Att njuta som en katt
Att få ligga som en katt i solen, det önskar jag alla den här sommaren. Kattor är mästare på att njuta. En katt verkar kunna vara helt avspänd trots att de är vana att jaga. Är det så att tack vare att de kan helt slappna av kan de verkligen koncentrera sig när det gäller? I alla fall är det så att när de inte jagar verkar de kunna ta det lugnt.
När jag fyllde fyra år jag fick två kattungar. Det var en hona och en hane. De var gråa bondkattor som fötts under grannens stuga i skogen hemma. Hanen blev stor och tjock och höll mest till i vår lagård. Där var det varmt och skönt i höet hos korna. Honan var liten och slank. Hon såg ut som en kattunge hela livet. När jag var tjugo år dog hon, då var hanen död sedan länge. Det är inte vettigt hur ledsen man kan bli när en katt dör.
Nu har jag haft tre helt lediga dagar. Då har jag legat och tittat på molnen. Solen var varm och skön så jag kände mig som katt i solskenet. Ingenting var planerat. Dagarna blev som de blev.
Det kommer andra dagar då det krävs att man är koncentrerad och får mycket gjort. Allt har sin tid, står det i Bibeln.
Är det inte så att man blir mjuk och varm av att njuta? Finns det någonting som gör en människa så lätt att vara med som att hon kan vara snäll mot sig själv? Man måste inte plåga sig för att få finnas. Den som är snäll mot sig själv brukar kunna vara snäll mot andra.
Det är Strindbergsår i år och han sa något om kattor och hundar. Strindberg menade att det fanns två slags människor: kattmänniskor och hundmänniskor. Strindberg tyckte att hans fru Siri var en hundmänniska. Själv var han inte det.
Kattor kan säga ifrån. Man kommer inte nära en katt om katten inte själv vill det. Det kräver kraft och koncentration att säga ifrån på rätt sätt. Att gnälla och vara motvalls är inte svårt, men att få människor att växa genom att säga det man vet, det är något annat. Att hålla sig till saken och inte angripa personen, det visar att man är intresserad av att lösa verkliga problem. Att ge sig på personers egenskaper leder sällan någonstans. Det är bättre att hålla sig till det man ska göra tillsammans. Att försöka vara saklig och inte angripa personen brukar vara en framkomlig väg.
Kattor är varma och mjuka. Trots det kan de vara bestämda och säga ifrån. Att få ligga som en katt i solen är fint. Då känns den långa vintern långt borta.
Mikael Mogren
stiftsadjunkt i Västerås stift.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar