årets kyrkomöte och kände att kyrkomötets beslut om utlandskyrkan till slut blev ganska bra, nej riktigt bra. I det nya rådet, som ersätter SKUT-nämnden, ska enligt KM:s beslut ingå biskopen i Visby stift och minst två ledamöter som representerar utlandsförsamlingarna. Och det var tydligt att en starkare koppling till kyrkostyrelsen (jämfört med nuvarande nämnd) skulle åstadkommas.

Cirkusen började redan i AU där man till slut stannade för att det behövdes en övergångslösning för resten av mandatperioden när det gäller rådets sammansättning. M-gruppen var mycket angelägen om att nuvarande ledamöter skulle få sitta kvar perioden ut och AU enades om att rådet skulle under dessa år bestå av 13 ledamöter (biskopen, 8 från nuvarande nämnd, 2 från utlandskyrkan och 2 från kyrkostyrelsen). För nästa mandatperiod verkar alla vara överens om att rådet ska bestå av 9 ledamöter inkl. biskopen och utlandsförsamlingarnas representanter.

Men M-gruppen nöjde sig inte med detta utan föreslog vid sittande bord att även nuvarande ersättare i SKUT-nämnden skulle få vara kvar under resten av mandatperioden. Märkligt nog (för mej) hade man gjort upp om detta med S-gruppen i förväg. Och dessa grupper gick alltså ifrån vad man sagt i AU. Och man fick med sig Kr och Fisk (som dock inte har någon rösträtt i kyrkostyrelsen). Det är lätt att argumentera emot detta tokiga förslag.

Och jag kunde inte uppfatta något annat argument för detta jätteråd än att det är synd om dem som valts och annars inte får sitta mandatperioden ut!!! Pinsamt för flera nomineringsgrupper och för hela kyrkostyrelsen. Reservation anmäldes från Posk och C. Även ärkebiskopen röstade emot.

Men slutsatsen är nu att under övergångsperioden = resten av mandatperioden består det nya rådet av 13 ordinarie ledamöter samt 9 ersättare; det finns alltså ersättare bara för de ledamöter som nu sitter i SKUT-nämnden.

De tillkommande ledamöterna är Jan Winblad von Walter (Mallorca), Bengt Severinson (Berlin), Per Henrik Bodin och Mary Österholm (båda kyrkostyrelsen). Det gamla presidiet (med två vice ordförande) finns också kvar under övergångsperioden.

Låt oss hoppas att rådet undviker att tillsätta ett AU eller att ge presidiet några särskilda uppgifter. Den största skillnaden i sak mellan nämnden och det nya rådet är, tror jag, att tillsättning av kyrkoherdetjänster (och andra tjänster) ligger på chefen för utlandskyrkan och inte på rådet i någon del. Hur rådet väljer att bereda sådana ärenden är en annan sak.

Ja, så kan det gå när frågorna kommer tillbaka till kyrkostyrelsen. Bra eller dåligt - det återstår att se. Det som är positivt är att utlandskyrkans representanter äntligen kommit med i rådet. För POSK sitter Anders Roos med som ordinarie och Ola Isacsson som ersättare.

Ur POSKs handlingsprogram:

Utlandskyrkan

Svenska kyrkan i utlandet, är en betydelsefull del av kyrkan som vänder sig till alla de svenskar som av olika anledningar vistas utanför Sverige en längre eller kortare tid. Arbetet utomlands har mycket olika förutsättningar inte minst när det gäller juridisk status och finansiering. Verksamheten finansieras med lokalt insamlade medel, genom anslag från kyrkan på nationell nivå och genom insamlingar i Sverige.
Det är angeläget att utlandskyrkans arbete knyts närmare kyrkan i Sverige och ekumeniskt till de kyrkor som finns där verksamheten är förlagd. Visby stift har ett särskilt ansvar för församlingar och präster i utlandet, och viss rösträtt tillkommer utlandsförsamlingarna vid valet av biskop i Visby stift. POSK anser att utlandsförsamlingarna ska bli representerade i kyrkomötet och i utlandskyrkans styrelse.

Foto: IKON/Kyrkomötet
Från Facebook och sidan "Svenska kyrkan i utlandets vänner" hämtar jag följande information (lämnad där 2011 12 09)
Nu är Rådet utsett för Svenska kyrkan i utlandet
I går fastställde kyrkostyrelsen en arbetsordning för det nya Rådet för Svenska kyrkan i utlandet. Till rådet utsågs de ledamöter och ersättare som tidigare ingått i nämnden för Svenska kyrkan i utlandet samt Per Henrik Bodin och Mary Österström från kyrkostyrelsen samt Jan Winblad von Walter från Mallorca samt Bengt Severinson från Berlin.
Rådet svarar under kyrkostyrelsen för Svenska kyrkans arbete bland svenskar i andra länder enligt den instruktion som är fastställd. Rådet har till uppgift att främja församlingslivet och verka för dess utveckling i Svenska kyrkans utlandsförsamlingar. Rådet ska också främja den övriga utlandsverksamhet som hör till rådets ansvarsområde. Rådet ska utarbeta långsiktiga mål och strategier samt göra nödvändiga prioriteringar för verksamheten. Utifrån detta ska rådet lägga fram förslag till kyrkostyrelsen om dels vilka utlandsförsamlingar som tillhör Svenska kyrkan och vilka övriga utlandsverksamheter som ska finnas, dels vilka åtgärder avseende fastigheter och personal m m som behöver vidtas med anledning av detta. Rådet ska utarbeta förslag till budget för Svenska kyrkan i utlandet, löpande följa verksamhetens genomförande och arbeta med policyfrågor. Rådet ska bedöma insatserna och göra uppföljningar mot antagna mål. Rådet ska fastställa församlingsordningar och yttra sig över förslag till församlingsinstruktion för utlandsförsamlingarna m m. Rådet ska hålla kontakt med annan kyrklig verksamhet bland svenskar i andra länder och samverka med nordiska och internationella organ samt främja ett ekumeniskt samarbete.
Instruktionen i sin helhet kommer att läggas ut på intranätet när protokollet är justerat efter kyrkostyrelsens sammanträde. Såhär ser Rådets sammansättning ut;

Ordinarie ledamöter:
Hans Ulfvebrand, Stockholms stift (M), ordförande
Erik A Egervärn, Härnösands stift (C), 1 vice ordförande
Kerstin Björk, Västerås stift (S), 2 vice ordförande
Rolf Forslin, Uppsala stift (S)
Birgitta Lindén, Växjö stift (S)
Olle Reichenberg, Stockholms stift (M)
Anders Roos, Stockholms stift (POSK)
Monica Karlsson, Stockholms stift (KR)
Per-Henrik Bodin, Härnösands stift (C)
Mary Österström, Göteborgs stift (S)
Jan Winblad von Walter, representant för utlandsförsamlingarna, Mallorca
Bengt Severinson, representant för utlandsförsamlingarna, Berlin
Sven-Bernhard Fast, biskop i Visby stift

Ersättare som tjänstgör när ordinarie ledamot är förhindrad;
Tommy Eriksson, Härnösands stift (S)
Kjerstin Sörngård Thulin, Lunds stift (S)
Björn Jonasson, SEKO Sjöfolk (S)
Maria Kjellberg, Göteborgs stift (M)
Gunilla Eldebro, Stockholms stift (M)
Ola Isacsson, Växjö stift (POSK)
Lena Lindström, Luleå stift (C)
Susann Torgerson, Stockholms stift (FiSK)
Anders Novak, Stockholms stift (KR)
Vi önskar Rådet för Svenska kyrkan i utlandet Guds välsignelse i deras kommande uppdrag. Och till er alla så önskar jag er en god Adventstid!

Anders Bergkvist, chef för Svenska kyrkan i utlandet

Luciamorgon i Domkyrkan

2011-12-13T09:16:00.003+01:00

I morse satt jag i soffan och följde Luciamorgonen från Domkyrkan i Göteborg. Det var en förinspelat program, men det gjorde inget. Det var stämningsfullt och fint i alla fall.

Roligt att Domkyrkans duktiga flick- och gosskörer fick sjunga och för mig att få "vara" i Domkyrkan på morgonen.

Sen kan jag visserligen vara lite fundersam över vissa texter, både som Tomas von Brömssen läste och som kören sjöng. Men i det stora hela så var det så fint och vackert som man önskar en luciamorgon.

Se hela sändningen här
http://svtplay.se/v/2640264/luciafirande_i_svt/lucia

Vad är viktigt för Svenska kyrkan?

2011-12-12T11:17:00.002+01:00

Vi som är förtroendevalda i Svenska kyrkan håller hela tiden på att fundera över vad som är viktigt för Svenska kyrkan. Och hur vi ska vara organiserade. Och hur pengarna ska räcka. Och om byggnaderna ska repareras. Och vilka som ska vara anställda. Och vilken verksamhet som ska bedrivas. Och…

Ja, ni ser… Ibland ser vi inte skogen för alla träden. För givetvis så vet vi att det allra viktigaste det är att berätta om Jesus Kristus. Att evangeliet om Jesus måste få bäras ut och träffa alla människor i vår närhet.

Det är för att det ska kunna göras som vi som förtroendevalda försöker se till att det är bra organiserat, finns lokaler, personal och sånt.

Vi i POSK har vårt handlingsprogram som vi försöker ha för ögonen när vi tar olika beslut på olika nivåer. Många POSK-grupper har också lokala program.

Inför kyrkovalet 2013 (den 15 september) så håller POSK nu på att uppdatera och formulera om sitt handlingsprogram. Sedan en tid ligger det ute på en helt öppen enkät - vem som helst får tycka till om vårt handlingsprogram. Du hittar enkäten här>>

Är det något vi har glömt - något som ska tas bort? Är det någon formulering som blivit tokig? Är det något särskilt vi ska trycka på? Passa på och var med och påverka vårt program och vad POSK ska arbeta med under kommande mandatperiod.

Den öppna enkäten är öppen till 31 december. Du hittar enkäten här>>

Därefter kommer styrelsen att sammanställa handlingsprogrammet och det presenteras för alla POSKare på POSK-eftermiddagen 5 februari i Uppsala. (du kan anmäla dig här>>).

Därefter kommer handlingsprogrammet att skickas ut till alla POSK-grupper på remiss och det slutgiltliga beslutet tas på årsmötet den 5 maj i Linköping.

Passa på och var med och påverka redan nu!

/Carina Etander Rimborg
informatör

Så här såg en av annonserna ut inför valet 2009. Vad är viktigt nu?

Tre biskopar och (tre) fyra domprostar

2011-12-12T09:50:00.006+01:00

Tre biskopar och (tre) FYRA domprostar bloggar. (Har jag kanske missat någon? Tipsa mig i så fall!).

Uppdaterad 10.40
Tipstack till Torvald. Det fanns en domprost till! Strängnäs domprost Johan Dalman bloggar också!

Jag har lagt länkar till deras bloggar på min blogg till höger (och du hittar dem också längst ner i bloggposten). Det finns också länkar till allt det som biskoparna skriver under en av flikarna ovan.

Varför är det inte fler biskopar och domprostar som finns med i bloggosfären? Och kom nu inte med argumentet att de inte har tid eller att det är viktigare med mänskliga (ansikte mot ansikte) möten.

Jag tror det handlar om en rädsla att våga. Själv hade jag ingen aning om vad jag gjorde när jag började blogga - men det var ju bara att ta ett djupt andetag och slänga sig ut i blogghavet. Det går upp och ner. Ibland hittar man något viktigt att skriva om. Ibland blir det bara tankar. Ibland blir det debatt och synpunkter. Men om jag inte hade vågat hade jag heller inte fått någon respons.

Varför förstår inte biskoparna och domprostarna att detta är en väldigt bra arena att finnas på? Att vi faktiskt vill veta vad de tycker? Att det faktiskt är viktigt för Svenska kyrkan att de syns och hörs?

Snart kommer Skara stift att få en ny biskop. Det har funnits en blogg>> och en facebook-grupp>> där diskussioner har förts fram och tillbaka om olika kandidater. Nyttigt och bra. Den 10 januari kommer det "riktiga" nomineringsvalet att äga rum. Men redan då har många av kandidaterna redan diskuterats, många har kunnat ta del av synpunkter och funderingar och man behöver inte bara gå på de pläderingar som görs på plats.

Det är ju bara att hoppas att den nya Skara-biskopen är modig nog att också slänga sig ut i blogghavet och låta sin röst bli hörd.

Här har du de länkar som jag har hittat av biskopar och domprostar:

Biskopar och domprostar bloggar

Domprost Mats Hermansson

Föräldrarbön
3 dagar sedan
Domprost Åke Bonnier

Vad går det ut på?
5 dagar sedan
Domprost Annica Anderbrant

Storstad och människor
1 vecka sedan
Ärkebiskopen

Tron allena är aldrig allena
1 vecka sedan
Domprost Tor Frylmark

En dag jag aldrig glömmer
1 vecka sedan
Biskop Tuulikki

Visst är ålder värt att fira!
5 veckor sedan
Biskop Esbjörns tankar

Hur vi vill att vår identitet ska uppfattas
för 1 månad sedan
Domprosten i Strängnäs

Uppdaterad 10.27

Läs vad Jacob Sunnliden skriver - när hans möten på nätet också blir möten i verkliga livet - och det sprider sig! #Kyrktweetup

Bibelskola mitt i livet

2011-12-11T20:41:00.003+01:00

Kom i samspråk med en god vän igår och vi pratade om bibelskola.

Själv gick jag på bibelskola en termin när jag var ung. En termin på Helsjöns folkhögskola. Det var fantastiskt. Dels att gå på folkhögskola. Dels att få ägna en hel termin åt bibeln på alla möjliga sätt.

Men vad gör man om man vill gå på bibelskola nu, när man är mitt i livet? Nu när man inte har möjlighet att ta en termin ledigt utan har jobb, familj och vardag? Och om man inte kan ta en kväll i veckan till bibelstudie? Eller kan ta en dag i veckan för Alphakurs?
För även om både bibelstudie och Alphakurs är bra undervisning så kan det vara svårt för en som har heltidsarbete och familj att hinna avsätta tid en gång i veckan.

Tänk om det kunde ordnas bibelskola för oss mitt i livet en gång i månaden - en hel lördag med bibelundervisning, ungefär som på en bibelskola. Med undervisning om Gamla testamentet och Nya testamentet. Om historia, geografi och allt det där som man får när man går en bibelskola.

Är det kanske någon församling som redan har så här? Kanske någon kan berätta hur det fungerar hos dig? Finns det en bibelskola för oss mitt i livet - där vi några dagar per termin kan få rejäl bibelundervisning och genomgång?

Jag tänker att detta borde vara en bra verksamhet som flera församlingar kan tänka sig att samverka om. För det kräver en del planering och det är bra om flera lärare (präster, frivilliga eller pedagoger) är involverade och tar ansvar för olika bitar.

Ur POSKs handlingsprogram:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan måste församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap.
(…)
För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.
(…)
Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid.

Nytt utseende på bloggen.

2011-12-11T09:03:00.005+01:00

Den uppmärksamme ser att jag har designat om bloggen lite. Jag hoppas att det inte ska vara svårt att hitta.

En del länkar ligger fortfarande kvar till höger på sidan. Men alla länkar som jag hade där finns nu i flikarna uppe på bloggen. Där finns en flik med alla webbsidor, en flik med bloggar skrivna av de som är kyrkopolitiker, en flik med övriga bloggar som jag finner intressanta, en flik med biskoparnas alster och en flik med vår ordförande Hans-Olof.

Jag har också lagt in knappar så det nu är möjligt att dela bloggen på facebook eller twitter eller google om du använder dig av dessa sociala medier.

Jag testar mig fram lite och hoppas att det ska bli bra.

Magasinet del 3

2011-12-09T19:11:00.002+01:00

Se magasinet del 3

Magasinet>>

Är din församling en av de utvalda?

2011-12-09T18:22:00.003+01:00

Arbetet med en ny kyrkohandbok har pågått under en längre tid. Det har jag berättat om förut på bloggen. Du kan också läsa allt material på vår webbsida här>>

I torsdags beslutade kyrkostyrelsen att låta stiften utse de församlingar som ska vara med och pröva den nya kyrkohandboken med start om ett år, 1:a advent 2012. Detta beslutade kyrkomötet i oktober.
Jag gissar att de församlingar som vill vara med kan anmäla sitt intresse till sitt stift.

Kyrkans Tidning: Församlingar ska pröva nya gudstjänster>>
Dagen: Var femte församling prövar nya gudstjänster>>
Kyrkomötet: Skrivelse, Betänkande och Snabbprotokoll>>

Pressmeddelande från Svenska kyrkans webbsida>>

Pressrum

Var femte församling prövar nya gudstjänster

En kyrkohandbok innehåller ordningar för gudstjänster som till exempel högmässa, dopgudstjänst och vigselgudstjänst. Foto: Magnus Aronson/IKON

Nu kan försöksverksamheten för en ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan komma igång. Kyrkostyrelsen beslutade idag om bestämmelser som gör det möjligt för stiften att välja försöksförsamlingar.

Det pågår en genomgripande revision av den svenska kyrkohandboken. När en ny kyrkohandbok antas av kyrkomötet 2015, är det den åttonde i Svenska kyrkan sedan reformationen.

Kyrkostyrelsen har idag beslutat om föreskrifter för försöksverksamheten. Det är domkapitlet i varje stift som utser försöksförsamlingarna fram till maj nästa år och själva verksamheten kommer i gång första advent nästa år. Minst var femte församling i landet ska delta och urvalet ska ta hänsyn till flera faktorer som till exempel församlingens storlek, flerspråkighet, gudstjänstdeltagande och kyrkorum.

- Vi möter mycket glädje och förväntan inför försöksverksamheten, från församlingar runt om i landet. Det finns ett stort engagemang, säger Boel Hössjer Sundman, huvudsekreterare i arbetet med ny kyrkohandbok.

Nya ordningar till första advent nästa år
En församling får utses till försöksförsamling om kyrkoherden, efter samråd med präster och kyrkomusiker, beslutat om det. Kyrkorådet ska också ge sitt medgivande. Det är också möjligt för andra församlingar att pröva de alternativa gudstjänstordningarna efter domkapitlets medgivande.

Kyrkohandboksförslaget, som församlingarna kan börja använda från första advent nästa år, beslutas av kyrkostyrelsen i juni 2012. Försöksverksamheten som pågår fram till Domsöndagen 2013, kommer också att vara kyrkohandboksförslagets remissomgång.

Revidering av kyrkohandboken har en projektledning, referensgrupp och expertgrupp. Arbetet hålls samman vid kyrkokansliets sekretariat för teologi och ekumenik.

En kyrkohandbok innehåller ordningar för gudstjänster som till exempel högmässa, dopgudstjänst och vigselgudstjänst. En kyrkohandbok är ett uttryck för sin tid, samtidigt som det historiska arvet är betydande. Kyrkohandboken rymmer kontinuitet och förnyelse. Det görs årligen över 17 miljoner gudstjänstbesök i Svenska kyrkan.

Ansvar för de som vistas i församlingen…

2011-12-09T09:23:00.004+01:00

Sollentuna församling har en mycket stort köpcenter precis bredvid Turebergskyrkan. Inför första advent gjorde kören en så kallad Flashmob - dvs helt plötsligt så händer något som ingen annan är beredd på. När det är klart, så återgår allt till vanligt.

Här börjar plötsligt 200 körsångare - utspridda i hela köpcentret att sjunga Hosianna!

Det är Karin Runow som är ansvarig för kören. Henne skrev jag om här, när hon fick Aulénpriset>>

Härligt!
Se framträdandet här http://vimeo.com/33369085

Valblogg för POSK

Vart är vi på väg?

Det är lite mycket nu…

Demokratikonferens

Martin har gjort det två gånger

Från Björkekärrs församlings församlingsblad Fröet har vi fått lov att publicera följande artikel:

Många bär på en undran och längtan

Martin Wingård är ingen främling när det handlar om Alpha - en grundkurs i kristen tro. Han har nämligen gått kursen två gånger.

Tidegärden i din smartphone

600 dagar kvar till kyrkovalet

Finska kyrkan går före

Magasin om eldsjälar

Ny trosbekännelse

Vad gör din församling under ekumeniska böneveckan?

Påverka Svenska kyrkans webbTV

Svenska kyrkan Play - en ny kanal för Svenska kyrkan

Vad är Svenska kyrkan Play? Vi ställer fem frågor till Maria Svensk, projektledare för pilotprojektet:- Svenska kyrkan play är en webbsänd tevekanal. Ett nytt sätt att kommunicera med såväl våra medlemmar som med anställda och frivilliga i hela kyrkan.

Det är aldrig för sent

Dop, teologi och gudstjänst

Var med på dopfestivalen

Den villkorslösa nåden

Från SKT ledarsida>>

Drop-in-dop och den villkorslösa nåden.

Vem är störst och bäst?

Dopet i centrum

Så kan man också se det…

Behovet av församling på sommaren

Vad är en församling?

Dopet är en fest, 800 samlas i helgen

Över 800 samlas på Dopfestivalen

Över 800 personer kommer att samlas på Dopfestivalen den 13-14 januari och de flesta har fått plats på sina förstahandsval när det gäller seminarier och workshops. Före jul kommer alla också att få en anmälningsbekräftelse via mail.

Sju gick vidare i Skara

Sju kandidater gick vidare i biskopsvalet i Skara stift. Någon av dem kommer att bli stiftets nästa biskop.

Tio namn är nominerade

Idag nomineringsval till biskop i Skara

Följ nomineringsvalet på facebook och twitter

Om valprocessen i Skara stift

Skara har nomineringsval till biskop 10 januari

Ett steg mot ny biskop

Tisdag 10 januari tas det första steget i valet av ny biskop för Skara stift. Då är det nomineringsval i Skara domkyrka.

Nytt trosamfund?

Dop och bön

Trettondagen

En månad kvar till POSKs eftermiddag!

Biskopsvalet i Skara, frågor och information

Frågor och svar om biskopsvalet

Regler i kyrkoordningen

Bön för biskopsvalet

En särskild bön finns nu för biskopsvalet. Den har arbetats fram av stiftets kontraktsprostar och kan användas i gudstjänst, vid sammanträde eller enskilt.

Ärkebiskopens nyårhälsning

Biskopsvalet i Skara, nya kandidater har tackat ja

Karin Sarja Karin BurstrandChristina SchenningKerstin Hesslefors PerssonMarika MarkovitsMargarethe Isberg Anna Sophia Bonde

En bön för alla på gatan

Se Lunds domkyrka genom 1000 år

Årets västerbottning POSKare i Ålidhems församling

Mistlarna i Västmanland

Nyårsmagasin och Skarabiskop

ÖKA har sin biskopskandidat klar

Två bokrecensioner

Året som gick i Svenska kyrkan

Året som gick i Svenska kyrkan

Stöd till de utförsäkrade, extra säkerhetskontroller av gravstenar och svältkatastrofen i Afrikas horn. Svenska kyrkan fick många rubriker i riksmedia under det gångna året. Nedan följer ett axplock av några större nyheter och debatter i media.

God Jul

Magasinet julspecial "Firar vi den jul vi vill?"

Kristna ökar och minskar

Kyrkans Tidning

Ideella organisationer, bidrag och avdrag

Hur mycket tid för religiöst och för sekulärt innehåll?

Se gudstjänster på webben

Lärofrågor och biskoparna

Kollekt till SKUT eller inte

Kritiserad debattör kvar som präst

Religionen och skolan

Bön som läkemedel

Fairtrade sänder en julhälsning

Julklappstips från Svenska kyrkan

Ge bort en julklapp som glädjer fler än den du ger den till! Kanske för att den är Fairtrade-märkt eller för att den säljs till förmån för utsatta människor. Svenska kyrkan tipsar om allt från årets julklapp matkassen till den nya konfirmandbibeln.

Församling - vad är det?

Reflektera inför julen säger ÄB

Ärkebiskopen: Julen är kidnappad av kommersen

Vad är Svenska kyrkan Play? Vi ställer fem frågor till Maria Svensk, projektledare för pilotprojektet:
- Svenska kyrkan play är en webbsänd tevekanal. Ett nytt sätt att kommunicera med såväl våra medlemmar som med anställda och frivilliga i hela kyrkan.

Karin Sarja
Karin Burstrand
Christina Schenning
Kerstin Hesslefors Persson
Marika Markovits
Margarethe Isberg
Anna Sophia Bonde